AMERIKANSKA INBÖRDESKRIGET

Sep 13th, 2016 | By | Category: 2016-09 sep, Recension

Omslag till Amerikanska inbördeskrigetAv Thomas Sörensen
Historiska Media, 2016
ISBN 978-91-7545-380-4, 352 sidor

Vid mitten av 1800-talet bildades embryot till det politiska parti som fick namnet Republikanerna av progressiva människor. Demokraterna dominerades av konservativa människor och hade ett starkt gehör i Sydstaterna. Därifrån kom vördade presidenter som godsägaren och frihetskämpen George Washington (1732– 1799) i sydstaten Virginia som vid hans födelse tillhörde Brittiska Amerika. Han valdes efter frihetskriget till USA:s förste president och fungerade som sådan mellan åren 1779 och 1797. När han dog i samma delstat låg den i Amerikas förenta stater.

Jordägaren Thomas Jefferson (1743–1846), också från Virginia, var USA:s tredje president och den främste upphovsmannen till landets självständighetsförklaring. Dessa två män och även USA:s sjunde president Andrew ”Old Hickory” Jackson idealiserades av jord- och storgodsägare i Södern som inte hade mycket till övers för Nordstaternas industrialisering, växande kapitalism och vilja att utöka landets areal västerut. De var mer än nöjda med sitt aristokratiska liv, sina omfattande bomullsplantager som sköttes av importerade slavar.

I norr ville starka politiska krafter avskaffa slaveriet och därmed förgöra söderns elits möjligheter att fortsätta sin livsstil med lyx och överflöd. Under våren 1861 bestämde företrädarna för ett antal demokratiskt styrda stater i Södern att bryta sönder unionen och bilda en egen federation som skulle skydda det gamla och invanda.

Nordstaterna med den nyvalde republikanske presidenten Abraham Lincoln och landets kongress i spetsen förklarade krig mot dem som avfärdat den amerikanska konstitutionen. Detta inbördeskrig kom att skörda närmare 700.000 amerikaners liv – fler än alla som stupat i amerikanska krig före och efter. Man kan kanske räkna in Lincoln (1809–1865) bland de stupade. Han mördades nämligen på Fords Teater den 15 april 1865 av den rabiate sydstatsälskande skådespelaren John Wilkes Booth som både ville störa regeringen och hämnas sydstaternas nederlag.

Sörensens skildring av de händelser som föregrep kriget och de som följde när striderna tog slut är väl underbyggd och egentligen intressantare än de slag och marscher som karaktäriserade inbördeskriget.

Nordstaternas seger 1865 befriade visserligen slavarna – på papperet – men det skulle dröja till det turbulenta 1960-talet och den lagstiftning om medborgarrätt som president Lyndon Johnson signerade som gjorde att alla folkgrupper tillerkändes samma rättigheter som de vita. I krigets kölvatten blev ekonomin ett svart hål för staterna söder om Mason–Dixon-linjen med svårartade följder för människorna, i synnerhet de svarta som dessutom hölls nere socialt och politiskt.

För Nordstaternas industrikomplex blev kriget en källa till inkomster. Vapenfabrikerna hade goda år med stor försäljning och nya innovationer. Järnvägsbaronerna lärde sig också en hel del under dessa år eftersom de stridande truppernas mekaniska förflyttningar och underhåll med materiel och förnödenheter skedde per tåg.

Det är en välskriven skildring av de splittrande åren som historikern Sörensen har åstadkommit. Det handlar inte enbart om kriget utan också om hur detta påverkade det amerikanska samhällets utveckling. Visst finns här berättelser om vanliga soldater, om slavar, civila och generaler, men alla slag finns inte med. Han avhandlar de viktigaste och påvisar i synnerhet grymheterna under general Shermans brutala tåg söderut då Atlanta och andra samhället brändes och plundrades. Det var kanske detta som föresvävade Hitlers PR-konsult Joseph Goebbels när han den 18 februari 1943 frågade sina vrålande åhörare ”Wollt ihr den totalen krieg?”

KJELL E. GENBERG

Thomas Sörensen

Thomas Sörensen. Foto Karolina Rosenqvist

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22