Terry Pratchett: Kultförfattare som inte skriver litteratur!

Jan 1st, 2009 | By | Category: 1999-2, Artikel

Av BIRGITTA GENBERG

Terry Pratchett har just kommit med två nya böcker på sitt svenska förlag B. Wahlströms. I Sverige har han hittills kommit ut med strax under tjugo romaner. På engelska finns det ytterligare fem eller sex färdiga. En tecknad version av hans största bokframgång går just nu i svensk TV.
Pratchett har på senare tid blivit något av en kultförfattare inom fantasy- och science fiction-genren, mycket uppskattad för romanerna om Skivvärlden och nu dessutom aktuell med en ny serie – Johnny-serien.
– Jag skriver inte litteratur, är ett av hans mer citerade uttalanden. Ett som retat en och annan men fått andra att dra på smilbanden. Det senare gillar han, för humor är något han kräver av sina läsare.
Det märkligaste med hans böcker är att de inte liknar de flesta andra, saknar det gravallvar som de flesta fantasyförfattare dras med.
Konstigt nog blev han adlad av engelska drottningen sommaren 1998 – OBE, Order of the British Empire. Han skakar av sig titeln och kravet på att bli mer seriös, som kommer från vissa kritiker.
– Jag vägrar att låta mig kategoriseras, säger han. Och jag skriver böcker för mig själv utan att sikta på någon målgrupp. Den som gör det blir ofta lätt genomskådad .

Många kvinnliga läsare

Det finns en läsarundersökning som påstår att Pratchetts läsare består av femtio procent kvinnor och att en tredjedel av dessa är över fyrtio år. Det kan bero på att hans kvinnofigurer i romanerna är både starka och smarta.
– De är inte nödvändigtvis intelligenta, säger han. Men precis som i verkliga livet är de mer praktiska är karlarna.
Då protesterar åter vän av ordning och påstår att Pratchett skriver pojkböcker.
– Icke! Jag skriver inte för barn, fast jag vet ju att ungdomar läser mina böcker. När jag sitter och signerar kommer det alltid fram någon som vill ha en autograf, ofta i sällskap med mamman som tackar mig för att jag fått grabben att läsa.
Underförstått: så han inte håller på med dataspel hela tiden. Fast Pratchett menar att det inte är så farligt att hålla på med sånt heller. Det finns beröringspunkter mellan böcker och elektroniska spel. Just nu finns en ungdomstrend som säger att man inte är så cool om man läser.
– Men ungarna läser i smyg, menar Pratchett.

Gulfkriget inspirerade

Han har börjat skriva serien om Johnny, en trettonåring som känner att någonting hemskt är på väg att hända världen. Och att han kommer att få skulden för det. Via sin dator får han kontakt med utomjordingar. De behöver hjälp, för överallt på jorden sitter det killar framför sina skärmar och tror att de hör hemma i ett spel och därför skall skjutas ihjäl.
– Jag började skriva den serien under Gulfkriget. I media framställdes kriget som ett videospel med smarta bombträffar och inga offer. Tänk om … tänkte jag!
Hans böcker har för det mesta en fråga som utgångspunkt. Romanerna om Skivvärlden – de som gjort honom mest känd kallas fantasy i förlagsreklamen. Det är formellt sett sant, för de handlar om trollkarlar, prinsessor, häxor och djur som kan prata. Men berättelserna har stark förankring i vår verklighet.
– Varför inte? Om man tänker efter lever vi ju i en fantasyvärld.

Moteld mot Tolkienepigoner

Kanske … Skivvärlden är en pizzaformad värld, buren av fyra elefanter. De balanserar på ryggen av en sköldpadda som färdas genomrymden. Där finns de märkligaste varelser – och de är ändå igenkännbara.
– Jag skapade Skivvärlden för femton, sexton år sedan för att lägga moteld mot att medeltidsfalsarier och Tolkienepigoner som översvämmar fantasymarknaden. Det behövdes mer humor och satir. Så det blev talande hundar och döden dyker upp lite då och då. Han pratar alltid med STORA BOKSTÄVER. Böckerna innehåller associationer till nutida händelser och massor av litterära referenser.
– Det kan vara det som gjort mig till ”kult”, suckar han. Men fantasy är att ta upp det välkända, vända upp och ner på det och göra det synligt på nytt. Då blir man läst.
Han menar att det är att bli läst som är det viktigaste.
– Det olästa kan lika gärna vara oskrivet!
Pratchett jobbar jämt. De senaste åren har han nästan oavbrutet varit ute på turné – föreläsningar, signeringar, intervjuer men han har sin dator med sig och skriver varje dag.
Han återkommer gärna till att kvinnorna är de som läser mest. Det är de som kollektivt förvaltar Berättelserna.
– Jag skulle tro att den första sagoberättaren var en kvinna. Hon satt i grottan och berättade om väsendet som sitter i himlen och gör åska. Sedan berättar hon om människan som är människa just för att hon tror att väsendet däruppe till verkar åska. Och av det skälet är vi bättre än dumskallarna i dalen bredvid och bör slå ihjäl dem.
Han är skeptisk mot människan, den gode Pratchett. Kanske med viss rätt, för engelska bokhandlare påstår att hans böcker är de mest snattade.
Han föddes som enda barnet för 51 år sedan i en by i Buckinghamshire.
– Det var en fattig och hederlig familj av det där slaget som alltid klarar sig sämre än de som småfuskar.
Som sjuttonåring hoppade han av skolan för att bli volontär på en lokaltidning. Senare blev han informatör inom kärnkraftsindustrin.
– Det var inte så skojigt, men det var vid den tiden jag började skriva Skivvärlden.
Den första – Colour of Magic (på svenska Magins färg) – blev hans genombrott och 38 år gammal kunde han börja skriva på heltid. Rik har han förstås blivit.
– Jag säger som araberna. Vad behöver man mer än mat och dryck och fyra fruar?

Terry Pratchett på svenska:

Böckerna om Skivvärlden
Magins färg
Det fantastiska ljuset
Trollkarlens stav
Mort
Häxkonster
Pyramidfeber
I lagens namn
Häxor i faggorna
Herrskap och häxor
En man på sin vakt
Döden ligger lågt

Resan hem-trilogin
Vi far
Vi flyr
Vi flyger

Böckerna om Johnny
Bara du kan rädda mänskligheten
Johnny och döden

Övrigt
Riktiga katter bär inte rosett



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22