Vad är ett brott?

Sep 11th, 2009 | By | Category: 2005-4, Artikel

Av LEIF-RUNE STRANDELL

Kriminallitteraturen – och mycket annan litteratur också – handlar om brott (och i viss mån straff). Jag tror det var Aksel Sandemose som skrivit att det enda som är värt att skriva om är samlag och mord.

Han skrev väl själv om annat också.

Men deckaren, och en del thriller, och naturligtvis främst polisromanen, handlar om brott. Vanligen ett allvarligt brott, mord.

I brottsstatistiken däremot är mord mycket sällsyntare än ”vardagsbrotten”. Och vad är egentligen ett brott?

Den norske nestorn inom kriminologi, Niels Christie, har skrivit en bok, ett mellanting mellan essä och debatt, om brott, vår syn på brott och straff, och samhällets och politikens hantering av brottslighet. Den heter Lagom mycket kriminalitet (Natur och Kultur) och handlar just om vad som kan anses vara lagom mycket kriminalitet.

Lag är en sak, hävd en annan

En sak är vad lagarna säger (och ändrar man på lagen blir fler eller färre handlingar brottsliga) och en annan vad vi anser vara brottsligt, kriminellt. För inte så länge sedan var det självklart att när elever bråkade i skolan skulle det redas ut av lärarna. Nu har många skolor som princip att vid slagsmål alltid polisanmäla.

Christie har en teori om att politikens ökande fokus på brott och straff, och ofta hårdare straff, i mycket är orsakat av att det har blivit svårare att styra våra moderna samhällen. När politikerna vill verka handlingskraftiga utlovar de hårdare tag.

Förr var det i västvärlden vanligare att domstolarna gjorde bedömningarna av hur hårda straffen skulle vara i det enskilda fallet. Numera har i allt fler länder politikerna slagit fast straffskalorna.

Redovisning av världens fångar

För boken handlar inte bara om Norge och Sverige, han ser ut över världen och jämför statistiken. Han redovisade senaste årens siffror för fångar per 100 000 invånare. Då ser man att i USA finns 730 fångar, medan grannlandet Kanada med en i många avseenden likartad kultur och ekonomi det bara finns 116. Sverige har 64 (och där ligger de övriga nordiska länderna också med Island som undantaget, bara 37). I Ryssland och de övriga staterna i gamla Sovjetimperiet ligger man nästan lika högt som kapitalismens högborg USA, Ryssland 607, Vitryssland 554, och där bara Slovenien avviker med 56.

I USA tillkommer många som väntar på domslut och eventuellt straff, de som har fått villkorligt eller skyddstillsyn, allt som allt 6,8 miljoner amerikaner under ständig övervakning av rättsmaskineriet, över 3 procent av den vuxna befolkningen.

Varför är det så? Stora stater med långt mellan styrande och styrda tenderar att skapa stora grupper av medborgare som tycks stå utanför samhället. Både i USA och Ryssland har domarna förlorat makt till politiker och åklagare. Christie anser också att vi finner likheter mellan de länder som har många fångar i det att de har en historia av slavar och livegenskap.

Brott – och straff? Är straff det bästa sättet att förhindra nya brott? I stor skala har ju främst Sydafrika provat ett annat sätt: sanningskommissionen. Det är viktigt för oss att vi får veta vad som hänt, och det är ju en av domstolens uppgifter. Sedan kommer bedömningen om detta var brottsligt, och om straff då skall mätas ut. Sanningskommissionen försökte genom vittnesmål få fram vad som hänt i apartheids Sydafrika, men man kunde gå vidare.

Kan man avskaffa straff?

I den lilla skalan finns andra system med medling, så att det formella straffet kan undvikas. Och Christie påpekar att i den globaliserade ekonomin kommer många storföretag att bli som invånare i en liten by: man måste ta hänsyn till varandra för man har ständiga kontakter med varandra, och det finns ingen överordnad myndighet.

Det finns de som helt vill avskaffa straffen. Det tycks just nu inte vara den mest populära synpunkten.

Men deckarläsare kan ha glädje att fundera över andra möjliga diskussioner än de vanliga fyrkantiga. Det skulle vara spännande att läsa Niels Christies tankar omsatta i en nutida kriminalroman. Rätt och fel, brott och straff, ond och god – och livets alla gråskalor däremellan.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22