Norska deckardrottningen Karin Fossum hade egentligen aldrig tänkt bli författare över huvud taget. Som ung intresserade hon sig mest för konst och musik. Hon spelade flöjt, klarinett och gitarr förutom att hon sjöng i kör och sånggrupp.
– Det var tråkigt att jag inte blev musiker, journalist eller målare, säger hon.
Men sedan hon fått en dikt publicerad ändrade hon sig och började skriva mellan passen som taxichaufför, sjukhems- och ålderdomshemsanställd eller butiksbiträde.
Det var ju bra.