Internetombudsman – nu!

Sep 25th, 2009 | By | Category: 2007-3, Krönika

Helena Sigander

Numera finns fyra världar för en vanlig dödlig att hantera. Jorden, där stenarna redan man som barn har nött. Den sälla världen med det där för själen. Rymden, den oändliga. Och så är det Cyber.

Cyber är minst reglerad

Det är på tiden att Cyber underkastas en granskning. Enskilda personer trakasseras och hudflängs på sajter som inte kan redigeras av den som attackeras. Nu menar jag inte struntprat som kan förekomma om en och envar på bloggar, som bloggaren styr över. Det är bara att radera inlägg, om man så önskar. Jag menar hatkampanjer, förgörande kränkningar och smutskastningar som får stå oemotsagda därför att den utsatta inte har möjlighet att redigera på domäner – och ingen myndighet heller. Vem som helst kan råka ut för kränkningar på Nätet. Du med. Ditt ansikte kan manipuleras. Dina verk kan manipulseras. Dina utsagor kan manipuleras på dessa domäner ostraffat. Om det händer dig kan du inget göra mer än rasa, gråta och klaga, dock till ingen nytta.

Bloggaren och domänskaparen är inte ens kusiner

Ingen på hela Internet har i sin vilda fantasi kunnat tro att marodörer och folk som inte har något vettigt att göra, skulle kunna skämma ut folk på skoj på Nätet genom att skapa egna, ointagliga domäner. Vad är uppsåtet? Jo, det är att skada och tillintetgöra andras platser på Nätet. Marodörer lägger beslag på andra människors möjligheter till försvar och inlägg för egen upprättelse. De gör det i skugglandet Upphovsrätten; diffust utan gränser på Nätet.

Kränkningar är inget skoj!

Hur är det möjligt att publicera ett foto av en känd kvinna med en kraftig mustasch ditmålad utan att åklagare har ett lagrum att stödja ett åtal på? Utan att en instans finns för den förfördelade att vända sig till? Grundproblemet för dig och mig och för svenska folket är att om ”moderatorer” (personal på domänerna) inte stoppar förtalet, kan ingen stoppa det. Om, i en domän, personal som ska rensa bort hets mot människor i stället underblåser och hetsar sin publik att aktivt delta i smutskastningar – finns det inget den utsatta kan göra. Redan i denna stund betyder det att du själv kan bli utsatt för en släktfejd på Nätet, en jobbförtalskampanj eller en föreningssmutskastning utan att du kan få rättelse eller deleate inläggen. Din ex-make kan med manipulerade foton beskriva ”hur du burit dig åt”.

Givetvis ska yttrandefriheten värnas Vi behöver en jurist som är IO, som kan skapa regler för vad som är yttrandefrihet och vad som är grovt förtal samt, som börjar jaga brott mot upphovsrätten. Det går inte att ”tala förstånd” med dem som redan gått över gränsen för vad som är god moral, etik och respekt för den enskilda privatpersonen, kändisen, företagaren och du, DAST-läsare, och därmed få kränkningar bortrensade. Cyber är inte som här på Jorden, du vet, där folk blir åtalade och fällda för förtal i tidningar, radio och andra media.

Återkallande av domänsrättigheter

Det måste utarbetas ett regelverk mot användandet av domäner i syfte att hetsa. Domäner måste kunna tvingas hiva ned. Det händer inte i dag. Domäner som polisanmäls fortsätter. Det på grund av att åklagare lägger ned målen i brist på ”riktlinjer” och lagrum.

Internetkriminalitet ska beivras!

Man ska kunna åtala och få utslaget återkallande av domänsrättighet. Man ska kunna kräva och få skadestånd. Man ska kunna vinna i en domstolsförhandling med starka bevis. Det måste finnas en IO som kan utröna skillnaden mellan förtal och yttrandefrihet, alltså när kränkningar strider mot Användarvillkor och yttrandefrihet – två grundpelare som it-skurkar ostört kan luta sig mot. IO ska samla domstolsutlåtanden som ger vägledning om vad som är olagligt och inte och åklagare ska fullfölja sådan här åtal.

Att föra talan kostar

Först blir det polisanmälan, till en myndighet som inte har ett regelverk för kränkning på Internet. Därefter blir det advokatkostnader på 30–40.000 kronor för sonderingar av området. Prejudikat saknas för nedhivning av domäner. Skiljelinjen mellan yttrandefrihet och användarrättigheter ligger i en mörkerzon: likt perioden mellan uppfinningen bilen och väglagstiftningen – en tid av frihet för galningar bakom ratten. Sedan blir åtalet inte väckt för åklagaren har inte (knappt) sett ett återkallande av domän. Och en dom från en domstolsmyndighet som kunde ha pressat en domän att hiva ned, kommer aldrig ens i närheten av problematiken. Privatpersonen som drabbats blir dubbelt drabbad!

Varför inte mota Olle i grind?

Istället för att åtala sneda beteenden nere i botten lägger man ner och ”inget händer” varpå unga människor kan begå allehanda brott helt i fred och de ökar. År från år, begår de bara grövre brott – och sen en vacker dag säger samhället stopp, efter kanske tio år, och då åker de in. Vad har inte hänt oss, dig, mig och dina vänner under tiden?

Vi behöver en Internetombudsman – nu!



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22