Terror i världen: Efter fyra år och två krig finns ännu inget bra facit

Mar 10th, 2010 | By | Category: 2005-3, Artikel

Av Kjell E. Genberg

Förr i världen hälsade man på varandra med ordet ”Guds fred”. Det var då man underligt nog fortfarande trodde på att en övergripande världsbestämmare ville att folk skulle låta bli att döda varandra. Somliga tycks tro så fortfarande trots att ”Gud” numera verkar vara synonymt med religion, ideologi eller andra fraseringar som våra politiker gärna tar till.

Det finns anledning att misstro den sortens fred.

11 september är ett datum som de senaste 30 åren bevisat att den inte finns, vare sig på det politiska eller kanske det rent personliga planet.

11 september 1973 störtades Chiles president Salvador Allende i en blodig statskupp styrd av general Augusto Pinochet.

11 september 2001, tidigt på morgonen, kapade 19 män fyra flygplan på USA:s östkust. Det var upptakten till historiens värsta terrordåd.

11 september 2003 dör Sveriges utrikesminister Anna Lindh efter att ha knivskurits svårt på ett varuhus i centrala Stockholm.

Terroristdramat i USA 2001 har börjat avsätta sina spår i litteraturen även om det är få författare som – än så länge – gjort fiction av angreppet på tvillingtornen i New York och Pentagon i Washington D.C. Men åtskilliga har använt händelsen i någon form. Den franske författaren Frederic Beigbeder skreven bok om en familjs sista ögonblick den 11 september 2001. Den fick Independent Foreign Fiction Prize – ett av Storbritanniens främsta priser för böcker som översatts till engelska.

En liten uppdatering kan vara på plats eftersom människans minne är kort. Händelseförloppet, minut för minut, såg ut så här. Tidsangivelserna gäller lokal tid, vilket är sex timmar efter den svenska.

08.48: Ett passagerarplan flyger in i det 110 våningar höga norra tornet på World Trade Center i New York.

09.06: Ännu ett passagerarflygplan kraschlandar i byggnaden, denna gång i det södra tornet. Alla spekulationer om att det första planet skulle ha felnavigerat upphör. Allt tyder nu på en väl planerad terrorattack. (Bara några timmar efter angreppet började falska fotografier av händelsen cirkulera på Internet. En av de vanligaste var inledningsbilden, som DAST också har på omslaget till detta nummer. Den ser väldigt äkta ut, men flygplanstypen är inte den rätta.)

09:20: Börsen på Wall Street evakueras eftersom den ligger intill World Trade Center.

09:25: Federala polisen, FBI, går ut med att ett passagerarplan kapats före kraschen. Senare säga att fyra plan kapats, två från American Airlines och två från United Airlines.

09:30: President Bush säger att allt tyder på att USA utsatts får en terroristattack och att alla resurser ska sättas in för att gripa de ansvariga.

09:40: Ett tredje flygplan kraschar vid försvarshögkvarteret Pentagon i Washington. Den byggnaden, regeringsbyggnader och Vita huset evakueras.

09:45: Alla flygplatser i USA stängs och alla avgående plan stoppas.

10:00: World Trade Centers södra torn kollapsar. Hela södra Manhattan är invärvt i damm och bråte.

10:30: World Trade Centers norra torn faller. Därmed har en av världens största byggnader, drygt 400 meter hög och arbetsplats för 50.000 människor, upphört att existera.

10:40: FBI meddelar att det fjärde kapade planet befaras vara på väg till Washington. På gatorna i New York och Washington råder kaos, men hur många som dött och skadats är ännu okänt.

10:45: Misstankarna riktas redan mot den saudiske terroristen Usama Bin Ladin.

11.00: Det fjärde kapade planet kraschlandar nära Somerset i Pennsylvania, sydost om Pittsburgh, sedan några passagerare angripit kaparna.

11.10: Folk i delar av Washington och på nedre Manhattan i New York uppmanas att lämna stadsdelarna.

