ATT INTE VILJA SE Det stora århundradet

Sep 7th, 2014 | By | Category: 2014-09 sept, Recension

Omslag till Att inte vilja seAv Jan Guillou
Piratförlaget, 2014
ISBN 978-91-642-0439-4, 411 sid

Här anknyter Guillou till den första delen i romansviten – Brobryggarna – genom att låta Lauritz Lauritzen, en av de tre bröder som är historiens huvudpersoner, i stark kyla slita som ingenjör vid brobygget över Ångermanälven mellan Sandö och Lunde. Det har blivit 1940 och en av de kallaste vintrarna på mycket länge, med temperaturer som går ner under fyrtiostrecket. Men i Europa är det desto hetare. Hitlers styrkor har intagit Polen, Danmark och Norge. Det senare påverkar bröderna, som kommer från vårt västra broderland. Sverige är på papperet neutralt men människorna är inte alltid neutrala.

Jan GuillouPå senare år har vi sett en hel litteraturindustri berätta om alla tänkbara aspekter på Andra världskriget. Guillous berättelse skildrar det på ett personligt plan som bara täcker en liten del av det komplicerade skeendet, på samma sätt som han i del ett berättade om Första världskriget genom mellanbrodern Oscars ögon i östra Afrika. Här är det Lauritz som tillsammans med Oscar äger ett blomstrande byggbolag. I Lunde är han inackorderad hos Brita, ogift mor med allt vad detta innebär i en starkt kristen omgivning, och veckosluten tillbringar han i den stora villan i Saltsjöbaden där han bor med hustrun och läkaren Ingeborgmed vilken han har fyra vuxna barn.

Det är barnen som mer än fadern inkluderas i det internationella skeendet. Lauritz är visserligen tyskvän utan att vara nazist medan Guillou låter hans avkommor placeras i sammanhang som för kriget närmare familjen – sonen Karl som marinofficer med placering i Hårsfjärden, dottern Johanne som i hemlighet arbetar för den norska motståndsrörelsen och Harald som är hög SS-officer efter att ha upptäckts av Hermann Göring som blivit något av hans mentor.

Trots att Lauritz, pragmatisk som han är, försöker hålla sig ifrån politiken som ideologi. Han ser bara till att strömningarna styr hans beslut i arbets- och privatlivet. Men världshändelserna påverkar familjen i alla fall, kräver eftertanke och förändrar sättet att se på omvärlden – och orsakar slitningar i släkten. Huvudpersonen Lauritz har nått långt från sin fattiga uppväxt i Norge. Han har på i stort sett alla sätt förverkligat drömmen om att bli aktad och välbärgad. Och han har alltid varit mån om sitt äktenskap som nu får en knäck av flera i sig oberoende orsaker. Guillou gör honom mänsklig (hustrun kallar honom för en struts som gömmer huvudet i sanden) genom att han inte i alla avseenden är en stark och heroisk figur i ett linjärt drama.

Han tror på Tyskland som kulturnation och anser att det nazistiska övertagandet är något som kommer att försvinna men dualistiskt nog tar han till sig de nyheter som sprids av den pronazistiska tidningen Dagsposten, han avskyr engelsmännen som han menar är onödigt grymma och om de tyska förbrytelserna på ockuperad mark vet han ingenting. Här antyder Guillou det moraliska dilemma som lär visa sig i fortsättningen av serien när krigets efterverkningar ska skildras.

Jag imponeras av Guillous skaparkraft som den visar sig i Att inte vilja se, den i mitt tycke starkaste delen av hans romanbygge.

KJELL E. GENBERG

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22