Titanics undergång: Hemskt hundraårsminne

Feb 2nd, 2012 | By | Category: 2012-02 feb, Artikel

Av Jean Bolinder

Det nya året 2012 får mig att tänka på det händelserika 1912 ­– för hundra år sedan. Då skedde mycket som satte spår i historieböckerna. För min personliga del noterar jag att min mamma föddes då. Hon blev ganska gammal och dog sommaren 1999, dagen innan min syster fyllde 60 år. Men det är förstås inget som framtidens skolbarn behöver veta.

Däremot är det av riksintresse att Sverige arrangerade sommar-OS 1912, som blev en kolossal framgång. Det var vid “Solskensolympiaden” som “Världens främste idrottsman” indianen James Thorpe överlägset vann tiokampen. Senare (1913) diskades han som “proffs” och guldmedaljen tilldelades svensken Hugo Wieslander, som besegrats med nära 600 poäng. 1983, efter sin död, blev Thorpe återupprättad igen, men man kan undra vad glädje han hade av detta.

Mina pojkårs beundrade hjälte och gode vän Erik Kugelberg, som skänkte mig sin gamla hoppstav, kom på åttonde plats i denna tiokamp. Vår genom tiderna främste friidrottare Eric Lemming vann sin fjärde guldmedalj och segrade i spjut med världens första kast över 60 meter. Och solskenet tog livet av den portugisiske maratonlöparen Francisco Lazaro …

I Sverige dog vår kanske störste författare August Strindberg av magcancer. När jag höll på att tidningsforska för en deckare, upptäckte jag att Strindbergs svärson och läkare i pressen rapporterade om hans sjukdomsförlopp. Jag skrev en artikel om saken i Strindbergssällskapets årsbok Strindbergiana 1992 och även en pjäs Min döde vän August som hade scenpremiär i Lund 1993.

TitanicDet mest spektakulära i världen detta år var nog den som osänkbar betraktade lyxångaren Titanics krock med ett isberg och förlisning. Man har skyllt olyckan på kaptenen Edward J Smith som sades valt en farlig rutt bland isberg för att slå rekord, men han frikändes från skuld efter olyckan. Han följde skeppet till botten men rapporterades ändå ha blivit sedd i USA. Vad man med ett visst fog tyckt är väl att olyckan berodde på att man ännu inte hade den teknik som numera ska göra sjöresor säkra. Ekolod och radar är sådana tillkomna geniala uppfinningar.

Hade man haft radar på Titanic hade isberget upptäckts i tid och kunnat undvikas …

J.B. Pristley skriver i sin bok The Edwardians (1970) bl a:

Men en teknologi som utvecklas snabbt … löper alltid risken att drabbas av hybris då den ser sig självt som oövervinnelig … På många ställen skulle det vara nyttigt med stora anslag: Glöm inte Titanic!

Det är kloka ord. Hundra år efter Titanic sker en ny katastrof med en lyxkryssare, Costa Concordia. Detta trots alla de tekniska förbättringar som kommit efter Titanic. Många dör och man skyller på kaptenen som bl a påstås ha lämnat sitt fartyg innan alla passagerare hade räddats i land.

Vilket hemskt hundraårsminne!

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22