ANTIKENS RELIGIONER Mellanösterns och Medelhavsområdets religioner

Nov 6th, 2011 | By | Category: 2011-11 nov, Recension

Omslag till Antikens religionerAv Ingvild Sælid Gilhus och Einar Thomassen
Oldtidens religioner. Midøsterns og Middelhavsområdets religioner 2011
Översatt av Margareta Brogren
Norstedts 2011
ISBN 978-91-1-303461-4, 287 sid

Från oss räknat kommer alla större trosriktningar österifrån, vilket inte är så märkligt eftersom mänsklighetens ”grundskola” bildades i dessa regioner. Influenser därifrån lever kvar även i väst – på gott och ont. Nu förekommer sällan människooffer och även andra blodiga offerriter lyser med sin frånvaro för det mesta.

Ingvild S GilhusDe norska professorerna Ingvild Sælid Gilhus (bild t v) och Einar ThomassenEinar Thomassen (t h), båda verksamma i Bergen, har åstadkommit en övergripande bok om dessa religioner (avsnittet om Iran i samarbete med professorskollegan Michael Stausberg).

De områden som tas upp är Egypten, Mesopotamien med omnejd, Grekland, Iran och Romarriket. Man får veta att både judendomen och kristendomen har obrutna länkar till forntidens gudatro. Från Roms officiella språk – latin – har de västeuropeiska tungomålen tunga reminiscenser och fortfarande namnger vi våra barn till exempelvis Sara och Johan (hebreiska), Amanda och Alexander (grekiska) eller Viktor och Sofia (latin). I våra kyrkor finns bilder på Maria med Jesusbarnet, något som verkar vara kopierat på egyptiska bilder föreställande Isis och Horusbarnet.

Gilhus och Thomassen kan sina respektive ämnen och berättar om dem med glädje. Det är en värld rik på gudar de skildrar, en värld som efterhand blev monoteistisk. Men det betyder inte att dagens allsmäktiga, enstaka gudar (Gud eller Allah) är hyggligare än de beläten som tillbads i Babylon eller Egypten tusentals år före vår tideräkning. 

Förr kunde man ha ett övermått av gudar att sätta sin tilltro till. I det gamla Egypten fanns så många att var och en tycktes ha en egen vid sidan av stadens eller byns ”övergud”. Sedan hade de Ra – solguden – som var hela rikets välgörare, varelsen som varje dag seglade över himlen i sin båt. Kvinnorna hade sin egen gud i festgudomligheter Hathor och alla tillbad sin kung, sin farao, som en gud. Dödsriket var en realitet och det krävdes stora ansträngningar för att komma till Osiris domäner helbregda.

Detta är religioner som inte existerar längre, men berättelserna om de antika gudarna och hjältarna finns kvar som vårt kulturella arv. Nästan överallt – i film, opera och litteratur – hittar vi referenser till de gamla religionerna. Vi tänker bara inte på det. Därför känns det gott att kunna rekommendera denna vägvisare.

KJELL E. GENBERG

Taggar: , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22