ANCKARSTRÖM OCH KUNGAMORDET

Nov 23rd, 2010 | By | Category: 2010-4, Recension

Omslag till Anckarström och kungamordetAv Ernst Brunner
Albert Bonniers 2010

Jacob Johan Anckarström – mördare eller välgörare? Personen Anckarström kan naturligtvis inte reduceras till vare sig det ena eller andra – han är både ock. I varje fall om man ska tro Ernst Brunner som med ett delvis knapphändigt historiskt material pekar på en rad omständigheter i samtiden som talar både för och emot. Det är också den dualism i texten som driver läsaren framåt.

Om man får tro Jacob Johan själv ville han i likhet med Caesars baneman Brutus befria riket från en tyrann som bringat landet i ekonomisk misär, satt Regeringsformen ur spel och brutit mot uppdraget att vårda lag frihet och säkerhet. Om man får tro den propaganda som iscensattes då Jacob Johan erkänt mordet var han en simpel, gudlös mördare som i tidiga år visat prov på utomordentlig råhet och hänsynslöshet.

Brunners omfattande historik är en spännande resa genom uppländska herresäten vid mitten av 1700–talet till huvudstadens hovliv och burgna överklass i slutet av århundradet. Han använder mestadels ett korthugget språk anpassat till de texter han trängt in i. Ibland blir det en smula manierat och tvingar läsaren till omläsning och onödig tolkning av texten.

Ser man romanen som en mordgåta blir man besviken. Jacob Johan är från början ”mördaren” och det råder inget tvivel om saken. Samtidigt ger det relief åt den infama propaganda han utsattes för då historien går mot sin upplösning. Inget i den bakgrund som Brunner försöker frilägga tyder på att Anckarström besatt en karaktär som predestinerade för mordet eller var den person som hans eftermäle försökte visa. Tvärtom, han framstår som allvarsam ung man och sedermera omtänksam make och far som ville fullfölja det skickelsedigra arvet från fadern.

I den meningen kan Brunners arbete ses som upprättelse av Anckarström. Även om det inte ska betraktas som ett äreminne över Jacob Johan har Brunner dechiffrerat tidsandan och skapat förståelse för och kastar ljus över den desperation som rådde vid tiden för mordet och för mördaren. Upproret inom krigsmakten 1789, som kom att kallas Anjalaförbundet, är ett exempel.

Romanen kan samtidigt ses som en thriller som tar läsaren genom maktspel, intriger och ränker, alldeles uppenbart var mordet en konspiration med förgreningar i den inflytelserika adeln och sannolikt även hertig Karl, Gustav lll:s bror. Det är spännande läsning som kanske inte besvarar alla frågor, till exempel om Jacob Johan med sin principfasthet utgjorde ett lämpligt offer för huvudkonspiratörerna i ett försök till revolution.

En behållning med Brunners arbete är bland annat att han dekonstruerar eller frilägger myter om Teaterkonungen eller Tjusarkonungen och hans hov. Han visar också polis- och spionchefen Liljensparres arbetsmetoder; infiltration och desinformation, som inte står dagens konspirationer långt efter. Som sagt, det finns många bottnar i det historiska materialet som gör Brunners bok till ett viktigt komplement till den officiella historieskrivningen.

ULF MALMSTRÖM

Ernst Brunner

Ernst Brunner. Foto Sara Mac Key

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22