Tänk om kineserna tar över SF också?

Sep 11th, 2009 | By | Category: 2005-4, Artikel

I septembernumret 2005 av världens största sf-tidskrift, SF World, kunde man läsa (om man behärskar kinesiska) novellen Livstid av f.d. DAST-redaktören Bertil Falk. Novellen handlar om en livstidsdömd kannibalisk kvinna på rymmen i universum. Så det är både lite krim och lite horror också. Det är inte bara Bertils första novell översatt till kinesiska. Det är första gången novellen alls publiceras och det är över huvudtaget tidskriftens första bidrag från en svensk. Någon månad tidigare publicerade dock en annan kinesisk sf-tidskrift, Ke Huan, berättelsen See av svensken Alf R. Yngve (DAST 2/2005), som sedan dess också fått novellen Telephone Conversations publicerad i en tredje kinesisk sf-tidskrift, World SF. Här berättar Bertil det lilla han vet om kinesisk sf och funderar.

AV BERTIL FALK

Att Kina förändrats oerhört snabbt sedan kulturrevolutionens, Maos och De fyras gängs dagar är väl bekant och det är svårt att hänga med i svängarna, om nu till exempel på litteraturens område. Hur många vet att science fiction är en jättegrej i Kina. De har inte alltid varit så även om fantastiska berättelser var vanliga i Kina långt innan vi fick science fiction på 1800-talet i väst.

Och deckare fanns tidigt i Kina, som de flesta DAST-läsare troligen vet, redan på 700-talet efter Kristus, då domaren Dee, en person som har levt, var på hugget.

Sf kräver industrialisering

Härtill kommer att 1902 översattes Jules Vernes Resan till Månen till kinesiska av en Lu Xun. Men 1997 framhöll Han Song vid ”Pekings Internationella konferens om science fiction” att industrialisering krävs för att utveckla sf.

”Sf importerades från väst i början av 1900-talet av några i den kinesiska eliten”, sa Han Song. ”De trodde att genren kunde hjälpa folk att bli intelligenta och möjliggöra landets modernisering. Men vi påstår att den industriella bakgrunden saknades från början i Kina för att sf skulle kunna blomstra.”

Han Song hävdar att sf som en litteratur för utveckling har behandlats på olika sätt av den kinesiska politiska maskinen. Upphaussad under en period av kommunistpartiet på 1950-talet när Kina skulle uppnå socialistisk industrialisering, blev det stopp under kulturrevolutionen åren 1966-1976, som enligt Han ”ledde till en katastrof för alla former av litteratur”. Men nu har det vänt.

Halv miljon i upplaga

Tidskriften Science Fiction World kommer sedan 1979 ut i Chengdu, huvudstad i provinsen Sechuan, och har idag en upplaga om en halv miljon ex i månaden. Det gör tidskriften till världens utan konkurrens största i sitt slag med en upplaga flera gånger större än de ledande amerikanska sf-magasinens upplagor tillsammans. Läsarna är till sjuttio procent studenter.

Inte sällan samsas ett dussin studenter av ekonomiska skäl om ett exemplar, hävdar Yang Xiao, chef för Science Fiction News’ redaktionella styrelse i en intervju för nyhetsbyrån Xinhua. (Och så var det faktiskt också på 1940-talet i Sverige då Jules Verne Magasinet och andra tidskrifter vandrade ur hand i hand.)

Under kulturrevolutionen åren 1966-1976 låg unga kinesiska sf-författare mycket lågt.

”De lade ner sina pennor i fruktan att uppfattas som alltför oortodoxa”, konstaterar Yang Xiao. Men bara tre år efter kulturrevolutionen började alltså Science Fiction News att komma ut.

I dag finns det inte bara sf-tidskrifter och sf-författare i Kina. Studiet av sf har också gjort sig gällande på universitetsnivå.

Sf uppfattas inte längre som ett hot. Tvärtom ser kineserna i sf något av allt det som dagens kinesiska ungdomar i framtiden förväntas skapa i form av teknologisk och ekonomisk framgång.

Entusiast blir redaktör

Men det kan naturligtvis också bli som i Sverige där de envetnaste sf-entuasisterna sällan tycks ha blivit tekniker och uppfinnare utan snarare drömmare, författare, redaktörer etc., som i sf sett litterära och inte teknologiska spjutspetsar.

Sf som leder till framsteg för Kina ligger alltså i de styrandes intresse, men om så explosionen också leder dit är en annan sak.

I Sverige har de politiska makthavarna nog aldrig haft synpunkter på sf. Möjligen privatim. Oavsett vilket så hävdar Wu Yan, en universitetsprofessor i Peking, följande:

”Ett öppet Kina kommer att leda till hög konjunktur för sf.”

Att det nya till sf knutna synsättet även nått undervisningen visar det faktum att Kinas främsta examen har ersatt konfucianskt tänkande samt minnes- och analystester med prover som kretsar kring fantasier. 1999 innehöll examineringen ett prov med följande rubricering: Tänk om minnet kan transplanteras?

Anglosaxisk sf betyder mycket

Fortfarande betyder anglo-saxisk sf med tonvikt på amerikansk sf oerhört mycket i Kina. Hela Asimovs Stiftelsen-svit finns översatt till kinesiska liksom också Tigermannen av Alfred Bester, en av de märkligaste och från schabloner mest frigjorda sf-romaner som någonsin publicerats.

Men samtidigt kan Kina visa upp en enormt stor växande skara sf-entusiaster ur vilken redan många sf-författare har utkristalliserats.

Det skulle inte förvåna mig om den lössläppta fantasi och den entusiasm som präglar kinesernas sf-intresse för med sig ett nyskapande, precis som exempelvis japanerna erövrat världen med manga och andra moderna och/eller moderniserade kulturfenomen.

Kanske kineserna i kraft av mängd och mångfald kan transcendera USA-dominansen?

I alla fall kan man nog med stor säkerhet hävda att när det gäller tillväxt av sf-läsare och sf- författare och även sf-fandom, så ligger Kina redan väl framme vid sidan av USA och Japan.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22