Post till DAST

Mar 14th, 2010 | By | Category: 2004-3, Brev

I Dast nr 1, 2004 finns en intressant artikel av Olov Svedelid om Föreningen Kriminalförfattare i Stockholm, FKIS, inför föreningens upphörande. Där står bl.a. att läsa att jag på ett tidigt stadium lämnade med anledning av en negativ recension av en annan medlem, Sven Sörmark. Eftersom jag inte opåtalt vill framstå som överkänslig för dålig kritik vill jag bara i korthet berätta om vad som låg bakom mitt ”avhopp”.

I Svens recension av min bok Döden går på museum insinuerade han att jag gav ut boken på sommaren i en konspiration med drottningens gynekologer för att utgivningen skulle sammanfalla med Victorias födelse, något som skulle ge PR och en skjuts åt försäljningen. (Jag var på den tiden chef för kungens kansli). Sambandet var klart, enligt Sörmark, eftersom ingen vettig människa gav ut böcker så tidigt på året. Ordalydelsen har jag inte kvar, men det var andemeningen. Det återgavs också i andra tidningar och gav mig mycket obehag.

I ett genmäle, det enda jag gjort med anledning av en recension, sa jag bl.a. att jag alltid gav ut mina böcker lagom till midsommar.  Det har jag också fortsatt med. Hans insinuationer var alltså helt befängda och illvilliga. Fast han var ju inte alltid infam. Om Helgeandsmordet, min första Boman-deckare, skrev Sörmark bl.a. ”Gåtan med det slutna rummet i riksdagshuset tillhör säkert de bästa svenska”.

Det vore mig främmande att polemisera mot en avliden FKIS-medlem som inte kan ta till orda, men rätt ska kanske ändå vara rätt. Jag är alltså inte någon stingslig primadonna som i vredesmod har lämnat FKIS efter en dålig recension, sådant får man tåla i den här branschen, men väl efter ett ärekränkande påhopp som dessutom involverade andra än mig.

Med vänliga hälsningar

Jan Mårtenson



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22