Texas Jack – mannen och myten

Jan 26th, 2021 | By | Category: 2021-01 jan, Artikel

Av ANDERS N NILSSON

I likhet med många andra av västernlitteraturens klassiska hjältar hade Texas Jack en verklig förlaga, John B. Omohundro (1846–1880), som gjorde sig bemärkt som spejare under inbördeskriget och därefter cowboy och skådespelare. Med rötter i amerikanska ”dime novels” gavs i Tyskland under början av 1900-talet ut hundratals små tunna böcker med färggranna pärmar skildrande fiktiva äventyr med Texas Jack.

Totalt 44 av dessa berättelser gavs ut i svensk översättning; först 1906–1908 av förlaget Svithiod, därefter av Chelius 1923–1924, och till sist ett mindre antal av Lindqvists 1953–1954, delvis även utgivna i finsk översättning av Tähti-Sarjat. Den tidiga svenska utgivningen skedde i samarbete med danska Andersen & Westi, vars distribution även täckte in Norge. Tillsammans med sin fantastiska häst Jumper ägnade Texas Jack i böckerna sig åt att bekämpa indianer och banditer av olika slag. Även om texterna tyngs ner av rasism och andra otidsenliga uppfattningar skänker det ålderdomliga språket och inslagen av magisk realism dem en slags tidlös charm.

Artikeln i pdf, bäst för utskrift: Texas Jack

Bild 1

Den verklige John B. Omohundro omgiven av böckernas och serietidningarnas Texas Jack: (vä) del av omslagsbild Chelius bok nr 24 från 1925, (hö) del av omslagsbild engelsk serietidning Lion 1966-06-04.

Tillsammans med Buffalo Bill och Sitting Bull var Texas Jack den förste västernhjälten som i Sverige tillägnades en längre bokserie med start 1906 då förlaget Svithiod i Stockholm påbörjade utgivningen. Fram till och med 1908 hann man ge ut böcker med 44 olika berättelser om Texas Jack. Flertalet böcker innehöll illustrationer av Frithiof (Fritz) Lindvall (1869–1935) och efter nr 29 även av Allan Egnell (1884–1960). Någon enstaka bok som nr 9 Skalpen med det blonda kvinnohåret hade fått behålla de tyska originalillustrationerna av C.O. Bartels. I bok nr 6 Comanchernas siste konung anges på titelbladet F. Lindvall som illustratör trots att teckningarna bär signaturen E.Å., vilken skulle kunna utläsas som Emil Åberg (1864–1940).

Bild 2

 

Svithiods utgåva av Banditdrottningen, bok nr 12 om Texas Jack från 1907, och motsvarande tyska originalutgåva (faksimil från 1990-talet). Omslagsbild av C.O. Bartels.

Texterna hämtades från Tyskland där de getts ut i original av Verlagshaus für Volksliteratur und Kunst, Berlin (Mathies 2020). Den tyska serien saknade uppgift om författare och fram till och med 1911 hade 215 olika berättelser getts ut. Troligen utgjorde åtminstone några av de tyska texterna oauktoriserade översättningar av amerikanska dime novels. Firman Joh. Andersen & Westi A/S i Köpenhamn var generalrepresentant för Skandinavien för de tyska texterna om Texas Jack. Åtminstonde 33 av dem gavs ut i dansk översättning 1908 och 1909 med distribution även i Norge (Jensen 2020, Nielsen 1983). En senare dansk utgåva från Litteraturselskabet A/S 1912–1918 rymmer hela 208 titlar. Det föreligger även en fransk utgåva av den tyska serien om Texas Jack och wikipedia nämner även polska, holländska, portugisiska och italienska utgåvor.

Svithiods böcker om Texas Jack föreligger även inbundna i samlingsvolymer med 12–14 berättelser i varje. Förlaget skänkte varje abonnent på bokserien en vackert illustrerad pärm, i vilken de enskilda böckernas inlagor kunde låtas bindas in. Det är osäkert om förlaget själv saluförde sådana samlingsvolymer eller om de som registrerats i Libris utgörs av individuellt framställda exemplar. Förfarandet att överlämna inbindningen till läsaren torde ha kunnat resultera i många olika varianter avseende urval och inbördes ordning. Den volym jag haft tillgång till omfattar de 13 första böckerna i nummerordning med undantag för de tre sista som bundits in i ordningen 12–13–11. Svithiod lät även utvalda berättelser om Texas Jack ingå tillsammans med berättelser ur deras övriga bokserier i Berättelser ur Äventyrens Bok. Jag har även sett berättelsen Mormonernas hämnd utgiven som serie 19B av Indianer och Cowboys. Tydligt är att berättelserna om Texas Jack redan från början kunde förpackas på en rad olika sätt.

