Thomas Thorilds tre lagar

Feb 15th, 2008 | By | Category: 2002-1, Artikel

Thomas Thorild är mest känd för sin mångtydiga slogan “Tänka fritt är stort, tänka rätt är större”, men han var dessutom före Anthony Boucher med idén att var sak ska dömas efter sin fason. 1791 började han ge ut En kritik över kritiker. Med utkast till en lagstiftning i snillets värld, där han hävdade 1.) att man ska veta vad man dömer, 2.) att allt ska dömas efter sin art och grad samt 3.) att ingenting görs för sina fels skull. Idag tror vi knappast på Snillen, men DAST publicerar här ett utdrag ur denna skrift. Stavningen moderniserad.

Av Thomas Thorild

Granska – är då i Snillets värld, att skipa rätt, och vara en Granskare, att där vara. på ett stort och högt sätt, rättvis. Vilket att vara, är det enda guddomliga som tillhör en dödlig, ty allt annat kan lysa och förvåna, men som ett bloss, vilket färgar ännu snarare än den dumma häpnad det väcker.

Men det är ett särdeles Ord detta rättvis! ty det betyder vis på rätt, och fordrar därför nödvändigt Att känna de Lagar efter vilka man ska döma.

Grundsanning.

Den enda eviga grund för allmän Rättvisa och vars blotta följder alla lagar äro, är klar och enfaldig, som allt sant och stort, och är denna

All ta var sak för vad den är.

Tredje Lagen.

Den tredje Lagen ska visst, Min herre, göra er så bestörd med sin enfaldighet. som den ska göra allt kritiskt Tyranni förfärat genom sina stora följder.

Den lyder så,

Ingenting görs för sina fels skull,
utan för sitt värdes skull.

Ingenting görs för sin slätthets skull, utan för sin merits; ingenting för sina fläckars skull, utan för sin skönhets. En sanning, som i alla grader och arter, genera och species, inom Snillets värld, bör ständigt minnas.

Något är gjort i Snillets värld. “Där är fel!” ropar ni, ja, det förmodar vi alla, och alltid. Men är där någon merit, någon sanning antingen ny eller mera rent och livligen sagd, någon vacker tanke, något skönare uttryck eller, är där något märkligt i ett sant eller misslyckat stort? detta intresserar världen.

När ni för oss in i ett Hus, då för ni oss icke först till sophögen, utan till de vackraste rummen. En sophög, Min Herre, kan samlas ur de täckaste boningar. Men på den vill icke ni bygga er tron: på den vill ingen criticus skaka sina spira.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22