Spanien storproducent inom westerngenren

May 22nd, 2019 | By | Category: 2019-05 maj, Artikel

Spanien som storproducent av populärlitteratur inom westerngenren och källa till omslagsmålningar återanvända på svensk westernpocket

Artikeln i pdf, bäst för utskrift: Spanien

 Av ANDERS N NILSSON

Omslagsbilder gjorda av spanska illustratörer började användas på svenska kioskböcker inom westernkategorin av Wennerbergs förlag 1962 inom ramen för deras samarbete med danska Winther. De andra svenska kioskboksförlagen följde två år senare i spåren. Då många av bilderna har återfunnits på spanska pocketböcker och häften förefaller det som om de först använts i Spanien och senare sålts på nytt till de nordiska länderna. De kan även ses i mängd på tyska pocketböcker och romanhäften. Den spanska westernutgivningen var minst tio gånger mer omfattande än den svenska och distribuerades till stora delar av Latinamerika. Typiskt var även att texterna skrevs av inhemska författare, som regel under pseudonym. Några av de mer betydande spanska bokseriernas innehåll listas här med uppgift om matchning med svenska bokomslag. Omslagsbilder av seriekonstnärer som Badía Camps, Cortiella, Longarón och Noiquet måste idag ses som klassiska och skolbildande.

Inledning
Vi är i Sverige inte direkt bortskämda med översättningar av spansk populärlitteratur. Inom västerngenren har vi fått nöja oss med José Mallorquis berättelser om hjälten El Coyotes bragder i Kalifornien, skrivna på 40-talet och hos oss med 46 titlar utgivna av Lindqvists förlag mellan åren 1954 och 1960. Coyote återkom senare på Semic med sex titlar utgivna under 1972. Lindqvists utgåvor stod ut genom de fina omslagen av norrmannen Harald Damsleth hämtade från den norska utgåvan.

Som jag tidigare noterat så hade dock från 60-talet och framåt en stor andel av svensk westernpocket omslag med målningar av spanskt ursprung (Nilsson 2018a) (Bild 1).

Bild 1

Bild 1. Till vänster Huracán nr 36 från 1963 med den målning av Noiquet i original som i Norge skulle bli den klassiska bilden av Morgan Kane och som i Sverige användes 1965 på Sheriff nr 11. I mitten Rutas del Oeste nr 358 från 1955 med den målning som i Sverige först 1971 kom att pryda omslaget på Topp Wild West nr 117 (till höger).

Jag antog då att de svenska förlagen köpt bilderna direkt från spanska tecknarbyråer och att de på de svenska utgåvorna trycktes för första gången i original. Mina studier av den spanska marknaden för pocketböcker, seriehäften och dito album inom västerngenren har nu visat att mitt tidigare antagande var helt fel. Den spanska produktionen av trycksaker av detta slag har varit mycket omfattande och med distribution även i Latinamerika.

Ett rimligare antagande är alltså att de omslagsmålningar med spanskt ursprung som kan ses på svensk westernpocket representerar ett slags återanvändning, i likhet med de många omslag från USA som kan ses på våra böcker. Målningarna framställdes ursprungligen för spanska pocketböcker och romanhäften varefter rättigheterna att använda dem igen såldes till Sverige och andra nordiska länder. Omslag med spanskt ursprung på svenska böcker bör alltså i första hand ses som generella och de böcker det gäller av hybridkaraktär (Nilsson 2018b).

Omslagsmålningar med spanskt ursprung användes även mycket frekvent på tyska pocketböcker och framförallt romanhäften, och i många fall säkert innan samma bilder användes i Skandinavien. Knappast någon spansk omslagsmålning trycktes för första gången på en svensk utgåva.

I sammanhanget är det viktigt att påpeka att den spanska västernlitteraturen till största delen är skriven av inhemska författare, som regel under pseudonym. Det var endast ett fåtal pocketserier som byggde på översättningar av nordamerikanska texter. Den mest produktive spanjoren var Marcel Lafuente Estefanía (1903–1984), som anses ha skrivit ca 2.600 västernromaner, vilka ges ut i ständigt nya utgåvor. Exempel på andra återkommande namn är Clark Carrados (eg. Luis García Lecha, 1919–2005), Lou Carrigan (eg. Antonio Vera Ramírez, f. 1934), Donald Curtis (eg. Juan Gallardo Muñoz, 1929–2013), Silver Kane (eg. Francisco González Ledesma, 1927–2015) och Keith Luger (eg. Miguel Oliveros, 1924–1985).

