Sjöwall & Wahlöö allt aktuellare

Sep 12th, 2009 | By | Category: 2003-3, Krönika

Av Jean Bolinder

Det hände sig i Malmöförorten Arlöv, att en man lade sig att sova i sin lägenhet. Han sov gott, ja t o m tungt och länge. Efter ett tag blev hans grannar oroliga, det kunde väl inte vara så att mannen dött? Efter att ha knackat på utan att få något svar, ringde man polisen.

Polisen anlände, bankade på och ropade i brevlådan. Inget svar. Då beslöt man sig för att ta sig in i lägenheten. I sovrummet fick de syn på mannen som vaknat och trodde att det var inbrott: ”In stormade två klunsar”, berättade han senare om detta. Han satte helt begripligt igång att försvara sig.

Polisen beslöt då enligt en artikel i Skånska Dagbladet (10.10.02) att ”gripa den 52-årige mannen”.

Det blev vild kamp innan man lyckats sätta handbojor på honom.

Ett brott att sova hårt?

Karlen hade inte gjort något annat än att sova hårt, bli skrämd över intrånget och försvara sitt liv och sin egendom. Han åtalades ändå ”för våld mot tjänsteman samt våldsamt motstånd”. Det är häpnadsväckande! Ännu mer häpnadsväckande är att domstolen dömde den stackarn till 50 dagsböter ”för våldsamt motstånd”.

I TV visades en inspelning från en villa i vilken det varit, vill jag minnas, 19 inbrott.

Till sist satte villaägaren upp en kamera som filmade när någon tog sig in. Han fick en bra sekvens på hur tjuven tog sig in, stängde av larmet och gick vidare i huset. När detta visades i TV hade man täckt över mannens ansikte.

Syftet var, att han inte skulle kunna kännas igen!

Kriminellt frälse skyddas

I dagens Sverige har den vanliga människan ingen rätt medan det kriminella frälset åtnjuter skydd på många sätt. Inte får man visat ansiktet på en tjuv i TV, för då skulle ju någon kunna känna igen honom. Sådant skulle leda till att den stackars tjuven blir fälld för sitt brott! Så hemskt synd det i så fall skulle vara om honom! Hans identitet måste skyddas. Hur skulle han annars kunna fortsätta sin tjuvagärning?

Polis kan råka illa ut

När polisen försöker komma åt det i Sverige så omhuldade kriminella frälset kan även den råka illa. Några poliser som försökt ta fast knarklangare greps själva för att de provocerat brott. Som om knarkhandlarna var oskyldiga stackare som lurats bli brottslingar. Häpnadsväckande!

Den goda kriminalromanen har alltid tagit upp moraliska problem. Det onda ska bekämpas och helst ska det goda vinna. I de gamla deckarna hjälpte en privatdetektiv polisen att få fast de bovar, som hotade det rättvisa samhället. Var en polis huvudperson, som till exempel i Crofts populära romaner, så var han rättskaffens intill tråkighet. Boken slutade ofta med att mördaren greps och hängdes.

Skedde inte så var det i alla fall underförstått.

Trist och charmlöst

Med tiden ifrågasattes med rätta dödsstraffet. Polisens roll diskuterades också kritiskt hos till exempel Sjöwall/Wahlöö. Men utvecklingen gick mot att ett ganska menlöst poliskollektiv skulle agera för samhällets sak och mot dess fiender. Trötta kommissarier har varit hjältar i böcker som varit varandra ytterst lika i sin trista och förutsägbara polisrutin.

Rätt mycket Crofts faktiskt, men utan hans kärva brittiska charm.

Vad kommer?

Inte vet jag men när jag betänker hur dagens tjuvvänliga samhälle fungerar och läser om hur polisen har sig åt mot den stackars sovande mannen i Arlöv, längtar jag tillbaka till Sjöwall/Wahlöö, Deras samhällsbild känns allt mera up to date!

Tyvärr.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22