BLODSLEKEN Camorrans barn

Dec 29th, 2017 | By | Category: 2017-12 dec, Recension

Omslag till BlodslekenAv Roberto Saviano
La paranza dei bambini, 2016
Översättning av Ida Andersen
Brombergs förlag, 2017
ISBN 9789173379021, inbunden, 360 sidor

Roberto Saviano är född i Neapel och slog igenom med sina avslöjanden om den napolitanska maffian i reportageboken Gomorra. Sedan dess lever han på okänd ort med ständig bevakning. Han har även gett ut ett flertal andra reportageböcker. Blodsleken är dock hans första roman.

Romanen inleds med en mycket obehaglig scen som låter oss förstå att det inte finns några gränser eller spärrar för unga gängmedlemmar. Allt handlar om att visa för varandra det onämnbara, skamliga, gränslösa och att man inte räds någon. Denna psykologi kommer att vägleda gänget in på den kriminella banan, vuxenvärlden ovetande och flickvännerna imponerade av all förslagenhet.

Gänget bestående av tonårspojkar ser upp till Camorran och vill erövra stadsdelen Forcella i Neapel. De vill tjäna pengar, ”glänsa och skaffa bilar, kläder, klockor, att vara åtråvärda för kvinnorna och att avundas av männen”.

I spetsen för gänget står Nicholas, som redan tidigt visat talanger för att härska, ta initiativ och visa vem som är modigast. Gänget inleder sin kriminella karriär genom gatuförsäljning av hasch, men åker snart fast.  De klarar sig med nöd och näppe från ungdomsfängelse och är snart aktiva på den kriminella banan igen. De organiserar sig och förbrödrar sig med blod. De blir den så kallade ”lilla trålaren” i Forcella, det vill säga en kriminell organisation för att håva in pengar genom utpressning och narkotikaförsäljning. De skaffar vapen och på sina mopeder far de runt och rånar småbutiker. De blir allt djärvare, våldet eskalerar, det handlar om att sätta sig i respekt.

Saviano är en skicklig berättare som utnyttjar sin omfattande erfarenhet och kunskap om maffian.  Växelvis använder han grov respektive målerisk prosa. Han blir medvetet grov och torftig, när han gestaltar språket hos de unga gängmedlemmarna. De hämtar en stor del av sin språkliga arsenal från amerikanska tv-serier. Samtidigt kan texten, särskilt i de återkommande beskrivningarna av miljön visa prov på Savianos känsla för stämningar och gestaltning av förfallna och utrangerade stadsmiljöer.

Savianos budskap är tydligt. Hungern efter makt känner inga gränser och priset är skyhögt.  Hans människosyn är också djupt pessimistisk. Våldet och kriminaliteten tycks aldrig ta slut och understöds av dem som borde ta avstånd från det. Det är en deprimerande men samtidigt mycket läsvärd roman, som fångar dynamiken i kriminalitetens utveckling och bana.

ULF MALMSTRÖM

Roberto Saviano

Roberto Saviano. Foto Maki Galimberti

Taggar: , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22