Uppdrag mord: Undersökande bok skapade TV-serie

Jan 1st, 2009 | By | Category: 1999-2, Artikel

En av de mest populära polisserierna på TV är Uppdrag mord (i original Homicide: Life on the Street) som nyligen inlett ännu en säsong här i Sverige.
Till skillnad från flera liknande serier har denna en bok i botten. 1991 gav journalisten David Simon ut Homicide: A Year on the Killing Streets på förlaget Ivy Books, ett underförlag till Ballantine Books.
David Simon skrev boken när han hade ett år tjänstledigt från jobbet på tidningen Baltimore Sun. Under det året följde han med Baltimorepolisens mordutredare på alla tänkbara uppdrag. Sedan tände en TV-producent på det skrivna materialet och sedan var bollen i rullning.
Nu är inte David Simon journalist längre. Han har övergått till manusförfattande för TV. Bland annat har man kunnat se hans namn i creditlistan för På spaning i New York (NYPD Blue).

Lathund för intresserade

Det finns ytterligare en bok som kan vara av intresse för alla som sitter klistrade framför rutan när serien går. För att begripa vad poliserna håller på med är detta en perfekt lathund – Practical Homicide Investigalion: Tactics, Procedures and Forensic Techniques (1992) skriven av Vernon J. Geberth.
För att förstå vad som pågår i mordrotelns lokaler är det bra att veta lite om polisen i Baltimore.
Vad är Homicide – det vill säga mordroteln? Den består av stadens bästa utredare, eliten inom sitt gebit. De anses ha den bästa instinkten för jobbet, är fenomenalt fokuserade och utomordentliga förhörsledare.
Detta kommer från stadens polisledning, vilket torde borga för sanningshalten.
Eller …?
Staden Baltimore har endast en rotel som sköter mordutredningar. Antalet anställda är inte konstant, men består av mellan 12 och 20 detektiver som delats upp i två grupper – ett dagskift och ett nattskift.

Två på varje mord

Varje skift är underordnat en lieutenant (löjtnant, vilket torde motsvaras av kommissarie eller åtminstone kriminalinspektör i Sverige) och när ett mord inträffat skickas alltid två utredare iväg, något som är unikt för Baltimore. En man utses då till arbetsledare. Hans namn hamnar på svarta tavlan, ovanför offrets namn. Och han tar ansvaret för utredningens alla detaljer, från första besiktningen av den mördade fram till gripande och förhör av misstänkt och han sköter också allt pappersarbete.
Hans partner är med för att assistera på alla tänkbara sätt. I speciella fall kan hela skiftet – till och med båda skiften – få lyda under den ansvarige.
De viktigaste personerna i TV-serien är rotelchefen Al Giardello, hans närmaste Kay Howard, utredarna Frank Pembleton, Tim Bayliss, Mike Kellennan, Meldrick Lewis och John Munch.
Genom åren har vi också bekantat oss med Stanley Bolander, Beau Felton, Steve Crosetti, och Megan Russert.
”Tavlan” är också ganska unik för Baltimorepolisen. Den är ett slags betygsättning av skiftets utredare. Överst står deras namn ända tills de förflyttas, pensioneras eller avlider. Under detektiven står namnet på mordoffren, som statistiska uppgifter.
I TV-serien är det en plastsak, i verkligheten ett vanligt blädderblock.

Utredare konkurrerar

Namnen anses viktiga och står skrivna i tre färger: svart, rött och blått. De vanligaste färgerna är rött och svart. Röda namn är olösta fall för den ansvarige utredaren, svarta sådana som klarats upp. Blå namn står på den nedre delen av tavlan och de berättar om fall som är olösta före senaste årsskifte. Alltså fall där man saknar ledtrådar och inget nytt hänt sedan 1 januari. Dessa finns kvar så länge utredarens namn finns på tavlan.
Det åstadkommer konkurrens mellan kriminalpoliserna och lösningsfrekvensen är hög – mellan 75 och 90 procent av fallen klaras upp inom ett år.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22