Bok/Film eller Några tankar om Beck

Jun 4th, 2009 | By | Category: 2009-2, Krönika

Bild på Niclas Ahlfors

Krönika av Niclas Ahlfors

Film ska ses på bio, tänker jag och sparkar igång min femtiotummare. I dvd:n ligger en polisrulle och väntar på att få spelas upp. Filmen är kanske inte det viktigaste den här kvällen.

Det är ljust ute, kvällssolen ligger på och ritar små gul-vit-orangea prickar på tv:ns skärm. Med möda lyckas jag mota solkatterna och tränger ner mig i soffan. Någon i min umgängeskrets har haft den goda smaken att låta oss få se en Beck-film. Där sitter vi nu, ett gäng som lyckats sno åt oss en stund utan blöjbyte och nappflaskor. Nu ska vi bara vara.

– Jag har sett alla Beckfilmer, meddelar han som tagit med sig filmen. Den här är en av mina favoriter.

Någon annan i gruppen sällar sig till den exklusiva skaran av personer som sett ”alla” Beckfilmer. De övriga ser filmerna i den ordning som TV4 väljer att mata dem med.

Jag funderar ett tag. Sedan gör jag en snabb koll av mina vänners kunskaper om Beck.

– Vet ni vilka Kollberg och Skacke är?

Ingen vet. Gissningarna duggar dock tätt. När min sambo föreslår att det kanske är det där söta killparet som flyttat in på två trappor, de med den lilla hunden, så kapitulerar jag.

– Vet ni ingenting om Beck, utbrister jag. Visste ni att han i Jönssonligan, Gösta Ekman, har spelat Martin Beck?

Någon trodde att jag skämtade. Ingen hade en aning.

Den kvällen blev det inte någon Beck. Det blev vilda samtal om böcker kontra film.

Vad är det då som driver fram ett sådant skeende, att en bok filmatiseras? Pengar, ropar ni säkert. Och ni har förmodligen rätt. När utbudet ökar och konsumentens makt handlar lika mycket om att välja bort som att välja så krävs det allt mer raffinerade metoder för att få dig och mig att välja just det här framför det där. Vi har bara tjugofyra timmar per dygn och vi vill hinna med så mycket som möjligt. Att allt går att sälja med mördande(!) reklam är kanske inte längre så sant. Filmmakarna måste locka med säkra kort både mot finansiärer och publikum. Varför då inte skaffa sig filmrättigheterna till en bästsäljare där bokindustrin (och vissa författare) redan gjort ett hästjobb beträffande marknadsföringen? Boken finns, är omtalad. Kan det bli annat än succé?

I exemplet med Martin Beck ser vi vad som faktiskt kan hända med upphovsmänenen och kvinnorna som slitit för sina bokmanus. När underlaget inte räcker till fler filmer, skapar man manus helt fristående från böckerna. Ibland lyckas man med den bravaden och ibland inte. För mina vänner i soffan var Martin Beck just Martin Beck, eller Beck kort och gott. Likt ett eget varumärke i Peter Habers skepnad, som underhåller en söndagskväll i en produktion sönderhackad av reklam och nyheter. Borta är den fräna samhällskritiken. Istället har det, på författarnas ”bekostnad” skapats en vinstmaskin baserad på de mest kommersiella figurerna ur författarnas originalgalleri. Kommer fler författare att möta samma öde? Vill jag återse Lennart Kollberg och Benny Skacke får jag plocka fram de riktiga filmerna där hela Martin Becks grupp finns med.

Hur ser framtiden ut? Ingen vet. Men om tendensen håller i sig, att bok blir film, så kan det vara så att framtidens författare ska vara lika delar romanförfattare som filmmanusmakare. Således kan vi snegla åt Ian Fleming och redan på synopisstadiet planera för en roman som skall vara enkel att överföra till en film. Genom detta behöver du och jag inte känna oss lurade där i biomörkret. Vi som läst den senaste succéromanen känner bekvämt igen oss i det som rullar på vita duken. Borta är då också risken att filmen blir bättre än romanen. Eller? Film ska ses på bio, heter det.  Men hur ska vi konsumera romanen?

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22