BANG OM BANG

Feb 16th, 2009 | By | Category: 2009-1, Recension

Omslag till Bang om Bang

Av Barbro & Ruffa Alving
Gidlunds Förlag 2009

Det har sagts att Barbro Alving (1909−1987), signaturerna Bang och Kärringen mot Strömmen, var sin tids främsta svenska reporter, huvudsakligen verksam inom Dagens Nyheter. Som Bang skildrade hon stora världshändelser som Berlin-olympiaden 1936, inbördeskriget i Spanien och finska vinterkriget. Men hon skrev också om smått och gott här hemma, begravningar och kändisreportage. På den tiden fick en journalist göra allt, ingen var för stor ens för de minsta jobben.

Att Bang uppnådde de höjder där hon, enligt svenska folkets tro, dvaldes berodde nog på att hon skrev på ett alldeles speciellt sätt – humoristiskt, smått ironiskt och med stor lust.
Hon blev på 30-talet mor utan att vara gift, något som inte var gillat av alla, men överlevde även detta, konverterade till katolicismen och som bisexuell kvinna levde hon senare tillsammans med sin stora kärlek Loyse. Dottern Ruffa, egentligen Maud Fanny (1938−), blev själv en begåvad skribent och har sammanställt denna bok.

Det som fascinerade mig mest är Bangs berättelse om hur hon halkade in på journalistbanan som volontär på Stockholms Dagblad direkt efter studentexamen 1928, hamnade därefter på Idun innan hon 1934 fick ett sommarvikariat på DN. Hon blev den tidningen trogen fram till dess hon som fredsaktivist kom på kollisionskurs med chferedaktören Herbert Tingsten. Hennes redogörelse för den första tidens tidningarbete, skrivet med mer än en räv bakom öronen, är ett allvarligt kåseri.

Tidningsvärlden är ingen renlevnadstillvaro. Bang fick problem med alkohol. Dessutom var hennes arbete som världsreporter svårt att kombinera med modersrollen. Trots att Ruffa minns hur olycklig hon var när modern reste ut på långa uppdrag anser hon att hon hade en mycket bra barndom. Bang däremot led av dåligt samvete och dövade detta med att köpa presenter till dottern.

Om Bangs reportage från de stora oroshärdarna i världen har skrivits mycket och gjorts dokumentärfilmer. Man kan tro att kvinnan hade lätt för att skriva och formulera sig. I själva verket, skriver Ruffa, var det en vånda för henne. Hon hade ingen akademisk examen och led både av detta och en svår prestationsångest. Men hon var en ”äkta” reporter med ambitiös nyfikenhet och lämnade inte ifrån sig något som hon inte var åtminstone nästan nöjd med. Helt nöjd var hon tydligen sällan, beroende på den tidsnöd hon kände innan text skulle lämnas.

Ruffa har i boken Bang om Bang velat skildra kvinnan bakom myten – en mänsklig kvinna med en sådans svagheter. Hon var ofta trött på att ses som ”den fantastiska”. Det är till största delen Barbro Alvings brev och dagboksblad, liksom utdrag ur Det kom aldrig i tidningen som fyller boken men Ruffa kommenterar och skriver tillägg och egna förklaringar. Bangs brev till dottern och nära vänner är tidsdokument av värde.
1982 drabbades Bang av en stroke med afasi som följd. Trots det lyckades samma år göra sitt sista av många Sommarprogram i radio. Fem år senare avled hon på Danderyds sjukhus i norra Stockholm.

Men hon är inte glömd.

KJELL E. GENBERG

Ruffa och Barbro Bang Alving

Ruffa och Barbro Bang Alving

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22