En liten historik

Dec 18th, 2018 | By | Category: 2018-12 dec, Krönika

Bertil FalkKrönika av BERTIL FALK

För att i någon mån förstå Svenska akademiens relevans och betydelse måste man göra en djupdykning i historien. Alltsammans började för ett par tusen år sedan i Aten, där Akademia var namnet på en trädgård som tillhört sagohjälten Akademos och som användes för lekar och kroppsövningar.

Hipparchos omgärdade denna plats med en mur och Komon förskönade platsen genom att torrlägga sumpmark och anlägga en park. När så var gjort drog Platon in i trädgården med sina lärjungar. Därefter kom begreppet akademi att täcka två olika betydelser, som båda utgick från Platon och hans lärjungar.

Dels innebar akademi detsamma som en högskola och dels en mindre privat sammanslutning. Medan skolvarianten under århundradenas lopp utvecklat sig alltmer i demokratisk riktning i takt med att allt fler fått tillgång till högre undervisning, så bibehöll de privata sammanslutningarna sin slutna roll och förblev odemokratiska elitstrukturer befolkade med individer som svarade mot det för stunden rådande ”borsta varandra på ryggen”-behovet.

Tiden gick. En vacker dag – den första januari noga räknat – inträffade år 1626 i Frankrike. Det året, som i tiden ligger ganska så exakt mitt i det trettioåriga kriget, började ett antal litterärt intresserade privatpersoner att träffas i Frankrike. Kardinal Richelieu tog dessa män under sina vingars skugga och mötena institutionaliserades år 1634 under namnet Académia française med ständig sekreterare, direktör och kansler. Här var det ingalunda tal om undervisning utan om en smakdomarinstitution med maktutövning som bärande princip.

Redan efter en kvarts sekel hade den store Gustav Adolfs dotter, drottning Kristina, inte bara fått nys om det franska fenomenet utan också fått för sig att det franska initiativet borde kopieras i Sverige. Vid ett rådsmöte den 1 februari år 1652 muttrade hon några ord i den riktningen, men det stannade vid mutter, för hon fick annat att tänka på. Den 1 juni 1654 avsade hon sig tronen och dessutom övergick hon, om inte direkt till sina fäders, så dock till sin farfars fars ursprungliga tro, och blev katolik. Kristina ägnade resten av sitt liv åt papistiska intriger i Rom och lades efter sin död tillrätta som en slags trofé i S:t Peterskyrkan. Tanken på en akademi efter franskt mönster hade då sedan länge skrinlagts den med.

Mer än hundra år senare fick Sverige genom en statskupp en envåldshärskare, som avskaffade världens första tryckfrihetsförordning, grundlagen av 1766, och ersatte den med en för enväldet mer passande lagstiftning.

Denna sida av Gustav III:s verksamhet har eftervärlden inte intresserat sig så mycket för, eftersom han var en de sköna kopieringskonsternas omhuldare. Vid sina vistelser i Paris åren 1771 och 1784 besökte Gustav III den franska akademien och som den kulturelle härmfågel han var i alla avseenden lät han Elis Schröderheim utarbeta stadgar för en egen akademi, stadgar som kungen själv skrutiniserade och ändrade. Den 20 mars 1786 utfärdade konungen instiftelsebrevet och den 5 april samma år invigdes Svenska akademien i Stora börssalen.

Avsikten med akademien var att den främst skulle verka för ”svenska språkets renhet, styrka och höghet.” Grunden för skapandet av en omfattande litterär och grammatikalisk likriktning samt språklig nivellering var lagd. Akademien fick en slogan, som den har haft oerhört svårt att leva upp till.
Allt var nu gott och väl om inte krutgubben Alfred Nobel i ett testamente av den 27 november 1895 donerat sin explosiva förmögenhet för utdelning av diverse priser, varav ett av dem – priset i litteratur – skulle utdelas av en akademi. Uppgiften tilldelades Svenska akademien.

Med sitt tilltag lyckades Nobel marginalisera Franska akademien, förlagan, till förmån för den Svenska akademien, den rustika och provinsiella kopian, som hädanefter och i allt högre grad kom att dominera den litterära scenen globalt.

Svenska akademien kastade sig nämligen med stor energi över uppgiften att dela ut Nobelpriset i litteratur. Med TV:s tillkomst kunde den högtidliga utdelningen och middagen i Blå salen – en riktig kalkontillställning, helt i klass med Oscarsutdelningen i Hollywood – ses över hela världen.

Denna nya uppgift för Svenska akademien kom genom Nobels förordnande att göra kopian till en förebild, som i sig självt blev föremål för efterbildning. Snart visade det sig att drottning Kristina och Gustav III inte var de enda copykatterna här i världen. Efteraparna stod i kö. Tack vare Nobelpriset i litteratur så köbildades under 1900-talet akademier av alla de slag, filmakademier, serieakademier, deckarakademier, kulinariska akademier, popakademier och så vidare i all oändlighet ad infinitum med mera etcetera.

Ja, och så är vi framme vid dagens situation.

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22