Pocketböcker heter på spanska bolsilibros medan serietidningar kallas tebeos. Det senare namnet kommer från den klassiska spanska serietidningen TBO som startades 1917 och sedan utgavs under hela 66 år. Lite längre och mer ambitiösa tecknade berättelser kallas som regel novela gráfica. Omslaget benämns på spanska cubierta och bilden på framsidan portada. Av de få exempel jag sett förefaller det som om i spanska pocketböcker upphovsmannen till omslagsbilden som regel namnges på titelsidans baksida, och där även tilldelas copyright (Bild 2).

Bild 2

Bild 2. Omslagets framsida tillsammans med titelbladets båda sidor från Bufalo Azul nr 64 från 1973. Notera att copyright uttryckligen tilldelas författaren Lucky Marty (=Jesús Rodríguez Lázaro) för texten och illustratören José Triay för omslaget (= cubierta).

Hur förfarandet är när man använt bilder från utländska illustratörer vet jag dock inte. Den allmänna regeln tycks ju annars vara att inhemska illustratörer namnges, medan de som skapat de omslagsmålningar som köpts in från utlandet anonymiserats (Nilsson 2018a).

De spanska förlagen
Av de spanska förlagen med inriktning mot kioskböcker och tecknade serier är Bruguera i Barcelona det äldsta med rötter ända bak till 1910. Namnet syftar på grundaren Juan Bruguera Teixidó. Förlagsverksamheten täckte även in Portugal, Mexico och stora delar av Sydamerika. Man hade tidigt en egen tecknarstudio. Bruguera köptes 1986 upp av Grupo Zeta och bytte därvid namn till Ediciones B. Idag ingår förlaget i koncernen Penguin Random House.

Samma inriktning som Bruguera hade förlaget Toray, även det lokaliserat till Barcelona och med kontor även i Buenos Aires. Toray bildades 1945 och las ner 1999 och namnet kombinerar bokstäver från namnen på grundarna Torrecillas och Antonio Ayné Arnau. Man avslutade sin utgivning av kioskböcker 1972.

Ett tredje Barcelona-baserat förlag i samma branch var Ferma med ursprung under senare delen av 50-talet. Ferma uppgick 1970 i Producciones Editoriales, som fortsatte med utgivningen av kioskböcker och seriehäften inom västernkategorin en bit in på 80-talet. Petronio var ett imprint under Ferma. Även förlaget Ballgraf i Barcelona, aktivt mellan 1965 och 1981 var inblandat i utgivningen i de tecknade västernserierna.

I Barcelona bildades även förlaget Clíper på 1940-talet, i Sverige mest känt för att ha gett ut El Coyote i original. Man gav huvudsakligen ut tecknade serier och samlarbilder i färg, chromos. Förlagets västernutgivning, som romanserien Novelas del Oeste, ägde rum för tidigt för att lämna några avtryck på svenska bokomslag. Clíper gick 1959 samman med andra förlag och ägnade sig därefter mest åt serietidningar.

I Madrid bildades förlaget Rollán 1949, även de med inriktning mot kioskböcker och tecknade serier. Namnet är baserat på grundaren Manuel Rollán Rodríguez.

Förlaget Molino i Barcelona, bildat 1933 av Pablo del Molino Mateus, var specialiserade på romaner, gärna i översättning från andra språk. Även om man kanske mest blev känd för sina deckare så ingick i deras Biblioteca Oro en underserie med klassiska västernromaner med huvudsakligen amerikanskt ursprung. Efter 1968 fick Molino en inriktning mot barn- och ungdomslitteratur och gick upp i förlagsgruppen RBA.

Ett av de nyare förlagen som gett ut ett större antal romanhäften inom västernkategorin är Astri i Barcelona, bildat 1985. Förlaget är annars mest känt för sin utgivning av erotiska vuxenserier, många med italienskt ursprung.

EASA eller Editorial Andina S.A. bildades 1977 i Madrid och gav sen ut kioskböcker och serietidningar fram till mitten av 1980-talet. Som namnet antyder skedde en stor del av utgivningen i Sydamerika.

Förlaget Vilmar gav ut tecknade serier och barnböcker i Barcelona mellan åren 1970 och 1987. Förlaget hette i ett tidigare skede Presidente.