Bild 3

Berättelserna om Texas Jack gavs förutom i en egen serie ut av förlaget Svithiod även som Berättelser ur äventyrens bok respektive Indianer och cowboys. Till höger framsidan på den pärm för sambindning av de separata häftena om Texas Jack som erbjöds abonnenterna.

Böckerna om Texas Jack klassas i Libris som barn/ungdom. Jansson (2020) listar dem som indianböcker och när de gavs ut betraktades de troligen som ”pojkböcker”. Författaren Per Wästberg (1952) berättar att han som pojke läste Texas Jack med en särskild intensitet och noterar att ”denna förmåga till fullkomlig identifikation med personer och miljöer är något mycket värdefullt, som med åren blir allt svårare att nå fram till”. Wästberg noterade även att Texas Jack ofta använde uttrycket ”vid Jupiter”, men det citat ur Skalpen med det blonda kvinnohåret som Wästberg återger avseende uttrycket ”caramba” stämmer inte med de utgåvor jag kunnat kontrollera. Det förekommer ingen spanjor och inget caramba i den berättelsen.

Svenska utgåvor
Här listas de 44 titlar om Texas Jack som gavs ut av Svithiod 1906–1908 tillsammans med tysk originaltitel och senare svenska utgåvor. De senare utgåvornas titlar anges endast då de avviker markant från Svithiods titlar. Vid sidan av de här upptagna utgåvorna förekom även en rad olika varianter av samlingsvolymer, vilka utelämnats i föreliggande lista.

Bild 4

Exempel på svenska separatutgåvor av berättelserna om Texas Jack från: (vä) förlaget Svithiod 1906-1908, (mitt) förlaget Chelius 1923-1924, och (hö) Lindqvists 1953-1954.

1906
1. En hjälte på sexton år [1. Ein Held von sechzehn Jahren]: 1923 Chelius 1; 1930 Chelius 1; Lindqvist 1953 5044.

1907
2. Korparne från San Francisco [2. Die Raben von San Francisco]: 1923 Chelius 2; 1930 Chelius 1.
3. Det röda spöket vid Fort Leaton [3. Das rote Gespenst von Fort Leaton]: 1923 Chelius 3; 1930 Chelius 1; Lindqvist 1953 5045.
4. Blodbadet i Camp Lancaster [4. Das Blutbad von Camp Lancester]: 1923 Chelius 4; 1930 Chelius 2; Lindqvist 1953 5046.
5. Texas Jack som detektiv [7. Texas Jack als Detektiv]: 1923 Chelius 5; 1930 Chelius 2; Lindqvist 1953 5047.
6. Comanchernas siste konung [5. Der letzte König der Comanchen]: 1923 Chelius 6; 1930 Chelius 3.
7. Guldgräfvarne från Arizona [6. Die Goldgräber von Arizona]: 1923 Chelius 7; 1930 Chelius 3; Lindqvist 1953 2.
8. Trappern Ben Björnklos hemlighet [9. Das Geheimnis des Trappers Ben Bärenklau]: 1923 Chelius 8; 1930 Chelius 3; Lindqvist 1953 1 En trappers hemlighet.
9. Skalpen med det blonda kvinnohåret [11. Der Skalp mit dem blonden Mädchenhaar]: 1923 Chelius 9; 1930 Chelius 3; Lindqvist 1953 4.
10. Den röda bruden [10. Die rote Squaw]: 1923 Chelius 10; 1930 Chelius 4; Lindqvist 1953 3 Indiankvinnans hämnd.
11. Udda och jämt med döden [13. Er ritt am Tode vorbei]: 1923 Chelius 11; 1930 Chelius 4; Lindqvist 1954 25 Indianens bekännelse.
12. Banditdrottningen [14. Jane Golding, die Banditenkönigin]: 1923 Chelius 12; 1930 Chelius 5.
13. Mormonernas hämnd [12. Die Rache des Mormonen]: 1923 Chelius 13; 1930 Chelius 4.
14. Hur Texas Jack fann sin fader [15. Wie Texas Jack seinen Vater fand]: 1923 Chelius 14; 1930 Chelius 5; Lindqvist 1954 6 Texas Jack finner sin far.
15. Milliontjuven från San Francisco [17. Der Millionendieb von San Francisco]: 1923 Chelius 15; 1930 Chelius 5; Lindqvist 1954 7.
16. Ugglepasset [16. Die Blutpost von Farmington]: 1923 Chelius 16; 1930 Chelius 6; Lindqvist 1954 8.
17. Bröllopet i Buena-Vista [18. Die Hochzeit von Buena-Vista]: 1923 Chelius 17; 1930 Chelius 6; Lindqvist 1954 9 Den bortrövade kvinnan.
18. Trojas ödeläggelse [19. Die Zerstörung von Troja]: 1923 Chelius 18; 1930 Chelius 6; Lindqvist 1954 10 Guldstadens ödeläggelse.

