#ÄLSKANOVELLER – 26 nyanser av Sverige

May 21st, 2014 | By | Category: 2014-05 maj, Recension

Omslag till #ÄlskanovellerAv Alice Alvinstedt, Monic Arvidson W, Carina Aynsley, Per Berg, Johan Egonsson, Xandra Ekström, Jenny Eriksson, Kjell E. Genberg, Emmelie Hardenborg, Petra S. Holstensson, Ann Hugosson, Jenny Jacobsson, Frida Andersson Johansson, Lena M. Johansson, Anna Keiler, Stefan Lagrosen, Eva Ludvigsen, Annika Melin, Jessika Nilsson, Brigitte Parez, Anneli Stålberg, Lars Thunell, Rose Tillberg Mattson, Dag Öhrlund
Ordberoende Förlag, 2014
ISBN 978-91-87595-02-8, 221 sid

Ordberoende Förlag har haft den goda smaken att ge ut en originell och klart läsvärd novellantologi, kallad #Älskanoveller – 26 nyanser av Sverige. 24 etablerade och debuterande författare berättar vad som hänt i Sverige den 10 oktober. På olika platser och under olika år. Journalisten och författaren Dag Öhrlund har skrivit ett förord. Där menar han att “En novell är som en komprimerad roman”. Det är något som jag inte kan hålla med om.

Ett romanbygge är ett långdistanslopp. Det gäller att knyta näven och inte ge sig, börja på nytt om och om igen, bygga på en rad idéer som är mer eller mindre bra. En novell däremot är ett sprinterlopp. En enda, men lysande idé som bär från början till ett överraskande slut.

Stefan Lagrosen uttrycker en sådan idé i Ett dilemma till havs: ‘Pappa, är du helt galen! ‘, Sven var desperat. ‘Den kommer att döda oss allihop. Ska du offra dina egna barn för några judesvins skull. Mamma skulle aldrig förlåta dig.’ ”

“Novellerna” i denna antologi är ibland snarare korta berättelser än vad jag kallar regelrätta noveller. Initiativtagaren till detta novellprojekt heter Jenny Jacobsson som skrivit ett efterord och bidrar med två utmärkta historier, som verkligen speglar svenska situationer. En handlar om ett åldrande par och den skräckvärld ett sådant kan hamna i.

Dag Öhrlund har suttit i juryn och själv skapat ett av de bästa bidragen: Stalin, snuten och jag. Den syn han har på polisen liknar den jag demonstrerade i romanen Poliser i Hultvik. Hos Öhrlund finns den där geniala idén som jag menar att en novell ska innehålla: Hunden Stalin börjar prata med sin husse och det orsakar allt som sedan händer.

Med i juryn har även “Sveriges mest publicerade författare” Kjell E Genberg varit. Han vet naturligtvis hur en novell bör skrivas och bidrar med två mästerstycken. Att hinna först läser man andlöst in i det överraskande slutet och Den sorgsna modellen får mig att vakna med ångest mitt i natten.

Bästa novellerna enligt min mening: Brinn din djävel! av Rose Tillberg Mattsson. Sverige med ljuv utsida och ond insida på pricken! Samt: Annika Melin: Monstret under min värld. En gastkramande mardröm med oväntad och psykologiskt underfundig upplösning.

Jag har läst och begrundat alla berättelserna och det märkliga är att dom är bra hela högen. Alla deltagarna kan bli författare. Det är väl sensationellt! Kanske blir den här boken ett minnesmärke i svensk litteratur!?

JEAN BOLINDER

Det här är en novellsamling som består av alla kvaliteter, goda som mindre goda.

Det finns några lysande undantag. Sveriges meste författare Kjell E. Genberg har en märklig förmåga att växa ut i novellens form. Och kryddar han den med en liten oförarglig kriminalitet blir den bara bättre. Denne lille oansenlige man som dessutom är väldigt konflikträdd behandlar vilka ämnesområden som helst – nästan. Som skribent räds han inte konflikter eller kontroversiella ämnen. Han skriver väl, språkbehandlingen är bättre än hos de flesta nutida författare och hans gestaltning av både människor och miljö bär den klassiske träsnidarens signum . Och oftast har han den där oväntade upplösningen eller den lilla knorren på slutet som får novelläsaren att njuta.

Om Genberg sysslar med de eviga frågorna om död, kärlek och alla dödssynderna så ägnar sig Dag Öhrlund som regel åt de aktuella dags- och samhällsfrågorna. Kanske inte här i denna novell som kanske kan ges namnet pikaresknovell. Det är en härlig skröna om Dags alter ego, hans hund, en nakenhund och ett antal mer eller mindre begåvade poliser. Öhrlund drar sig inte för överdrifter när de behövs för att accentuera vad han vill ha fram.

De här två författarna är de som glänser i den lilla novellsamlingen. Flera andra, framför allt kvinnliga skribenter visar att de på sikt, med lite hårdare redaktionell ledning, kan ta upp kampen med nämnda författare. Och andra med för den delen.

LENNART HÖGMAN



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22