Att lita på läsaren

Jan 14th, 2008 | By | Category: 2001-3, Notis

Den 1 april 1890 skojade inte humoristen Anton Tjechov när han skrev brev till en A. Suvorin, som beskyllt honom för att i novellen Hästtjuvar vara objektiv, likgiltig för gott och ont samt i avsaknad av både ideal och idéer.
Tjechov: ”Ni vill att jag, när jag skildrar hästtjuvar, ska säga att det är något ont att stjäla hästar. Men det har ju sedan gammalt varit allmänt bekant, även utan mitt ingripande. Må rättens bisittare döma dem. Min uppgift är bara att visa, hurudana de är. Jag skriver: Ni har att göra med hästtjuvar, och kom ihåg, att de inte är fattiga, utan välgödda människor, att de odlar ett slags kult och att häststöld inte är tjuvnad utan ett slags passion. Naturligtvis vore det angenämt att kunna vara på en gång både poet och profet. Men för mig personligen ar det ytterst svårt, och mina rent tekniska betingelser gör det nästan omöjligt. För att kunna beskriva hästtjuvar på 700 rader måste jag ju hela tiden tala och tänka på deras eget sätt och känna mig in i deras själ.
Om jag dessutom skulle späda på med subjektivism så skulle det hela svälla ut och novellen blev inte så kompakt som varje kort berättelse måste vara. När jag skriver, räknar jag obetingat med läsaren och förutsätter att denne själv lägger till de subjektiva element som saknas i novellen.”
Den som hittar All Världens Berättare 7/1954 i ett antikvariat hittar också Hästtjuvar. Novellen Vadet av Tjechov fanns med som klassiker i DAST 1/2001.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22