W.E. Johns: Stolt, rasistisk engelsman som kunde skriva om krig

Mar 14th, 2010 | By | Category: 2004-2, Artikel

Av Lennart Bråding

William Earl Johns föddes i Hartford i England 1893. Ingen trodde väl att han skulle låta höra tala om sig får han var inte särskilt framgångsrik i skolan. Tidigt försörjde han sig som pianist på en lokal biograf och gick också en kort målarkurs.

Hans stora dröm var att bli soldat och 1913 tog han värvning i King’s Own Royal Regiment, ett frivilligt kavalleriregemente. Under första världskriget var han först med vid fronterna i Gallipoli, Egypten och Grekland men 1916 sökte han sig till flyget.

Detta berättar Kenneth Ahlbom och Urban Nilmander i Alla Tiders Bokserie – en volym som kom i samband med att bokförlaget B. Wahlströms fyllde 85 år 1999.

Johns kom förstås att bli berömd över hela världen när han skrev sina berättelser om Biggles och den kvinnliga motsvarigheten Worrals. Enbart i Sverige kom böckerna ut i över hundra volymer, i huvudsak hos B. Wahlströms och Bonniers.

Dömd till döden av tyskarna

I augusti 1918 blev han bombflygare. I september sköts han ner och blev tysk krigsfånge. Han dömdes till döden och försökte förstås rymma flera gånger. Innan straffet verkställdes tog kriget slut och han kunde återvände till England där han arbetade som rekryteringsofficer i London medan han försökte reparera sitt äktenskap med Maud Hunt, som han varit gift med i tio år. Det gick inget vidare. Johns förflyttades till Birmingham och träffade där 23-åriga Doris Leigh. Med henne levde han sedan i hemlighet med i över 40 år eftersom hans hustru vägrade honom skilsmässa.

Han förblev officer mellan de två krigen och började måla igen. Sedan han sålt några flygmotiv till Illustrated London News började en rätt framgångsrik period som flygtecknare. Men sedan började W.E. Johns skriva på allvar. Han blev så småningom redaktör för Popular Flying, den tidning som låtit Biggles debutera 1932 i följetongen The White Fokker. Han skrev också för ungdomstidningen The Modern Boy – 30 Bigglesnoveller ett år och 20 året därpå.

”Kaptenen”” användes för krigs-PR

Det var i samband med Bigglesdebuten han hav sig själv titeln Captain, en grad som inte längre existerade inom brittiska flygvapnet RAF. Alla pojkar såg kaptenen som en stor hjälte. Det brittiska försvarsdepartementet bad honom vid Andra världskrigets utbrott att hitta på en kvinnlig motsvarighet till Biggles. Även de brittiska flickorna behövde förebilder, resonerade försvaret. Johns föll för det uppbyggliga syftet och skapade den modiga flyglottan Worrals – en tjej som i elva böcker avskydde krig men ännu mer dem som såg till att det blev krig.

Krigsdepartementet kände sig åsidosatta och bad Johns hitta på en lite tuffare hjälte – så 1943 steg kommandosoldaten Laurenton King in på scenen. Han höll sig på parnassen i tio böcker. Eftersom både King och Worrals kom till världen under kriget överlevde de inte freden i mer än några år.

Försökte skriva sf

Vid krigsslutet flyttade Johns och hans kvinna till Skottland där de bodde fram till 1953. Nu var det tvunget att hitta på något nytt eftersom Worrals och King sjönk upplagemässigt. Kapten Johns försökte introducera Rex i världsrymden – en science fiction-figur – men inte heller han blev långlivad.

Så Johns fortsatte att skriva en lång rad Biggles-äventyr. Det gjorde han fram till 1968 då han avled av en hjärtattack. Han hann aldrig skriva färdigt Biggles Does Some Homework.

Biggles liv liknar knappast författarens.

Enligt fiktionen föddes James Bigglesworth i Indien 1899. Efter svår malaria skickades han 12 år gammal till England där han så småningom blev stridsflygare. De äventyr Johns skildrar bygger ofta på faktiska händelser i den första svenska upplagan av Biggles – stridsflygaren från 1940 förklarar författaren för läsarna att Biggles är en uppdiktad person med helt eget namn, men att det han uträttar bygget på vad många andra gjort.

Persongalleriet inbegriper Biggles ärkefiende – tysken Erich von Stalheim – som verkar kalkerad på den tyske regissören och skådespelaren Erich von Stroheim Man får också träffa Biggles medhjälpare Algernon Montgomery Lacey (Algy) och Ginger Hebblethwaite (Ginger).

England är bäst!

Under mellankrigstiden blir Biggles en mycket mer traditionell äventyrsberättelse med exotiska miljöer, svårgenomträngliga djungler och en uppsjö av farliga djur. Världsordningen är mycket kolonialt brittisk. Johns drar en skarp gräns mellan civiliserade och ociviliserade och Biggles har den fasta övertygelsen att världen skulle vara bättre om England fick bestämma överallt.

Andra världskriget fick Johns att andas ut. Nu kunde han åter skriva om krigets dramatik – och befann sig dessutom på rätt sida. De flesta av de tio böcker som skrevs mellan 1939-1945 är också mycket konkreta beskrivningar av faktiska kriget. När det åter blev fred fick Biggles återgå till att vara flygande detektiv i exotiska miljöer, ofta i Afrika vars befrielserörelser W.E. Johns ogillade.

Biggles uttalar sig som en äkta rasist. I Biggles i Söderhavet från 1950 menar han att han och vännerna måste förhindra massakrer eftersom ”när lusten att döda väl har väckts hos vildar som de där gossarna, kan man aldrig vara säker på hur det slutar.”

Det är faktiskt ofta nedsättande omdömen om andra folkslag, liksom mot kommunismen, dyker upp i texterna. Fast på detta sätt skrev många av tidens populärförfattare. Lite senare försökte de svenska förlagen dämpa detta i översättningarna.

Miljoner böcker sålda i Sverige

Biggles kom i svensk bokform 1940, nästan samtidigt av Bonniers som gav ut Biggles flyger österut nästan samtidigt som Biggles – stridsflygaren kom hos B. Wahlströms. Dessa båda förlag delade under en period på utgivningen. Inget vet hur många Bibblesböcker som sålts i Sverige, men de kan räknas i miljontal. Sverige var den största marknaden efter England.

Biggles blev i svenskt 1970-tal ett exempel på hur farlig, förråande och reaktionär skräplitteratur såg ut. Diskussion är numera död.

Fast Biggles kom tillbaka på 1990-talet – fast i lite annan form. I en dokumentär i TV-kanalen BBC 1996 påstods att Biggles var modellerad efter W. E. Johns vän L.E. Lawrence som var homosexuell författare och mest känd som Lawrence av Arabien. Beviset skulle vara att både Biggles och Lawrence skrattade gällt i falsett. Det blev förstås ett herrans liv.

Nu har även detta lagt sig. Enbart nostalgin kvarstår, och det är ju inte det sämsta.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22