1908
19. Det hemlighetsfulla slottet i Mexiko [8. Das geheimnisvolle Schloß in Mexiko]: 1923 Chelius 19; 1930 Chelius 7.
20. Texas Jack och Barnum [20. Barnum und Texas Jack]: 1923 Chelius 20; 1930 Chelius 7.
21. Indiantrohet [21. Indianer-Treue]: 1923 Chelius 21; 1930 Chelius 7.
22. Svarta Handen i Texas [22. Die schwarze Hand von Texas]: 1923 Chelius 22; 1930 Chelius 8; Lindqvist 1954 11.
23. Trollkarlen från Prescott-park [23. Der Zauberer vom Prescottpark]: 1923 Chelius 23; 1930 Chelius 8; Lindqvist 1954 12 Medicinmannens hemlighet.
24. I luftballong över Vilda Västern [24. Im Luftballon über den ”Wilden Westen”]: 1923 Chelius 24; 1930 Chelius 8; Lindqvist 1954 18 Texas Jack på luftfärd.
25. Striden med indianer under jorden [25. Die Indianerschlacht unter der Erde]: 1924 Chelius 25; 1930 Chelius 9.
26. Hur Texas Jack fick sig en hustru [26. Wie Texas Jack seine Frau errang]: 1924 Chelius 26; 1930 Chelius 9.
27. Dödsbrunnen [29. Der Brunnen des Todes]: 1924 Chelius 27; 1930 Chelius 9; Lindqvist 1954 13.
28. På jakt med Hagenbeck [28. Auf der Jagd mit Hagenbeck]: 1924 Chelius 28; 1930 Chelius 10; Lindqvist 1954 14.
29. Tre unga vildhjärnors äventyr [30. Abenteuer dreier Knaben in Urwald und Prärie]: 1924 Chelius 29; 1930 Chelius 10; Lindqvist 1954 16 Tre vildhjärnors äventyr.
30. Svarte Bob [33. Der Schwarze Bob]: 1924 Chelius 30; 1930 Chelius 10.
31. Överfallet på Pacificbanan [34. Der Überfall auf die Pacifik-Bahn]: 1924 Chelius 31; 1930 Chelius 11; Lindqvist 1954 15.
32. Negerupproret i Mexiko [27. Der Negeraufstand in Mexiko]: 1924 Chelius 32; 1930 Chelius 11.
33. Präriens Mazeppa [42. Der Mazeppa der Prärie]: 1924 Chelius 33; 1930 Chelius 11; Lindqvist 1954 20.
34. Den underbara brevlådan [37. Die Verschollene vom großen Bärensee]; 1924 Chelius 34; 1930 Chelius 12; Lindqvist 1954 17.
35. Mordet i ödemarken [31. In der Wildnis gestorben]: 1924 Chelius 35; 1930 Chelius 12; Lindqvist 1954 19.
36. Jumpers död [38. Jumpers Tod]: 1924 Chelius 36; 1930 Chelius 12.
37. Texas Jack gör tolfhundra fångar [36. Wie Texas Jack Zwölfhundert fing]: 1924 Chelius 37; 1930 Chelius 13.
38. En indiansk konungadotter [32. Eine indianische Königstochter]: 1924 Chelius 38; 1930 Chelius 13.
39. Nybyggarens testamente [41. Das Testament des Einsiedlers]: 1924 Chelius 39; 1930 Chelius 13.
40. Atlet-kungen [43. Texas Jack, der König der Ringkämpfer]: 1924 Chelius 40; 1931 Chelius 14.
41. Buffeln med eldpansaret [35. Der Höllenbüffel]: 1924 Chelius 41; 1931 Chelius 14.
42. I strid med banditer [44. Im Kampfe mit den Desperado-Devils]: 1924 Chelius 42; 1931 Chelius 14.
43. Blodsnatten i San Francisco [39. Die Blutnacht von San Francisco]: 1924 Chelius 43; 1931 Chelius 15.
44. Skräckdagarne i Fort Mac-Rue [40. Die Schreckenstage von Fort Mac-Rue]: 1924 Chelius 44; 1931 Chelius 15.

