Vad har det blivit av Sverige?

Mar 10th, 2014 | By | Category: 2014-03 mars, Krönika

Jean Bolinder-logoKrönika av JEAN BOLINDER

Att vara skapande författare eller konstnär i dagens Sverige är ingen sinekur. Författaren Bodil Mårtensson fick en dator med isittande nyskriven roman stulen. Hon vädjade i pressen, men varken sig tjuvarna eller andra brydde sig – hon tvingades skriva om hela boken! En konstnär hade skapat en skulptur i koppar. Den stals från trädgården och smältes förmodligen ner. Vi lever i ett kulturfientligt land. Konstnären Lars Vilks hotas till livet för att hans verk provocerar somliga. En annan konstnär, på väg in i ett galleri som ställer ut Vilks, slogs sönder och samman av poliser som trodde ett konstverk han bar på var ett vapen! I en tidning, beskrivs hans skador: “Skrubbsår i ansiktet och på benen, ett blått öga, blåmärken i sidorna, en krossad mobiltelefon och dito glasögon”.

På en bild ser man hur den arme konstnären ser ut blodig och omplåstrad.

Man kommer att tänka på hur en konstnär (lekare) behandlades på medeltiden. I äldre Västgötalagen från 1200-talet, stadgas: “Om en lekare blir sargad, då ska man ta en otämd kviga, raka allt håret från svansen och smörja den; så skall lekaren, iförd nysmorda skor, hålla kvigan om svansen, medan man slår kvigan med gissel. Kan han hålla den, då skall han hava kvigan och njuta den som hund gräs.” Det innebär att man fritt fick klå upp en lekare och att han sedan i praktiken aldrig kunde få rätt.

Det är över 800 år sedan och inte mycket tycks ha blivit bättre i svensk lagstiftning!

Och det är inte bara konstnärer som är rättslösa i dagens Sverige.

När jag växte upp kunde man i allmänhet känna sig juridiskt trygg, så länge man var laglydig. Nu har världen förändrats och det påverkar också Sverige. I dag hotas vi vanliga människor i stort alltid. Vi kan råka ut för skojare på datorn, per brev, i telefon, vid ytterdörren och när vi ger oss ut på sta´n.

Någon skurk sände ett brev från Hongkong om att en man med samma efternamn som jag dött och lämnat en massa miljoner efter sig. Han tänkte tydligen presentera mig som arvinge och kräva pengar i arv. Jag ringde polisen, som sade att jag skulle slänga skiten. Vänner som kan en del om saken säger att den döde miljonären är påhittad. Hade jag nappat skulle jag snart fått saltade räkningar på “kostnader” i sammanhanget.

Men miljonären kan ju ha funnits. Om skojaren åker dit skyller han förstås på mig. Kanske blir jag hängd i Kina… Vilket praktfullt slut på mitt liv!

Hur var det den där lilla modiga flickan Malala Yousafazai sade i Skavlan? “Då är det bättre att prata först och sen bli dödad. Jag föredrar i alla fall det.”

I mobilen fick en vän veta att han vunnit 2 miljoner dollar – svarar han, kan han få sina konton länsade eller tecknas för någon svindyr prenumeration. Jag hörde i Rapport om någon som attackerats på gatan av en försäljare. Denne spelade in delar av vad personen sade och så var hon vips mot sin vilja fast för en ny, dyr elleverantör. Ringer någon man inte känner, ska man inte uppge sitt namn och aldrig säga “ja” – det kan spelas in och kopieras in på fel fråga.

När jag en mörk vinterkväll gick ut med våra sopor mötte jag en kvinna som trots Privat- och Förbudsskyltar gick omkring i trädgården. Hon ville intressera mig för ett nytt som hon påstod jättebra telefonabonnemang!

En av mina dramaelever har ett flertal gånger blivit uppringd av några som låtsas vara från Microsoft och propsar på att laga datorn för en större summa. De vill ha ett kontonummer för att länsa kontot!

Jag menar att Sveriges Regering ska sätta stopp för detta. I Sverige ska svensk lag gälla och lagen får ej kunna tänjas så att högsta rätt – för att tala med Olaus Petris Domareregler, blir största orätt. Faktiskt känner jag mig som fåglarna på min gräsmatta. Spanar åt alla håll om kanske en rovfågel hotar. “Land skola med lag byggas, och ej med våldsgärningar” stadgade Upplandslagen för över sju hundra år sedan.

Jag har skrivit brev om detta till två regeringsmedlemmar, men inte fått något som helst svar. En tredje, Göran Häggström svarade i alla fall vänligt. Man jobbar på saken. En gång skrev jag till Olof Palme och klagade på orättvisa kontokortsregler. Han svarade prompt att han skulle tillsätta en utredning. Så blev det också strax och reglerna ändrades till det bättre.

Nu är situationen en annan. I en tidning citeras en rånad butiksägare som säger: “Sverige är de kriminellas paradis”.

Några rättegångar är på gång mot skojarna. Men straffen är låga och föga avskräckande. Därtill sköter en och annan jurist sig så att man blir mörkrädd. I Malmö tipsade vid ett stort mål rättens ordförande åklagaren i en paus så att hela målet får tas om på grund av jäv. Att en nämndeman gör fel må vara hänt men att en professionell jurist gör det är oförlåtligt. Dyrt blir det och ineffektivt!

Så mycket elände som de fräcka kriminella skapar borde juristerna bruka allvar och straffen vara kännbara. Och vårt samarbete med utlandet borde stärkas. Tänk om man kunnat säga till mig om det där otrevliga Hongkongbrevet: “Skicka hit brevet, ska vi kontakta kinesiska polisen!”?

Taggar: ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22