2019 – sett med Lenas ögon


Feb 9th, 2020 | By | Category: 2020-02 feb, Recension

Omslag till 2019 - sett med Lenas ögonAv Lena Holfve
Lena Holfve EF, 2020
ISBN 9789198587111, 211 sidor

Lena Holfve är ständigt uppmärksammad för sina samhällskritiska böcker. I denna, sin senaste, redogör hon för resultat av gedigna studier av varandet nu och vad som kan komma, 2019 – sett med Lenas ögon. Utifrån källbelagda uppgifter, egna erfarenheter samt studier i ”gruppen” beskriver hon ett pågående paradigmskifte. Medan vad som pågår betonas blindheten och sturskheten i Landet tvärtom dvs Sverige.

Lena HolfveSverige har kapslats in i en filterbubbla, enligt Holfve. Sverige och svenskarna anser sig vara så världsbästa att andras kulturers verkligheter uppfattas som fel och gärna ska påverkas genom högmod, politik och etik att ändra sig.
 Lena Holfve förklarar i boken att bubblan innebär brist på integritet som är av ondo, åldersförakt och alienation från familj och släkt som visdomskällor och stöd för var och en. 
 Det började på 70-talet.
Hon skriver exempelvis om den stigande kriminaliteten i Sverige: ”På 70-talet tog vi bort allt vad konsekvenser heter, och anpassade oss till dem som är längst ner och alla påföljder ska sedan dess vara bra för gärningsmannen. Vilket också leder till att utländska ligor tar sig an den svenska marknaden som är en rätt riskfri brottsplats.”

Hon ger exempel på det svenska ”tok” som yttervärlden uppfattar som häpnadsväckande. Svenskarna förväntas älska en främling med full tilltro men däremot ska svenskan förminska sin femininitet och helst uppträda som en karl, barnen förlita sig på dagisfröknars uppfostran och männen tubba sin maskulinitet vilket alltihop sammantaget ger upphov till våld, anonymitet, drogmissbruk, självmord, sjukdomar och isolering. 
 Svenskens mantra säger hon är ”respekt måste förtjänas!” Att lära ut respekt finns inte i uppfostran längre. Inte heller att ta ansvar för sig och sina göranden utan vad som än händer kan det skyllas på någon annan och staten förväntas vara pappa för alla barnen. 
 Holfve bor på Cyperns norra del, den turkcypriotiska, och hon förmedlar oliktänkande från den ön samt Indien och andra länder som en motpol till Landet tvärtom.

Hon skriver också: ”Jag har noterat att under 2019 började de stora TV-bolagen som CNN med flera att lämna uttrycket “global warming” och de talar nu mer om “climate changes”.” Holfve talar om nedkylning snarare än uppvärmning och berättar att i Kina har man skapat en artificiell sol. Men inget sägs om den i Sverige. Inte heller att Kenya har flygtaxi samtidigt som landet får U-bidrag från Sverige. Men inget sägs om det i media. Inte heller att ett annat u-bidragsland, Etiopien, har skickat upp en satellit. 
 Holfve menar att inte finns u-länder mer, vad än den svenska politiken meddelar svenskarna.

Lena Holfve ruskar om, vrider till och sanningsförsäkrar om att en ny tid är på väg och vägen är inte spikrak.
 ”/ … / ”Studerar man de prognoskartor som finns är det främst de områden där generationskontrakten är brutna, familjerna splittrade, där man tror att vi människor kan älska främlingen på tio sekunder etcetera som drabbas främst. Inte av någon global warming alltså utan av kyla, stormar, översvämningar och grand solar minimums (gradvis minskning av solens styrka) konsekvenser.”
 Holfve sätter sin tilltro till den alltmer drogfria generationen av nuvarande svenska 15–25-åringar och vill helst glömma deras degenererade själviska alkohol- och drogförgiftade föräldrageneration. 
 Men hur länge vi kan bo kvar häruppe i Norden … blir en senare bok – kanske.

HELENA SIGANDER

Taggar: ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22