Tecknarbyråerna
Viktiga aktörer mellan serietecknarna/illustratörerna och förlagen var tecknarbyråerna (Roach 2017). Det stora förlaget Bruguera hade sin egen byrå Creaciones Editoriales i Barcelona, medan övriga fick lämna sina beställningar till de fristående byråer som började bildas på 50-talet. Selecciones Ilustradas (S.I.) bildades 1953 av tecknaren Josép Toutain i nära samarbete med förlaget Toray. Man arbetade till en början främst åt den inhemska och den franska marknaden men blev snabbt stora även i England och 1963 öppnade man till och med ett eget kontor i Stockholm.

I slutet av 50-talet bildades byrån Bardon med många duktiga tecknare från Valencia, som även den hade en internationell inriktning och från 1964 med en representant även i Sverige. Utvecklingen blev sedan mycket dynamisk och svår att överblicka. Även om de tecknade serierna utgjorde basen i verksamheten var det ofta mer lukrativt att göra målningar till pocketböckernas omslag, en marknad som 60-talet blev mycket omfattande i Spanien. Många av de målningar som först prydde spanska böcker kom senare att återanvändas i andra länder genom att: ”Many of their images were sold for first reproduction rights only, meaning the artwork could subsequently be sold to different countries, making the artist more money each time” (Roach 2017:21).

Återanvändning av omslagsmålningarna har även förekommit flitigt inom Spanien, så hittar man någon omslagsbild som använts i Sverige på någon spansk trycksak ska man akta sig för att övertolka differensen mellan tryckåren. Jag tycker mig ha sett en viss tendens till att omslag från pocketböcker i Spanien senare återanvänts på seriehäften. Det är även vanligt att målningar återkommer i redigerad form liksom att figurer omplaceras till nya bakgrunder. En annan variant är att delar av olika bilder kombineras till collage av olika komplexitet. Det är inte alltid lätt att avgöra vad som är samma bild och inte. Det förekommer även en del målningar med amerikanskt ursprung på spanska omslag, antingen fotografiskt kopierade eller avmålade med varierande exakthet (Bild 3).

Bild 3

Bild 3. Exempel på hur en amerikansk omslagsbild använts oförändrad på en svensk bok men kopierats manuellt på ett spanskt häfte: (vä) amerikansk Signet G2487 från 1964, (mitt) svensk Prärie nr 42 från 1964, och (hö) spansk Heroes del Oeste nr 368 utgiven 1965 av Bruguera.

Material och metod
En översikt av den spanska populärlitteraturen byggdes upp via bildsök på Google med allmänna söktermer. Fler omslagsbilder söktes därefter mer riktat på försäljningssajten Todocollection och för tecknade serier även Tebeosfera. Utvalda bokseriers innehåll listades med hjälp av det spanska nationalbibliotekets söktjänst DATOS BNE ES. En rad andra sajter från Spanien och Latinamerika har nyttjats för komplettering av materialet.

I Bilaga 1 listas 101 spanska romanserier inom västerngenren, alla med utgivning mellan 1960 och 2000, och därmed potentiellt med omslagsbilder som skulle kunna ha använts på svenska böcker. Tillsammans innefattar de 101 serierna 44.862 böcker, vilket visar på den spanska utgivningens enorma omfattning. Nästan alla serier innehåller i stort sett endast spanska originaltexter, ofta i multipla återutgåvor. Undantagen är främst Brugueras Caballo Blanco Oeste och Marabú Oeste, Molinos Biblioteca Oro Oeste och Torays Best-Sellers del Oeste och Ciclón, samt Valencianas Western Club, som alla domineras av amerikanska texter. De två förstnämnda har även amerikanska omslagsmålningar, medan resten som regel har spanska.

I Bilaga 1 listas även 39 spanska serietidningar och albumsamlingar inom västerngenren, alla med omslagsmålningar av samma typ som romanserierna, och som därmed skulle kunna ha använts på svenska böcker. Tillsammans innefattar de 39 enheterna 5.722 häften och album. Jag har valt att utelämna de spanska serietidningar som har mer typiskt serieaktiga omslag, då jag inte tror att dessa skulle kunna ha använts på svenska pocketböcker. Men den totala spanska utgivningen av västernserietidningar är alltså betydligt mer omfattande än vad som här framgår.

Hur matchningarna med de svenska omslagen fördelar sig mellan olika romanserier studerades närmare för Torays och Molinos utgivning. Alla serierna domineras av spanska originalmålningar. Foto-omslag från filmer förekommer på Arizona 1964–1967, någon enstaka Best-Sellers del Oeste, och på Huracan, Rutas del Oeste och Seis Tiros från 1967. Ett antal av målningarna på Biblioteca Oro Oeste har amerikanskt ursprung. Även om några av serierna sträcker sig bakåt in på 50-talet återfinns endast någon enstaka matchning med svenska böcker av omslagsmålningarna på spanska böcker utgivna före 1960.