11:15: American Airlines uppger att det fanns 156 passagerare ombord på de två plan från bolaget som kapades. United Airlines säger att deras två plan totalt hade 110 passagerare. Alla fyra planen var av fabrikatet Boeing.

11:50: Talibanerna i Afghanistan – där Usama Bin Ladin bor – säger sig fördöma attackerna.

12:20: Myndigheterna evakuerar flygplatsen i Los Angeles efter rykten om att ett femte kapat plan var på väg mot staden.

13:00: USA försätter sina militära styrkor världen över i högsta beredskap.

13:20: President Bush förflyttas till hemlig ort.

13:50: Undantagstillstånd proklameras i huvudstaden Washington.

14:00: Alla amerikanska aktiebörser stängs får dagen.

Attentaten dödade över 3.000 människor. Många har aldrig hittats medan andra inte kunnat identifieras. Rasmassorna skapade ett enormt moln dom låg i dagar över södra Manhattan. Den plats som varit World Trade Center, nu kallat Ground Zero, brann i över fyra månader.

al-Quaida skyldigt, krig utbryter

Som en följd av att terrornätverket al-Qaida pekades ut som ansvarigt för dåden anföll USA en knapp månad senare Afghanistan. Dess talibanregim sades härbärgera al-Qaida. Även invasionen i Irak sades falla under ”kriget mot terrorismen”. USA hävdade envist att det fanns en koppling mellan Saddam Husseins Irak och al-Qaida.

Den 11 september påminde på ett fruktansvärt sätt om behovet att samarbeta om vår tids stora frågor gällande fred och säkerhet samt utveckling och trygghet. Men det handlar om det stora. I det lilla har rättsäkerheten får enskilda människor urholkats radikalt: inte minst i USA där folk med arabiskt utseende grips och förhörs med hårdföra metoder.

Tortyr i andra länder

Tortyr är förbjudet i Amerika, men det går ju alltid att skicka människor till Syrien, Jordanien, Marocko eller Egypten där man inte är så finkänsliga. Det är inte ens nödvändigt att människorna grips i USA. Det finns minst ett svenskt exempel på en utvisning till Egypten där amerikanska beväpnade och maskerade agenter varit inblandade. Om inget av dessa länder duger finns ju alltid koncentrationslägret Guantanamo på Kuba.

Till många vänstermänniskors stora förtret åtnjöt USA faktiskt ett visst moraliskt kapital efter 1990, skriver författaren Slavoj Zizek som är forskare vid Ljubljanauniversitetet i Slovenien och har kommit ut med boken Njutandets förvandlingar på svenska.

Segern i det kalla kriget var också en moralisk seger – åtminstone i den meningen att den avslöjade misären och den inneboende korruptionen i de kommunistiska regimerna.

Den 11 september gav ytterligare en ökning av detta moraliska kapital: för första gången var USA ett offer och drabbades av massivt mänskligt lidande jämförbart med de humanitära katastroferna i tredje världen.

Nu anser han emellertid att det moraliska kapitalet är förbrukat.

Filmregissören George Lucas intervjuades om sin film Star Wars II år 2002 och förklarade att filmen först och främst handlade om hur Republiken förvandlades till Imperiet. ”Det här är inte längre Republiken, det är Imperiet. Vi är de onda.”

Invasion av Haag

USA:s kongress, förklarar Slavoj Zizek, överväger lagstiftning som ger amerikanska styrkor rätt att invadera holländska Haag, där krigsförbrytartribunalen har sitt säte, i händelse av att åklagarna skulle lägga vantarna på en amerikansk medborgare som begått brott i ”striderna mot terrorismen”. Detta trots att denna domstol upprättades med fullt stöd från USA.

Talibanledaren mulla Mohammad Omars talade till det amerikanska folket den 25 september 2001, innan USA hunnit gå in i Afghanistan, och sade: ”Ni accepterar allt som er regering säger, oavsett om det är sant eller falskt … Har ni inga egna tankar?”

