Willy Josefsson: Skånes Trenter en fantasifull pedant

Sep 15th, 2009 | By | Category: 1998-2, Artikel

AV CHRISTER B JOHANSSON

När jag försöker med Willy Josefsson i Malmö får jag napp på första försöker. Jodå, han både kan och vill låta sig intervjuas men inte just nu. Han har nämligen ett intrikat tekniskt problem att lösa i sin tredje deckare innan han kan lämna till förlaget.

– Men ring gärna på måndag kväll, mellan fem och sex.

Han låter trevlig, pratar en vacker skånska, som Per Garthon ungefär (lustigt nog nämner Willy miljöpartisten ifråga när intervjun väl blir av och han vill berätta om sitt researcharbete i Bryssel och Strasbourg inför Brinnande bevis).

Willy Josefsson jobbar till vardags på Sveriges Radio i Malmö. Bland annat är han redaktör för Obs Kulturkvarten. 1996 kom hans första deckare Död skörd ut på Bra Böcker. Den fick bra kritik och köptes in av många bibliotek.

– 54 recensioner, säger han med stolthet, och jag håller med, det är mycket.

Över huvud taget är Willy nöjd med försäljningen av både Död skörd och 1997 års uppföljare Brinnande bevis. Jag tycker nog att Brinnande bevis är en betydligt bättre bok, och det verkar som om Willy håller med, för det är den han helst talar om. Han är bara lite irriterad över att vissa recensenter inte har fattat att varenda detalj han beskriver är sann.

Den hemliga databunker, där EU:s polis ska övervaka oss, existerar i verkligheten och bevakas av franska säkerhetstjänsten SDECE. Specialtåg går en gång i månaden från Bryssel till Strasbourg och tillbaka igen, med allt material och hela möblemang och datautrustningar prydligt packat i specialgjorda containers för hundratals parlamentariker och byråkrater och tolkar och sekreterare. En klumpigt och dyrt offer på den franska nationalstolthetens altare. Som vi numera är med och betalar.

– Min bok kom kanske ut för tidigt, säger Willy Josefsson. Det var långt senare som det blev debatt i Sverige om den nya polismyndigheten och dess övernationella och okontrollerade befogenheter.

Varenda detalj är riktig

– Jag är väldigt noga med att kolla upp allt, så att ingen kan slå mig på fingrarna med fakta. Jag vill inte råka ut för det Raymond Chandler sägs ha råkat ut för när han skrev The Big Sleep: han fick ”ett mord över”.

Jag, läsaren, uppfattar Död skörd mest som en författares försök att muta in en viss miljö som sin: Bjärehalvön med södra Halland och Ängelholmstrakten, med vissa tentakler nedåt Kullen och Helsingborg. Han har också två omaka problemlösare, som ska snubbla in i ett antal varierande brott: polisen Olsson och journalisten Cecilia. Vi blir aldrig särskilt bekanta med vare sig dem eller med andra figuranter. Kanske är det inte heller meningen, även om de två, särskilt Olsson, blir något tydligare i Brinnande bevis. Vad Josefsson lyckas bäst med i debutboken är att levandegöra miljön och folkmentaliteten. Här, i ”Nordvästskåne” som Willy själv säger, kan uppenbarligen vilka hemskheter som helst inträffa; allt är inte vad det synes vara bakom gemyt och gästfrihet. Främlingshat och rädsla för allt nytt, t.ex. ännu tydligare i Brinnande bevis än i Död skörd.

Berättar bara historier!

Därmed inte sagt att Willy Josefsson är någon psykologiserande deckarförfattare. Tvärtom: han berättar ”bara” bra historier.

– Det är i konstruktionen av händelserna jag använder min fantasi. Han tillägger själv avslöjande: – Stieg Trenter är min favoritdeckarförfattare.

Kanske betyder det att vi aldrig får lära känna Cecilia bättre än Harry Friberg, som har en stor skyddad privatsfär runt sin yttre jag. Kanske blir vi aldrig så bekanta med Olsson som vi blivit med Maigret eller Morse.

Willy Josefsson berättar för mig, när vi äntligen får tid till en stunds avslappnat samtal, att det tekniska problem han höll på och löste när jag ringde nu är löst. Det var ett klassiskt låsta rummetproblem, som Willy fann lösningen på ett högst handgripligt sätt. Vare därmed nog sagt.

Nya boken vilar i vatten

Den nya boken, som låg färdigskriven några timmar innan vårt samtal, skall heta Vila i vatten. Samma grundmiljö denna gång, men säkert utstickare till Europa fast kanske inte Bryssel och Strasbourg den här gången. Vad vet jag? Vad jag vet är emellertid att Brinnande bevis blir översatt till danska och att den kommer ut på förlaget Lindhardt & Ringhoff, att Död skörd finns i pocket och att Brinnande bevis kommer att göra det i sommar.

Det är alltså en framgångsrik och ganska nöjd författare jag har detta stimulerande samtal med denna härliga våreftermiddag i vårt ljuvliga Skåne. Nu skall Willy Josefsson ta lite välbehövlig vila innan han börjar tänka på bok nummer fyra, som med all säkerhet kommer ut om ett år. Något med allitteration i titeln, kanske, till sommaren 1999?



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22