Vem var Texas Jack?
Böckernas fiktive hjälte Texas Jack hade en verklig förebild i John B. Omohundro (1846–1880). Född i Virginia av en franskättad mor, och med en far med powhatanindianer i släkten, tog han värvning i sydstatsarmén under inbördeskrigets senare skede där han utmärkte sig som spejare och kurir. Efter kriget var han som cowboy med och drev boskap norrut från Texas och anlitades som spejare av armén under indiankrigen. Det var under en drivning till Tennessee 1866 som han började kallas för Texas Jack. Precis som William Cody, mer känd som Buffalo Bill, ledde han även utländska dignitärers buffeljakter på prärien. Tillsammans med Cody medverkade Omohundro i Ned Buntlines tidiga västernshower i Chicago 1872. Där träffade han dansösen Giuseppina (Josephine) Morlacchi med vilken han gifte sig året därpå. Efter att ha avslutat samarbetet med Buffalo Bill startade 1877 Omohundro upp en egen västernshow i St. Louis och agerade även i en rad pjäser. Texas Jack figurerade tidigt i dime novels och en av de första var Ned Buntlines Texas Jack; or The White King of the Pawnees från 1872. Ett antal av de många senare historierna skrevs av Prentiss Ingraham. Omohundro skrev själv i många dagstidningar om sina äventyr som jägare och spejare och tillskrivs även Beadle & Adams romanhäfte Ned Wylde, the Boy Scout från 1876.

Bild 5

John B. Omohundro uppträdde tillsammans med den italienska ballerinan Guiseppina Morlacchi, som han även gifte sig med. Mittbilden hämtad från omslaget till Herschel C. Logans Omohundro-biografi från 1954.

Omohundro och Morlacchi slog sig ner i Lowell, Masschussetts. De begav sig 1880 till gruvstaden Leadville i Colorado där han enrollerades i en lokal milis och efter några månader avled i lunginflammation. Han fick en militär hedersbegravning i Leadville och 1908 såg William Cody till att graven försågs med en vacker sten. Stenen anger felaktigt att Texas Jack dog 39 år gammal, trots att han egentligen bara blev 33 år gammal. Hade han fått leva längre hade han mycket väl kunnat uppnå samma ikoniska status som Buffalo Bill. Hans minne hålls levande av Texas Jack Association som har en egen hemsida. De medverkade även till att Texas Jack 1994 invaldes i National Cowboy Hall of Fame i Oklahoma City.

Det fanns även en John Wilson ”Texas Jack” Vermillion (1842–1911), även han från Virginia. Han blev känd när han deltog på bröderna Earps sida i deras kamp mot ”cowboys” i Tombstone, Arizona, på 1880-talet. Vermillion var inte med vid uppgörelsen vid OK Corral, men dock vid Iron Springs där Curly Bill Brocius dödades.

Böckernas Texas Jack
I böckernas värld uppfyller Texas Jack kraven på en ung hjälte med råge. Han står alltid på den rätta sidan och gör det som måste göras. Bössan, revolvern, bowiekniven och de hårda nävarna nyttjar han vid behov med bravur, men är även en god diplomat. Det är mycket sällan han bryter mot sin hederskodex. I slutet av bok nr 27 skjuter han med berått mod ner Bulldogg-Joe och hans åtta kamrater när han har dem i klämman: ”Texas Jack var visserligen icke en man, som brukade skjuta ned värnlösa, men dessa uslingar hade burit sig alltför lumpet åt mot honom.” Även i bok nr 39 dör det i slutet vita män med Texas Jacks goda minne. I detta fall låter han apacherna slakta de hundra skurkaktiga guldgrävare som traktat efter hans liv medan deras stad bränns ner, och konstaterar: ”Det gemena följets utrotande var ju icke heller en klandervärd handling, då det endast varit en skamfläck för den vita rasen.”

Oddsen är sällan de bästa för Texas Jack, som ofta ställs mot en betydande övermakt, men i slutändan ändå kommer ut med fötterna på jorden på något ofta mirakulöst sätt. På sina uppdrag möter han ofta en serie av prövningar, typ ur askan i elden, innan resultatet har uppnåtts. Ett exempel på detta kan hämtas från bok nr 11 när han ska hämta hjälp i Fort Stanton åt de nybyggare som förskansat sig mot apachernas övermakt. Först lyckas han döda de apacher som förföljer honom, klarar sig med nöd och näppe genom den storm som drabbar honom och Jumper på den stora sjön, lyckas smita från det rövarband som tillfångatar honom, och förgiftas slutligen av en källa han dricker ur. Men han däckar inte förrän meddelandet är överlämnat och hjälpen på väg.

Även om Texas Jacks äventyr utspelar sig i ett fiktivt, men ändå igenkännbart Vilda Västern, äger berättelserna tydliga drag av ”magisk realism” genom sina många osannolika inslag. Exempel på sådana inslag ges nedan under rubriken Skrönor.

