Underbara omslag: Om David Ljungdahl & Co i äventyrens värld

Mar 6th, 2010 | By | Category: 2007-1, Artikel

Av Jean Bolinder

Tre indianer och en vit man befolkar omslaget till boken Omslagspojken. Med David Ljungdahl & Co i äventyrens värld av Nils Forsgren (Nifo Förlag 2006). En av indianerna faller med huvudet före ner mot sin död, hans kamrat klänger vid en klippa. Högst uppe på berget drar den tredje indianen iväg med den förskräckte vite, som är klädd i uniform.

En och annan äldre älskare av indianböcker ser kanske att det är hjälten Uncas, som är uppe på klippan. Det är han som kallades Den siste Mohikanen i den berömda boken av James Fenimore Cooper.

Omslaget är skapat av David Ljungdahl 1915 och det har nu fått nytt liv i samband med en bok om äventyrsomslag då förra seklet var ungt.

Bokmässan

Författare är Nils Forsgren som 2002 kom med Ständigt denne Andrén om Vicke Andrén. Det var en fängslande bok och jag sökte på bokmässan upp dess charmerande och mycket bildade författare som är både litteratur- och konsthistoriker.

Nu lyfter Nils Forsgren fram en annan tecknare – David Ljungdahl – i rampljuset i sin nya bok i A4-format.

Det är genomarbetat och välskrivet verk som dessutom är försett med mängder av lockande färgillustrationer.

Bland annat uppmärksammar Forsgren ”den urbaniserade cowboyen” det vill säga de detektiver som under senare delen av 1800-talet blev mäkta populära. Avsnittet inleds med en praktbild av David Ljungdahl, omslaget till Damen i rullstolen av Stein Riverton 1913.

”Vem är den elegante herren i förgrunden och vilken roll spelar den vackra damen i rullstolen?”

Nu presenteras långt ifrån bara omslag av Ljungdahl. Många andra illustratörer är med, till exempel den Viktor Andrén som förra boken handlar om. Han gjorde ett vackert och med rätta lovprisat omslag till Conan Doyles Förföljd 1893.

Albert Engström – omslagstecknare

Albert Engström skapade en roande framsida till Sherlock Holmes i ny belysning av Sture Stig som egentligen hette Oscar Wågman och var kyrkoherde i östgötska Blåvik – han var dessutom far till min barndoms husläkare Erik Wågman.

Ska jag nu fortsätta att vara personlig, så föddes David Vilhelm Ljungdahl samma datum som jag – 5 dec och i den stad där jag gick i gymnasiet: Motala.

Han levde åren 1870-1940 och var teckningslärare, entusiastisk cyklist och lärd fjärilssamlare. Hans död gick tämligen spårlöst förbi med undantag för i Entomologisk Tidskrift som hyllade fjärilsexperten. Han fick till och med en fjäril uppkallad efter sig Phytometra Viridaria Ljungdahli – ett jungfru-linfly.

Orättvist glömd

Liksom i boken om Vicke Andrén lyckas Nils Forsgren här plocka fram en duktig artist som är orättvist glömd. Jag tycker att sådana bedrifter är mycket hedervärda och viktiga. Inte ens när jag under 12 år arbetade med Motalas officiella historia hörde jag talas om stadens store son David Ljungdahl. Nu inser jag att han var en betydande artist som mycket väl förtjänar den Ehrenrettung som Nils Forsgren består honom.

Boken är också ett nöje att bläddra i med alla sina underbara omslag i färg.

Bland alla omslagen känner jag igen en bok jag själv har, Biggles stridsflygaren, som var första Bigglesboken i Sverige. Den kom 1940, samma år som Ljungdahl dog.

Illustratörer nämndes knappt

I mitt exemplar från 1946 finns inte omslagsartisten omnämnd även om delar av hans namnteckning är med på bilden av ett flygplan med kulspruteskytt i främre sittbrunnen.

Det är egentligen väldigt upprörande hur föraktfullt man behandlade illustratörerna på den här tiden.

Desto mera glädjande att deras insats nu lyfts fram!



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22