61 TIMMAR

Oct 31st, 2011 | By | Category: 2011-10 okt, Recension

Omslag till 61 timmarAv Lee Child
61 hours 2010
Översättning Anders Bellis
Damm Förlag 2011
ISBN 9789173517393, 400 sid, inb

Lee Child är pseudonym för den 57-årig brittiske författaren Jim Grant. Han arbetade tidigare inom brittisk television men flyttade till USA och startade en ny karriär som thrillerförfattare. Childs böcker handlar om den före detta militärpolisen Jack Reacher, som reser runt i USA som en vagabond. Böckerna har blivit stora framgångar och sålt i över tjugo miljoner exemplar.

I 61 timmar börjar handlingen i Syddakota i en buss som kanar av vägen i en kraftig snöstorm. Reacher sitter i bussen och efter en lång väntan får Reacher och de övriga passagerarna lift till ett litet samhälle där de tvingas stanna. Reacher får bo hos en polis och hans familj.

I samhället finns en äldre kvinna som kämpar för rättvisa och är huvudvittnet i en kommande rättegång. Polisen vakar över henne eftersom man fruktar att hon ska dödas för att skyddas den som står åtalad. Reacher bestämmer sig för att stanna och försöka skydda den äldre kvinnan fram till rättegången.

Boken börjar lovande med: ”Fem minuter i tre på eftermiddagen. Exakt 61 timmar innan det hände.” Därefter fortsätter nedräkningen mot den stora Händelsen, som läsaren inte förstår vidden av men som hela tiden obönhörligt närmar sig.  Reacher dras in i mord och knarkaffärer. Morden blir på något sätt sekundära händelser i väntan på Händelsen.

Bokens upplägg borde kunna ha en lockande effekt på läsaren så att man sträckläser den. Men så blir det inte. Nedräkningen lovar mer än vad den håller. När Händelsen väl dyker upp går det så fort att man nästan missar den, och dessutom blir den så osannolik att jag som läsare känner mig snuvad på en bättre upplösning av hela boken. Det är också för lätt att lista ut det som är tänkt att vara överraskningsmoment, och jag inser alltför tidigt vem som är mördaren.

Lee Child skriver med korta meningar. I den här boken slår han nog rekord med korta meningar. Typ. Som följs av en till. Och en till. Ett stycke kan bestå av “Ännu.” Texten blir alltför torr, ytlig och överdrivet manlig, och skrivsättet blir därför oavsiktligt komiskt.

Det känns som om Lee Child blivit sin egen framgångs fånge med böckerna om Reacher. Kanske dags att låta hjälten då och börja med en ny hjälte?

LARS-ERIK HOLM

Lee Child

Lee Child. Foto Sigrid Estrada

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22