Indianerna
Även om Texas Jack i böckerna lanserades som ”Amerikas mest berömde indianbekämpare” finns indianer med som antagonister i endast 29 av de 44 titlarna. I många av dessa fall nyttjas indianerna som ondskans redskap av vita skurkar: ”De hvita planlägga alla skurkstreck, de röda utföra dem” som Texas Jack säger i bok nr 11. Mest frekventa är stammarna apacher, cheyenner och siouxer. I åtta av böckerna saknas indianer helt, medan i sju de samarbetar med Texas Jack. Hans förhållningssätt gentemot indianerna är minst sagt av varierande slag. I sina sämre stunder kastar han ur sig generaliserande bedömningar av deras inneboende ondska, medan han i andra fall klokt konstaterar att det precis som bland de vita finns indianindivider med olika karaktär: ”indianerna ej äro så grymma som vissa hvita. Såväl bland hvita som röda finner man skurkar, röfvare och banditer” (bok nr 13). I bok nr 14 fastställer han siouxernas grymhet: ”Det är som om satan själv skulle hava farit i dem. De hava under sista tiden belastat sina samveten med en massa ohyggliga gärningar, de röda odjuren!” Även cheyennerna får ibland en släng av sleven, som i bok nr 17: ”Bland alla indianer äro cheyennerna de förslagnaste och lögnaktigaste, och var det är något djävulskap å färde, där kan man vara förvissad om, att cheyennerna äro med i spelet.” I bok nr 31 sägs cheyennerna vara ”de fegaste och lägst stående av alla indianer”.

Andra etniska stereotyper
Vid sidan av indianerna tilldelas olika raser och nationaliteter i böckerna oftast negativa egenskaper. Det stora undantaget är tyskarna, som alltid omnämns med respekt. Ett bra exempel kan hämtas från bok nr 25 där i den av siouxerna belägrade gruvan de italienska och irländska arbetarna är upproriska och vill passa på att sko sig i det allmänna tumultet, medan tyskarna troget sluter upp på ledningens sida och med mod och kraft bekämpar indianerna. Misstron mot irländare vädras även i bok nr 31: ”Jag betvivlar, att Onegan är ärlig, han är irländare, mera behöver man icke säga.”

Bild 6

Tre omslagsbilder av Allan Egnell från Chelius utgåvor av Texas Jack som illustrerar problem med genus och etnicitet: (vä) bok nr 38, Texas Jack intar som regel en mycket hövitsk hållning gentemot kvinnor; (mitt) bok nr 10, Texas Jack slår ner en svart man som beordrats piska en cheyennekvinna offentligt; (hö) bok nr 37, Texas Jack har lockat apachekrigarna i en fälla med hjälp av det begärliga eldvattnet.

I berättelserna återfinns även några svenskar, vilka genomgående framställs i positiv belysning. Ett exempel är lokomotiv-eldaren Ernst Karlsson i bok nr 5, som beskrivs i följande ordalag: ”Han var en stark och kraftig karl af äkta nordiskt skrot och korn, med blondt hår, blå ögon och kraftigt utvecklade muskler.” Även engelsmän ges som regel goda vitsord, men i bok nr 16 sägs två frivilliga passagerare till en diligens som alltid rånas kanske vara självmordskandidater då ”de föreföllo att vara engelsmän, och sådana lida alltid mer eller mindre av spleen” (livsleda).

Även mexikaner beskrivs som oärliga och opålitliga, som i bok nr 19 i vilken Texas Jack lämnar följande bedömning av dem: ”De äro trolösa skurkar, dessa bastarder av rödskinn och vita […] de där gökarne, som härstamma från Ferdinand Cortez, och vilka utgöras av spansktalande slödder.”

Mormonerna beskrivs i bok nr 13 som grymma och hämndlystna och Salt Lake City kallar Texas Jack ett ”ohyggligt rövarnäste”. I ett underjordiskt tempel mördas överåriga hustrur så att männen ska kunna ersätta dem med yngre förmågor.

I bok nr 30 söker Texas Jack hjälp hos en grupp romer (”zigenare”) då han ska rädda en ung kvinna från Svarte Bobs banditer. Även om det i texten inledningsvis konstateras att detta folk ”sysselsätta sig först och främst med att stjäla och tigga” så skildras de som Texas Jack har att göra med som modiga och ärliga. Det framgår att romernas hövding litar på Texas Jack då han tidigare försvarat dem mot aggresiva amerikaner.