Funna matchningar
Av de totalt drygt 400 matchningar jag hittat mellan svenska och spanska omslagsbilder är det endast en som även avser samma kombination med texten. Det är den spanska bok nr 29 av Biblioteca Oro Oeste från 1966 som matchar svensk Sheriff nr 60 från 1969. Båda pryds av samma omslagsmålning som den amerikanska originalutgåvan av Gordon D. Shirreffs roman Now He Is Legend tryckt 1965 som Gold Medal k1512 (Bild 4).

Bild 4

Bild 4. Romanen Now He Is Legend av Gordon D. Shirreffs från 1965 är den enda text jag träffat på som har fått behålla sin amerikanska omslagsbild både i Spanien och Sverige.

Medan flertalet av Torays pocketserier endast har några enstaka omslagsmålningar som använts även i Sverige, så har vart tredje omslag eller mer påträffats på svenska böcker när det gäller de båda serierna Best-Sellers del Oeste och Ciclón (Tabell 1).

Tabell 1

Tabell 1. Studerade spanska romanserier utgivna av de båda förlagen Molino och Toray. För varje serie anges det totala antalet böcker, det antal jag sett avbildade, samt det antal som kunnat matchas med svensk westernpocket. Det sistnämnda antalet ges även som procent av antalet sedda böcker.

Detsamma gäller även Molinos Biblioteca Oro Oeste. Gemensamt för alla tre serierna är att de innehåller främst spanska översättningar av amerikanska västernromaner. De tre seriernas innehåll och matchning med svenska böckers omslag listas i Bilaga 2. Alla tre serierna använder sig av omslagsmålningar med påtaglig konstnärlig kvalitét. Best-Sellers första 90 omslag har som upphovsman Jordi Longarón som avlöses av Ángel Badía Camps och därefter domineras av Noiquet. Samma tre konstnärer står även bakom flertalet av omslagen på Biblioteca Oro. Med några få undantag är det Noiquets målningar som återfinns på omslagen till Ciclón.

Av de ca 200 omslagen från de tre spanska serierna är det endast nio som matchar två svenska böcker vardera. Tre av dessa dubbla matchningar avser böcker inom samma svenska serie: Best-Sellers del Oeste nr 153 på Pyramid 219 & 301, Biblioteca Oro Oeste nr 1 på Walt Slade nr 77 & 206, och Ciclón nr 23 på Longhorn nr 34 & 52. De från Pyramid har bakgrunden modifierad på olika sätt medan de båda andra paren är identiska. Två av de dubbla matchningarna representerar olika bokserier inom samma förlag, Wennerberg (inkl Romanförlaget): Best-Sellers del Oeste nr 137 på Nyckelbok nr 680 och Pyramid nr 220, och nr 158 på Cactus Jim nr 14 och Walt Slade nr 183. Därmed är det endast fyra av de dubbla matchningarna som innefattar böcker från två olika förlag: två för Wahlström med Wennerberg och en vardera för Regal/Trots respektive Wennerberg med Pingvin. Att hela 98% av de spanska omslagen använts förlagsspecifikt i Sverige tyder på att försäljningen av rättigheterna skett med god separation.

Fördelning mellan svenska förlag
Förlagsmässigt är det Wennerberg som nyttjat flest av de spanska omslagen med hela 126 matchningar, flest på Prärie och Bill & Ben, men även många på Walt Slade, Cactus Jim, Nyckelböckerna och Pyramid. För Wahlström har 43 matchningar registrerats, flest på Mustang, men även en del på Sheriff, Bästa Västern, Morgan Kane, Kaliber 45 och Wild West. Pingvinförlaget har 18 matchningar på Pingvin och Bravo, medan Regal/Trots har 12 på Topp och Longhorn. Bonnier har några matchningar på Silver Star och Williams några på Virginia. Det är alltså tydligt att i stort sett alla förlag som gav ut westernpocket under den aktuella tiden använde sig av de spanska omslagen.

Tidsmässigt började omslagsmålningarna som återfinns på de tre studerade spanska pocketserierna användas 1962 (Bild 5).

Bild 5

Bild 5. Tidsmässig fördelning av svensk westernpocket vars omslagsmålningar återfinns i original på någon av de tre spanska pocketserierna Best-Sellers del Oeste, Biblioteca Oro Oeste och Ciclón. Wennerbergs förlag redovisas separat från de övriga förlagen. I diagrammet saknas tre böcker från 1980-talet, varav två från Wahlström och en från Wennerberg.

