Fallet med den försvarslöse oskulden

Mar 18th, 2010 | By | Category: 2003-4, Novell

Miguel de Cervantes Saavedra

Folkmassan förvånade sig – aldrig förr hade man haft en så klipsk ståthållare förut! Så snart detta mål var slutfört, infördes i salen en kvinna som såg stor och stark ut och en man som var klädd som en herde. Kvinnan höll ett hårt tag i mannens kläder och ropade med hög röst:

– Herr ståthållare, jag begär rättvisa! Denne gemene karl har överfallit mig på öppna fältet och betjänat sig av min kropp. Jag olyckliga! I mer än tjugotre år har jag bevarat min oskuld, försvarat den mot både morer och kristna, ständigt lika hård som en järnek, för att den här herden skulle komma och skövla alltihop!

– Vad säger du herde, till detta? frågade Sancho.

Herden svarade.

– Jag är en fattig herde som handlar med grisar, och i morse gick jag ut ur denna stad för att sälja fyra av dem, och tullen och andra utpressningar tvang mig att betala nästan lika mycket som de var värda. På återvägen träffade jag på denna kvinna ute på fältet och eftersom Hin Onde alltid driver sitt spel kring oss människor, så hamnade jag hos henne. Jag betalade henne skäligt och ville gå vidare, men då hängde hon sig på mig och ville ha mera pengar. Då jag inte ville betala mera drog hon mig ända hit!

Sancho frågade om han hade några fler pengar på sig. Herden svarade att han hade en pung med tjugo silverdukater i. Sancho befallde honom att lämna dem till kvinnan. Han gjorde det och darrade av sårad rättskänsla och upprördhet.

Kvinnan tog emot pungen med tusen nigningar och önskningar att Gud måtte ge ståthållaren långt liv. Därefter gick hon ut ur domsalen.

Men hon hade knappast gått ut förrän Sancho befallde herden att springa efter henne och med våld ta ifrån henne pengarna. Herden lät inte säga sig detta två gånger utan rusade efter kvinnan. Men han lyckades inte, både han och kvinnan kom tillbaka ännu mer fastkedjade vid varandra än första gången, ty nu höll de ömsesidigt tag i varandra.

Kvinnan tjöt och skrek att mannen vågade trotsa ståthållarens dom, men Sancho frågade:

– Lyckades han ta ifrån dig pengarna?

– Han? svarade kvinnan föraktfullt. Förr skulle han väl ta ifrån mig livet, än jag släpper pungen med silverpengarna.

– Hon har rätt, sa herden nu, jag är fullständigt uttröttad och orkar inte ta dem ifrån henne.

Sancho sa nu till kvinnan:

– Du kyska och starka där, ge mig pungen och pengarna! Hon lämnade honom dem genast. Sancho återlämnade dem åt mannen i det han sa till kvinnan:

– Om du använt samma mod och tapperhet när det gällde att försvara din dygd som du nu visat när det gällde att försvara en penningpung, så hade inte själva Herkules kunnat ta den ifrån dig. Gå nu härifrån och visa dig inte mer på denna ö, vid straff av tvåhundra piskslag. Du är en oförskämd bedragerska!

Kvinnan sprang därifrån, helt förskräckt.

Berättelsen om dessa domar avgick genast till hertigen, som hade mycket nöje av Sanchos bravader som ståthållare.

Taggar:

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22