Kvinnorna
Även om böckerna om Texas Jack inte innehåller mycket av romantik så finns kvinnor med i centrala roller i alla utom 15. Sex av böckerna har kvinnor med i titeln, som till exempel Banditdrottningen och Den röda bruden. Huvuddelen av kvinnorna representerar den vita rasen, medan fem är indianskor, Svarta Sara i bok nr 41 är afroamerikanska och Mimosa i bok nr 43 är kinesiska. Även om kvinnornas roll i böckerna som regel är att bli beskyddade eller återförda från fångenskap av män, ges även exempel på viljestarka kvinnor som styr handlingen. Hämnd för begångna oförätter är ett återkommande motiv, som till exempel styr hövdingadottern Hajuna i bok nr 10. Efter att oskyldig ha piskats offentligt leder hon alla sin stams krigare i en attack som syftar till att bränna ner fortet, med ögon ”som för tillfället brinna af allt helvetets hat.” Banditdrottningen Jane Golding, den vackraste kvinna Texas Jack har skådat, hade ”en smäcker figur, men var likväl fyllig” (bok nr 10). Han hinner skjuta denna ”varghona” innan hon hunnit ”stöta [den förgiftade] dolken i kunskaparens underlif”.

Texas Jack är vanligen mycket hövitsk i sitt uppträdande gentemot kvinnor, men när de beter sig skurkaktigt ges de ingen särbehandling. Den gamla indianskan som hjälper sin son att kidnappa bruden i bok nr 17 ges en särskilt grym behandling. Först trampar han henne i ansiktet med sina sporrförsedda stövlar, och sen kastar han sig bakåt när hon hoppat upp på hans rygg ”med sådan kraft, att den gamla megäran halvt krossades och miste medvetandet!” Till sist kastar han in henne i ett brinnande hus.

I bok nr 17 gifter sig lite oväntat Texas Jack med Mildred Roberts vars far i dödens stund omtalar var hans guld är gömt i vildmarken. Texas Jack har lovat fadern att hjälpa sin dotter att få tag i guldet och lyckas även slutföra detta uppdrag. Men kärlek uppstår och berättelsen slutar med bröllop i Phoenix mellan ”två människor, om vilkas öden vi ännu hava oändligt mycket att berätta våra unga läsare.” Mildred hamnar dock snabbt i skymundan av sin make och det är endast i bok nr 32 som hon finns med i handlingen då det äkta paret bevistar hennes släktings bröllop i Mexiko och hamnar mitt i ett slavuppror.

Bild 7

I Finland utgavs tre böcker om Texas Jack 1925, varav En sextonårig hjälte var den första (vä). Senare översattes en rad av Lindqvists 50-talsutgåvor, varav här visas omslagen på nr 9 avseende berättelsen med originaltiteln Bröllopet i Buena-Vista (nr 17).

Skrönor
I bok nr 14 lär Texas Jack känna sitt ursprung på ett oväntat sätt. Han råkar hitta en koja med en gammal man som visar sig vara hans fars guldgrävarkamrat, av vilken han lär känna sin faders namn som Jack Bolton. Modern avled vid Texas Jacks födelse och fadern lämnade bort den späda sonen till farmarfamiljen Hawkins för att själv söka guld i Arizona. Fadern tillgångatogs av siouxer, vilka han sägs fortfarande leva tillsammans med. Texas Jack återfinner fadern som Vite Ogu, ledare för siouxbyn vid Stora Björnsjön. Innan fadern avlider utverkar han att alla vita fångar, inklusive Texas Jack, ska få fri lejd ur lägret. Det kan noteras att fadern i den första boken anges ha hetat Bill Omohundro och levat i San Vincente vid Rio Bravo del Norte.

På jakt efter en försvunnen officer hos siouxerna vid Stora Björnsjön löser i bok nr 34 Texas Jack proviantproblemet genom att skjuta en två meter lång lax, som bärgas upp på land. I laxens mage hittas en läderpung innehållande ett meddelande från den försvunne officeren Vår Bob. Laxen stektes på spett och dubbla whiskyportioner utdelades för att fira att Vår Bob är vid liv.

I bok nr 33 tvingas Texas Jack, eller ”Stora Bössan” som indianerna kallar honom, dela det öde som drabbade kosackhövdingen Mazeppa enligt Lord Byrons kända dikt och andra historiska källor. Texas Jack binds av de sammansvurna indianerna på en galen häst som ändlöst skenar över prärien i stekande sol. Han räddas till livet av siouxerna som ställt sig utanför sammansvärjningen. Irokesen Sahipu, planens upphovsman, binds av Texas Jack till fyrtio levande vildgäss, som flyger ut med honom över vattenfallen. Gässen prickas en efter en av Texas Jack tills dess att de kvarvarande störtar ner i det skummande vattnet tillsammans med irokesen.

