William Shakespeare: Mordet på den som var författaren

Sep 17th, 2009 | By | Category: 1997-3, Artikel

Kriminalgåta som ännu diskuteras

AV JAN NYGREN

William Shakespeare sägs vara född 23 april 1564. I varje fall blev han döpt den 26 i denna månad.

Han lämnade en rik mängd litterära verk efter sig men en mängd forskare och författare har sökt göra gällande att det inte var William Shakespeare som skrev de texter som publicerats under hans namn. Så tidigt som 1728 förs sådana förmodanden fram och under 1800-talet kom den ena boken efter den andra där författarna påstår att Shakespeare omöjligt var mannen bakom verken.

Fram till 1950 – och förmodligen många, många fler efter detta årtal – har det publicerats mer än 4000 böcker där olika skribenter försökt bevisa att Shakespeare inte skrivit de stora dramatiska verken. Och i USA och England finns flera hundra föreningar som bildats i samma syfte.

Shakespeares liv ganska okänt

Vad kan vara orsaken till detta? En är förstås att man vet så lite om Shakespeare. Födelseår och familjedata är höljda i dunkel. Man tror sig veta att han hade en son vid namn Hamet (kan det vara Hamlet, månne?) som dog ung. Man känner till att han var skådespelare och teaterdirektör i London, att han tjänade mycket pengar, att han köpte hus i sin födelsestad Stratford on Avon och dog där den 23 april 1616, märkligt nog delande dödsdag med spanjoren Miguel de Cervantes Saavedra, mannen som skapade Don Quijote.

Men mycket mer än så finns inte belagt.

Det finns inga bevisade originalmanuskript kvar och hans dramer kom i tryck först långt efter Shakespeares död. De allra flesta forskare är ense om att Shakespeare skrev sina egna verk, men omvärderarna har varit och är många.

Marlowe var Shakespeare

Den kände amerikanske teaterkritikern och Shakespearespecialisten förnekar bestämt att mannen från Strattford on Avon skrev några skådespel. Han menar i stället att det var Christopher Marlowe. Men det finns många fler kandidater – Bacon, Raleigh och ytterligare ett antal.

Marlowe var förvisso en betydande författare, den som uppfann blankversen, som Shakespeare utnyttjade mycket. Marlowe skrev några mycket märkliga skådespel: ”Juden från Malta”, ”Tamuran” (Timur Lenk) och ”Faust”. Det sistnämnda finns det författare som skattar högre än Goethes storslagna drama med samma namn.

Grunden för Hoffmans teser lades fram i hans bok. The Murder of the man who was Shakespeare från 1955. Det finns ett kriminalprotokoll på latin, närmast ett likbesiktningsprotokoll, från den 1 juni 1593 i Ort Deptford nära London, där det står ”Liket, författaren Christopher Marlowe, tydligen bragt om livet”.

Marlowes mystiska död

Där berättas om hur Marlowe tillsammans med Ingram Frizer, Nicholas Skeres och Robert Poley den 30 maj klockan 10 på förmiddagen besökt en änka, ätit middag hos henne, vandrat i trädgården och klockan 18 gått in för att ”spisa kvällsvard”. Där råkade Marlowe och Frizer i gräl om notan. Frizer drog sin dolk – ”värd tolv pence” men Marlowe tog den och högg ”i ond avsikt” Ingram i huvudet.

Ingram lyckades ta tillbaka dolken och tillfogade Marlowe ”ett dödligt sår över hans högra öga, med ett djup av två tum och en bredd av en tum, av vilket dödliga sår förenämnde Marlowe genast avled”.

Händelsen hamnade inför en jury och förloppet byggdes på vittnesintyganden och, menar Hoffman, mycket partiskt gjord. Juryn frikände också och efter en månad i häkte släpptes Frizer efter påstötning från drottningen.

”Det var Shakespeare som dog”

Nu påstår Hoffman att ”det ej” är Marlowe som mördades på änkans krog i Deptford den 30 maj 1593, utan Shakespeare”. Därefter kunde Marlowe kalla sig Shakespeare och i detta namn skriva sina stora skådespel.

Fast Hoffmans bevisning är egentligen mycket klen, trots att förlagen i reklamen inför bokens utgivning skrev att det aldrig förr ”framlagts en tes för allmänheten med en lika lufttät, lika tillförlitlig bevisföring”. Hoffman säger att Shakespeare var okänd som författare ända fram till Marlowes död och han försöker sig på stilanalyser av mycket äventyrligt slag.

En tom grav

Hoffman for till England och tilläts öppna Thomas Chiselhurts grav i kyrkan i Chiselhurt. På denna märkliga förvaringsplats trodde han sig nämligen kunna hitta Marlowes lik och Shakespeares (alltså Marlowes) samlade verk. Men allt som fanns i graven var sand – inte ens Chisethurt.

Den österrikiske teaterhistorikern Joseph Gregor skriver i sin teaterhistoria att teatern aldrig upplevt större förlust än den när Marlowe dog.

Marlowe var årsbarn med Shakespeare, blev magister artium (filosofie doktor) vid universitetet i Cambridge. Men han förde ett bohemiskt liv, ofta nära lagens gränser. Marlowe blev spion åt jungfrudrottningen Elisabeth och tycks ha gjort staten stora tjänster.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22