BERÄTTELSE OM HERR ROOS

Dec 30th, 2008 | By | Category: 2009-1, Recension

Omslag till Berättelse om herr Roos

Av Håkan Nesser
Inläst av författaren.
13 CD, 14 timmar
Bonnier Audio 2008

När Berättelse om herr Roos kom som bok läste jag den men fick ändå för mig att jag också skulle lyssna på den i författare Nessers egen inläsning. Det finns en ganska stor skillnad mellan att läsa och att lyssna. Nyanser som man missat via ögonenHåkan Nesser

dyker upp i öronen och Håkan Nessers röst ger förklaringar på sådant som man inte ens tänkt på innan.

Berättelse om herr Roos är en historia om flykt. Ante Valdemar Roos, 59, är en flykting genom hela romanen. Invärtes är han på omöjlig rymmarstråt från fadern som tog livet av sig när Ante var tolv och lät honom ärva en tipsrad som till sist slog in och gav honom möjlighet att rymma från hustru och barn som inte gett honom mycket mer än tristess och försörjningsbörda.

Pengarna ger honom möjligheten att lämna sitt arbete som ekonomichef på firman i Kymlinge. Möjligen är denna fiktiva ort någon slags symbol för död – längs Stockholms tunnelbanas blå linje finns den oanvända och förseglade stationen Kymlinge där spöktroende menar att döda människor kliver av ett tåg som kallas Silverpilen. Vara hur det vill med det.

Tråkmånsen Ante Valdemar, som av hustrun beskrivs som en möbel, köper ett torp i skogen och försvinner, allt medan Nesser sakta men säkert låter läsaren/lyssnaren bli bekant med honom och hans liv – och med 20-åriga haschmissbrukande Anna Gambowska som rymt från ett behandlingshem och tagit sig in i torpet när Ante Valdemar var borta därifrån.

Det blir en kärlekssaga, visserligen platonisk men inte mindre en kärlekssaga. Men i den skog som Ante Valdemar också älskar hinner Annas förflutna ikapp och berättelsen blir en kriminalroman och ännu en flykt. En ung man mördas och det är dags för polisparet Gunnar Barbarotti och Eva Backman att träda in i historien, först av intresse för Roos mystiska försvinnande och sedan på grund av mordet vid Lograna, som torpet heter.

Det här är ingen thriller, knappt ens en kriminalroman. Lyssnaren är de allvetande i fallet Roos-Gambowska och intresset för Barbarottis sidofall, en klotterhistoria, är så förstrött berättad att man kan undra om författaren varit mer road än mottagaren.

Den benbrottsdrabbade Barbarotti, den äktenskapsförgiftade Backman, den lätt ågrenbehärskade Gambowska och ”soffan” Roos ägnar mycken tankeverksamhet åt att fundera på livets onda och goda. Reflektionerna säger kanske mer om författare Nesser än om hans påhittade personer.

Det här är en roman som tar tid på sig. Men den blir inte tråkig för det. Nesser har ett eget sätt att bygga upp dramaturgin och får fram det där essentiella som gör att man vill streta vidare genom historien: hur ska det gå, hur ska det gå …?

KJELL E. GENBERG

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22