Den livgivande alkoholen
Texas Jack har ofta vin eller någon starkare form av alkohol i fältflaskan. Spritens effekter bekrivs som mycket bra medicin vid alla former av kroppsligt försvagade tillstånd. När Texas Jack i bok nr 19 håller på att gå under i bergsfeber undsätts han av ett engelskt par som ger honom kinin. Väl vid medvetande frågar han efter ”konjak eller rhum” och erbjuds en fältflaska med ”äkta jamaikarhum”. Efter en måltid har Texas Jacks krafter kommit åter så att han kan slå följe med paret på hästryggen.

När längre fram i samma historia sällskapet angrips av mexikanska kobraormar nyttjar Texas Jack whisky som motgift: ”Ju mer alkohol den ormbitne kan inmundiga, desto mindre verkar giftet.” De kvarvarande ormarna blir ofarliga efter att ha druckit mjölk från utställda fat.

När Texas Jack och Jumper i bok nr 11 korsar De vilda gässens sjö på en flotte drabbas de av en storm och tvingas simma iland bland vågorna. Texas Jack släpper inte tygeln och bogseras medvetslös upp på stranden av sin trogna springare. För att komma i form efter denna prövning tar han sig en klunk ”rhum” och även Jumper behandlas med samma medicin när han ”fuktade därpå hästens tunga och näsborrar med rhum, hvilken behandling tycktes bekomma djuret mycket väl.”

Alkoholen kan även komma till användning för att locka indianer i fällan. I bok nr 37 låter Texas Jack minera en lada vars dörr lämnas vidöppen så att fat och flaskor med whisky, ”det av rödskinnen över allt annat älskade eldvattnet”, exponeras för de anfallande 300 apacherna. Effekten blir den förväntade: ”Man lät vapnen vila och störtade sig blint över fatet och flaskorna för att börja ett vilt dryckeslag.” Explosionen låter inte vänta på sig och de angripare som ej omkommer direkt skjuts på stället.

Jumper
Texas Jack är mycket fäst vid sin fantastiska springare Jumper: ”Ett klokare och lydigare djur finns säkert icke maken till” (bok nr 21). Det är endast ägaren som Jumper låter rida sig, och soldaten Clerence Milton blir i bok nr 21 avkastad när han försöker sig på en smygritt. Men efter att Texas Jack sagt Jumper att Milton är hans vän lyckas ritten bättre. Texas Jack prövar även Jumper på kapplöpningsbanan med resultat att hans häst i bok nr 36 utnämns till ”Amerikas snabbaste”. Men segern visar sig dyrköpt när en dålig förlorare tar en opålitlig indian till hjälp för att döda Jumper med en giftpil från sin båge. Texas Jack tar en gruvlig hämnd för att sen begrava Jumper och ”aldrig hade den store spanaren varit mer nedslagen och sorgsen vid sin återkomst från ödemarken, ty denna gång hade han där kvarlämnat sin bästa vän, sin trogna oersättliga Jumper, konungen bland hästar.”

Nick Carter-kampanjen
Spridningen av böckerna om Texas Jack kom i Sverige att bekämpas av den kampanj som syftade till att stoppa den s k Nick Carter-litteraturen (Boëtius 1989). Det handlade om relativt tunna och billiga standardiserade böcker med färggranna omslag och tät utgivning. Flertalet berörda bokserier kan inräknas i spänningslitteraturen och många av dem tillhörande kategorin äventyrsberättelser. Det handlade om en europeisk variant av de ”dime novels” som i USA hade getts ut med början 1860. Kampanjen mot Nick Carter-litteraturen resulterade 1909 i att Pressbyrån slutade distribuera den och att flertalet tobakshandlare slutade sälja den. Som motvikt till den skadliga ”kolportagelitteraturen” stimulerades förlagen till att ge ut billiga böcker för barn och ungdom av ett förmodat ofarligare slag än Nick Carters ”förbrytarhandböcker”.

Efter det att Svithiods utgivning av böckerna om Texas Jack stoppats dröjde det fram till 1923 innan förlaget Chelius vågade sig på ett nytt försök att ge ut dem. Upplagan från 1923 och 1924 omfattade samma 44 titlar som den tidigare i separata häften och med samma illustrationer. Chelius gav ut hela serien på nytt 1930 och 1931 men då som 15 små böcker med tre berättelser i varje. Texterna är identiska med Svithiods första upplaga och det är i de berättelser jag kunnat jämföra endast stavningen som moderniserats. Tre titlar gavs 1925 även ut i finsk översättning av Otava i Helsingfors i deras serie av äventyrsromaner benämnd Mailta ja meriltä.

