Forskarbragd om Greta Garbo

Oct 24th, 2018 | By | Category: 2018-10 okt, Krönika

Bolinder-logo

 

Krönika av JEAN BOLINDER

Det svenska kulturlivet är i mycket en skenbild som dirigeras av människor som har ett enda stort mål: Att tjäna pengar på obegåvade människors dåliga smak. I TV-kanalerna intervjuas personer som de stora förlagen vill ha som penningsugar. Man ger folk utan minsta talang i uppdrag att skriva böcker. Spökskrivare hjälper vid behov till, böckerna är, innan de ens existerar, sålda till översättningar och filmning.

De tilltänkta läsarna inspireras till köp av det de ser i TV och hör på radio samt av de drivor av dessa böcker som står uppstaplade i boklådorna. I TV kväker sedan högt betalda kändisar ur sig svajiga omdömen om de volymer som just kommit ut.

En inblick i hur det kan vara beställt bakom pannorna på lyssnarna/tittarna pekar på att många saknar eget omdöme och egen smak. De är som svultna sparvar som samlas på ett fågelbord och mer eller mindre urskiljningslöst pickar i sig av det som ligger där.

Den stora skandalen med Svenska Akademien och “Kulturprofilen” bör ha öppnat ögonen på många. Mycket talar för att somliga anpassliga författare som behagar makten och har de rätta kontakterna lever gott på ständigt återkommande stipendier medan andra, som är precis så egensinniga och förargelseväckande som bra författare ska vara, inte får ett öre. Så lär geniet Cornelis Vreeswijk t.ex. aldrig ha begåvats med något stipendium.

Olov SvedelidEn författare som slet hårt var den vänlige och begåvade Olov Svedelid (1932–2008, bilden th). Han nådde vissa framgångar, var bl a Europas mest filmade författare näst Georges Simenon – de flesta som inte är alltför unga minns nog t.ex. de spännande Hasselfilmerna på TV.

– Jag var på förlagsmöte, sade han till mig ett av de sista åren han levde. Det var ingen som kände igen mig!

Han var som så många lysande författare bortglömd redan medan han ännu levde. De som levt gott på honom hade hittat andra att bli försörjda av. Själv är jag glad äga en stor samling Svedelidböcker och läser gärna om honom. Hans böcker är alltid välskrivna, intelligenta och ytterst läsvärda.

2005 kom han t.ex. med en lysande bok om den märklige H C Andersen: H. C. Andersen och Djävulens advokat. Den innehåller så märkliga och fascinerande upplysningar om den store sagoberättaren att den rör livets innersta hemligheter. Jag kan vakna mitt i natten och grubbla över den gåtfulle dansken!

Två år efter Andersenboken var det dags för en bok om en annan världberömd skandinav, den svenska filmstjärnan Greta Garbo. Greta Garbo och den döde mexikanen. Här möter vi världsstjärnan och hennes väninna Mimi Pollak. De är nära vänner från Dramatens elevskola och på 1980-talet möts de igen. Greta har upplevt något som givit henne ångest och Mimmi undrar vad det är. Verkligen spännande!

Ett par nu levande svenska författare får på långa vägar inte den uppmärksamhet de är värda. Hédi Fried har skrivit en rad böcker: Skärvor av ett liv om sin tid under världskriget i olika koncentrationsläger. Hon är av världsklass och jag tycker hon borde få nobelpriset. Läs henne om ni vill veta hur det verkligen var!

Bertil FalkBertil Falk är kanske den mest udda av de här nämnda författarna. Han hr många år jobbat med kultur på Kvällsposten, har filmat, forskat, skrivit drama och överraskar ständigt. Så fick han en alldeles enorm framgång i Indien(!) med sin Feroze the forgotten Gandih. Det är en biografi över Feroze Gandhi (1912–1960). Att den märklige svenske författaren är väl bekant med sitt indiska ämne visas bl.a. av en bild där han (fotograferad av Falks dotter Katarina) poserar tillsammans med Indira Gandhi.

Denne Bertil Falk är verkligen en överraskningarnas man. Han ger sedan 1998 ut en serie kallad “Zen Zats julböcker. De är inte till salu och därför dubbelt åtrådda av samlare. Första boken De fyra flintskallarna trycktes i 100 ex och utspelar sig vid palmprydda havskanter, i New York States snödränkta landskap, på Irlands karga västkust, i Klippiga bergens San Luis Valley och andra platser Bertil Falk varit på.

2005 kom Gardar Gåtlösarens saga i 93 ex. 2014 utgavs den boken i något ändrad upplaga av förlaget Orda och såldes i bokhandeln och fick lysande recensioner. 2007 års bok handlade om falkenering – ett sällan behandlat ämne som kan tros ligga författaren Falk nära. 2011 uruppfördes Falks surrealistiska pjäs Järtecken på Petersgårdens drama (i Lund), gjorde succé och hamnade i det årets Zen Zat-bok. Scen-Satt hade den ju blivit!

Den svåra Finnegans Wake av Joyce översattes i 2013 års bok – ett intektuellt äventyr av högsta klass!

Årets bok är kanske den mest spektakulära av alla. Bertil Falk har i Lektyr hittat en artikelserie om Greta Garbo som ung – den påstås vara skriven av hennes bästa väninna under skolåren – kanske har en spökskrivare dessutom bidragit.

Med tanke på Greta Garbos enorma berömmelse och det ytterst lilla vi vet om hennes ungdom är detta en lysande forskarbragd. Skolflickan Garbo framstår här som betydligt mera framåt och initiativrik än man trott. Bl.a. försöker hon komma in vid filmen när hon var tolv år. Det hela är – påpekar Falk helt riktigt – “en felande länk i Garbos biografi”.

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22