Han glömde visserligen att det var förbjudet för afghanerna att tala och tycka fritt, men något ligger det i uttalandet.

Visserligen går det att skylla på att USA befann sig i kaos tiden närmast efter terrordåden. Man visste tydligen ytterst lite om al-Quaida och ville inte tro att terroristerna var en sammanhållen grupp.

Seymour M. Hersh ger exempel i sin bok På given order.

”De här killarna påminner om ett tillfälligt hoprafsat basketbollag. Ett antal grabbar som gått ihop.” FBI:s utredare talade om att de haft en väldig tur. ”Tror du att de i sina vildaste drömmar hade räknat med att lyckas genomföra fyra kapningar? Bara att ta över ett jetplan och krascha det hade varit en succé, Det här är inga övermänniskor.”

Dessutom ville man inte tro att Usama bin Ladin hade kapaciteten att vara hjärnan bakom angreppen.

Kan en grottman klara sådant?

”Skulle den här killen ha suttit i en grotta i Afghanistan och styrt den här operationen?” sa en tjänsteman vid CIA.

Var det brott eller krig? Enligt Göran Rosenberg gjorde man inom regeringen snabbt kopplingen till Japans bombangrepp på den amerikanska flottbasen i Pearl Harbor den 7 december 1941. Därför beslöts att definiera attacken den 11 september som en krigshandling. Det som talade för detta var den visuella sprängkraften i dåden, den krigsskådeplatsliknande förödelsen, den militäriska precisionen i utförandet och den politiska symboliken i valet av mål.

Först brott – sedan krigshandling

Men utrikesminister Colin Powell talade i sin första kommentar om den förestående uppgiften att hitta ”förövarna” och ”ställa dem inför rätta”. Han tycktes först betrakta attentatet som ett brott och konsekvensen en omfattande men polisaktion. Hans överordnade, president Bush, talade till nationen på kvällen den 11 september och poängterade uppgiften att ”vinna kriget mot terrorismen” vilket snabbt fick Powell att backa trots att Bush varit ganska oprecis i både detta tal och det snare inför kongressen den 20 september. Däremot använde han sig av religiös retorik: ”Frihet och rädsla, rättvisa och grymhet, har alltid krigat mot varandra. Och i det kriget vi vet att Gud inte står neutral”.

Och USA:s stora nyhetskanaler hängde med. Deras vinjetter talade om krig. Ord är viktiga och får människor att tänka i ordskrivarens banor.

Vad besegrade USA?

USA drog hastigt in i Afghanistan och besegrade talibanregimen ganska snabbt. Frågan är dock om man därmed besegrade terrorismen. Det verkar inte så. Det ser inte ens ut som om den försvagats – och Usama bin Ladin är fortfarande på fri fot efter en klappjakt som kostat miljarder.

Gud, eller snarare religion, verkar på något sätt vara symbiotiskt fästad vid våld. Jackie Jakubowski ställer frågan: ”Varför har så många troende trott sig ha ett gudomligt mandat att bruka våld mot sina medmänniskor?”

Han poängterar att det finns islamitisk terrorism men också kristen fundamentalism i form av attentat mot abortkliniker i USA. Judiska extremister rättfärdigar våld mot både israeliska politiker och arabiska grannar. Han menar att det kan bero på deras speciella tolkning av sina respektive religiösa läror i den politiska och sociala situation deras anhängare befinner sig. Alltså inte andlighet utan en förvrängd världsbild.

Krig eller polisingripanden – det går inte att ge efter för terrorn eftersom eftergifter enbart uppmuntrar till mer terror och högre ställda krav. Man måste kanske få islamistiska fundamentaliter att sluta tro på att 70 jungfrur väntar på dem i paradiset sedan de självmordsbombat. Vad man ska lära alla andra galningar är en öppen fråga.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22