Det dröjde därefter fram till 50-talets ökade intresse för Vilda Västern innan ett urval av berättelserna om Texas Jack trycktes upp på nytt. Det var nu Lindqvists förlag som 1953 inom ramen för sitt ungdomsbibliotek gav ut fyra små illustrerade böcker. Samma år startade man upp en serie på tjugo färggranna små häften. Utgivningen sträckte sig in till 1954 då man även gav ut samma texter i fyra små böcker med fem texter i varje. Samtliga texter utgivna av Lindqvists fanns med bland de 44 först utgivna av Svithiod, men några av dem hade försetts med nya titlar. Texterna hade även genomgått en redigering i syfte att kunna presentera dem på ett språk i takt med tiden. Tolv av Lindqvists häften gavs även ut av förlaget Tähti-Sarjat i Helsingfors i finsk översättning 1955 i serien Cowboy Lukemisto (Kivimäki 2020).

Serietidningar
Texas Jack Omohundro var med som gästartist i en episod av Buffalo Bill i den svenska serietidningen Texas 37/1954. 1966 fick han en egen tecknad serie i England när Fleetway/IPC introducerade Texas Jack i sin serietidning Lion, och 1972 började serien om Texas Jack även ges ut i spansk översättning av förlaget Rollán. Det har hävdats att de engelska episoderna med Texas Jack utgjordes av redan utgivna episoder med Buffalo Bill som bara döpts om. De engelska serierna fanns i Sverige med i tidningar som Texas och Veckans serier under slutet av 60- och början av 70-talet som Texas Jack, och återkom lite utspritt i Buffalo 1973–1981 och Westernserier 1983 (3, 4, 6, 7, 9-11, 13) och 1984 (1 & 2). Texas Jack är till utseendet förvisso snarlik Fleetways gamle Buffalo Bill. En modernare variant är Marshall Muldoons alias Texas Jack som i Marvels superhjältevärld från och med 1976 ibland hjälpt Captain America. Amerikanska Hanna-Barbera Productions, mest kända för Familjen Flinta, skapade 1960-1962 även en tecknad TV-serie med en vit häst som var en cowboy vid namn Quick Draw McGraw, men som i Sverige ibland kallades för Texas Jack.

Brazil Jack
Varietéartisten och cirkusdirektören Max Rhodin (1871–1952) började tidigt med Vilda västern-inslag i sina uppsättningar och kring 1890 intog han sin cowboy-persona Brazil Jack, ett namn som var ”kalkerat på de stora förebilderna Buffalo Bill och Texas Jack” (Jungmarker 1979, s. 93). Impulsgivare var den vittbereste Ernst Lagström (1872–1908) som under artistnamnet Texas Tom uppträdde som konstskytt. Brazil Jack och Lagström samarbetade sporadiskt fram till 1907 med olika program lanserade som Wild West Show och innehållande bland annat pantomimer av strider mellan cowboys och indianer. Genom en fantastisk reklamkupp kom Brazil Jacks trupp med äkta indianer och allt att uppträda för presidenten Teddy Roosevelt i Katrineholm sommaren 1910, då denne var på genomresa i Sverige (Junmarker 1979, s. 114). De cirkusar som Brazil Jack senare turnerade med i Sverige hade västerninslag åtminstone ända in på 1930-talet.

Bild 8

Porträtt av Brazil Jack i sin cowboymundering tillsammans med affisch från hans Texas Jack-show i Helsingborg, troligen år 1897.

Brazil Jack nyttjade även pseudonymen Texas Jack i sina shower, som framgår av några av de affischer som bevarats från slutet av 1800-talet, bland annat i samband med en Wild West show i Motala 1897 (Bharathi Larsson 2016). Texas Jack Omohundro tycks själv aldrig ha uppträtt i Europa, även om det påstås i förordet till En hjälte på sexton år att han var med Buffalo Bills Wild West-cirkus i England 1887 och att Larry McMurtry är inne på samma spår i romanen Buffalo Girls från 1990. I själva verket skildes deras vägar åt redan 1877. Där fanns även en Texas Jack Jr (1860–1905), som sägs ha varit en pojke som Omohundro räddade på prärien efter ett indianöverfall just efter inbördeskrigets slut. Texas Jack Jr satte upp shower i England i slutet av 1800-talet för att därefter driva en Wild West show i Sydafrika 1901–1905.

Slutligen kan nämnas att jag även sett indikationer på att kring 1908 Texas Jack kunde dyka upp på programmet hos någon av landets biografer.

Källor

Taggar: , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22