BÖCKERNA SOM FORMADE HITLER Führerns bibliotek

May 5th, 2010 | By | Category: 2010-2, Recension

Omslag till Böckerna som formade HitlerAv Timothy W. Ryback
Hitler’s private library 2008, 2010
Översatt av Emeli André och Sofia Boda
Natur och Kultur 2010

Jag är ett slags Peeping Tom, precis som Timothy W. Ryback. Alltid när jag kommer hem till någon börjar jag glo i den personens bokhyllor, möjligen för att på det sättet lära mig något om bekantingens personlighet. Mina gissningar om detta brukar sällan stämma när jag lärt känna personen närmare. Böcker formar inte alltid en människas karaktär, möjligen visar de något av människans intresse, men inte ens det är säkert.

Timothy W RybackI original heter boken Hitlers privata bibliotek, vilket är mer adekvat än den svenska titeln. Ändå handlar den inte om alla böckerna i diktatorns ursprungliga samling eftersom de volymer som hamnat i den amerikanska huvudstadens kongressbibliotek långt ifrån är alla de 16.000 böcker som den bokslukande tyske führern ägde. Många av dem var dedicerade men tydligen var inte alla lästa.

Ändå är Böckerna som formade Hitler en intressant och välskriven historik som berättar om Hitlers läsande i stort och om den tid då läsandet fortgick. Enskilda böcker sätts in i sitt historiska och politiska sammanhang. Särskilt intressant ur svensk synvinkel är de kapitel om de böcker av Sven Hedin som Hitler fick av Hedins tyske förläggare. Hitler var mycket förtjust i den svenske upptäcktsresanden och lärde sig tydligen en del av denne tyskvän.

En kuriositet är Hitlers intresse för Karl Mays romaner om Skinnstrumpa i vilda västern. Han drog till och med politiska och miltära slutsatser utifrån tysken Mays (som aldrig besökte USA) skildringar av indianska krig.

Han gillade Shakespeare (som han ansåg överträffade både Goethe och Schiller) och eftersom han var en läsande människa hade han ett litet bibliotek med sig vart han än reste. Lite underligt egentligen då han var en av dem som såg till att böcker brändes för att tyskarna skulle slippa läsa om sådant som nazisterna inte tyckte om.

Vad lär man sig då av allt detta? Tja, att böcker, av vilket slag det vara må, kan vara minst lika farligt för det mänskliga psyket som splatterfilmer och våldsamma dataspel. Läser man mycket kan man bli världens mest kände massmördare!

Fast det tror jag egentligen inte.

KJELL E. GENBERG

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22