Först ut var Wennerbergs som under 1962 och 1963 i Sverige var ensamma om att använda de spanska omslagsbilderna. De följdes redan 1964 och 1965 av de övriga förlagen. Då även danska Winther introducerade de spanska omslagsmålningarna samma år som Wennerbergs, förefaller det troligt att det svenska förlaget fått tillgång till bilderna via sin danska samarbetspartner (Olsen pers. medd.). En stor andel av de båda förlagens spanska omslagsbilder är identiska, även om de inte alltid använts i kombination med samma titlar.

Av de svenska westernpocketserier som fanns vid 60-talets början är min uppfattning om första bok med spansk omslagsbild följande: Bonnier: Silver Star nr 46 1964; Pingvin: Bravo nr 26 1964, Pingvin nr 362 1964; Regal/Trots: Topp nr 44 1964; Wahlström: Mustang nr 74 1964, Sheriff nr 5 1964; Wennerberg (inkl Romanförlaget): Bill och Ben nr 1 1963, Cactus Jim nr 2 1964, Nyckelbok nr 598 1963, Prärie nr 3 1962, Pyramid nr 184 1962, Walt Slade nr 64 1963, Wild West-bok nr 45 1962.

Slutord
Även om den största bakomliggande orsaken troligen var av kostnadsmässig karaktär, kan de spanska bokomslagens intåg i Sverige ses som en del i westerngenrens omvandling under början av 1960-talet. Det är samtidigt som de första filmerna inom vad som ska komma att kallas spagetti-western görs, även om det dröjer till mitten av 60-talet innan de får sitt internationella genombrott, och i sin tur färgar av sig på västernromanerna med sin grymhet och upplösning av skiljelinjerna mellan goda och onda. De framstående spanska serietecknarna arbetade med mindre klara och murrigare färger och mindre detaljerade bakgrunder än många av sina föregångare, samtidigt som ansiktena framställs med en annan hårdhet. Jag får även en känsla av att bilderna innehåller mindre av action och mer av loj väntan och avvaktan. När jag betraktat mängder av spanska omslagsmålningar har jag även slagits av att kvinnor där förekommer mycket mer frekvent än på de svenska böckerna (Bild 6).

Bild 6

Bild 6. Två exempel där kvinnan på bilden är klädd på de spanska omslagen men naken på de motsvarande svenska. Överst till vänster Dodge Oeste från 1974 och till höger Mustang nr 164 från 1972. Nere till vänster Apache nr 37 från 1975 matchad med Bravo nr 90 från 1969. I det senare fallet återfinns den spanska varianten på ett seriehäfte för ungdom medan den svenska pocketboken rubriceras som ”Sexy Western”.

Men just på Ciclón och de senare böckerna av Best-Sellers har kvinnorna försvunnit in i skuggorna, vilket bidrar till bildernas kärvare tonläge.

Även om man kan uppfatta en viss särart och kanske även förnyelse av genren i de spanska omslagsbilderna så går det inte att komma ifrån att de i motivval och framställning utgått från sina amerikanska föregångare. Man kan i vissa fall tycka sig se att någon spansk bild så mycket liknar sin amerikanska motsvarighet att man kan tala om kopiering. Därmed sagt att det kan vara svårt att utan synlig signatur åtskilja spanska bilder från amerikanska. Jag har själv gjord en del preliminära bedömningar som senare visat sig felaktiga.

Medan USA har utgjort en viktig källa för såväl texter som omslagsbilder för användning i andra länder, inte minst Sverige, har Spanien främst utgjort en källa för omslagsbilder, medan texterna sällan översatts utan endast exporterats till resten av den spansktalande världen. Italien, har som jämförelse varken bidragit med texter eller bilder i någon större omfattning till den nordiska utgivningen av kioskböcker inom westernkategorin (Nilsson 2018c). Undantaget är Carlo Jaconos omslagsmålningar, som även förekommer relativt sällsynt på spanska utgåvor. Fler av Jaconos westernmålningar än de på de svenska pocketböckerna har jag sett på tyska romanhäften, och kanske mer förvånande även på australiensiska, de senare dock tryckta långt efter deras svenska publicering. De globala flödena av kiosklitteraturens texter och bilder har verkligen varit omfattande, och därmed i stort behov av en bättre dokumentation.

Källor

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22