Årets konstnär: Jean Bolinder

Sep 12th, 2009 | By | Category: 2003-1, Notis

Om bilden skriver professor Ingvar Holm: Jag har sett dessa spår förut. De hade den gången trampats över högfjället. Snön var djup. Det var krig i världen. Fyra bar en gammal kvinna hon var orörlig och tung. Parvis pressade karlarna sidorna mot varandra. Över axlarna bar de sin börda. Med möda tog de steg och sjönk i skaren. Bakom dem kom unga kvinnor, barn och gamlingar. De satte fötterna i de upptrampade spåren. Vi låg dolda i vår postering medan de tågade förbi.

Också bakom bergkammen fanns deras spår. Där trampade vi bort dem. Sedan var platsen som den alltid ser ut där soldater är förlagda. Detta var vid gränsröset. På norska sidan lyfte kalberget. Det var rensopat av vinden och grått. Inga spår syntes där borta.

En timme senare väsnades förföljarna fram på motorcyklar trimmade för terräng. Vi pratade en stund med de tyska militärerna – talade om söder och pekade mot norr. De tyckte att vi verkade sympatiska och följde våra lögnaktiga råd. Men på vår sida av fjället blev spåren länge kvar i snön.

De var som ett monument rest mot himlen. Där hade ett folk gått fram.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22