Rysslands förste boktryckare

Sep 17th, 2009 | By | Category: 1997-2, Artikel

För över 400 år sedan, närmare bestämt den 15 december 1583, avled Ivan Fjodorov, en stor upplysningsman som blev den förste boktryckaren i Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Det finns inga dokument kvar som visar var eller när Fjodorov föddes, men troligen såg han dagens ljus omkring 1510. Han bodde i Moskva dit han också återvände efter studierna vid universitetet i Krakow. Han var diakon vid en kyrka i Kreml.

Den direkta orsaken till att boktryckarkonsten kom till Moskva var ett rikskyrkomöte 1551, som bland annat riktade häftig kritik mot de handskrivna mässböckerna, vilka innehöll många avvikelser från de kanoniska texterna.

Apostol, den första exakt daterade tryckta boken i Moskva, tog nästan ett helt år att trycka. Fjodorov började arbetet med den i april 1563 och var inte klar förrän i mars 1564. Han var inte bara den förste ryske boktryckaren utan också en sann konstnär som skapade en egen stil för bokens utformning. Den kom att bli ett föredöme för senare tiders boktryckare.

Första boken blev stor

Apostol var en översättning av Apostlagärningarna och en stor bok, 268 sidor i ett format något mindre än folio. Utsmyckningen anses vara mycket vacker och enhetlig. Det finns 60 kända exemplar av boken.

År 1565 tryckte Fjodorev två varianter av en bönbok på Moskvatryckeriet, men tvingades kort därpå lämna staden, anklagad för kätteri. Han for till Litauen där han erbjöds tjänst hos storfurstendömets hetman Grigorij Chodkevitj och startade ett nytt tryckeri i den lilla vitryska staden Zabludov.

Från juli 1568 till mars året därpå tryckte Fjodorov där ett lärarevangelium. Den andra utgåvan – Psaltaren med bönbok, som kom till 1569-70 – är numera en stor raritet. Medan man känner till 44 exemplar av lärarevangeliet finns bara tre av Psaltaren.

När den boken var utgiven packade han sina pinaler och for till Lvov i västra Ukraina, dit han kom hösten 1572 och genast startade ett nytt tryckeri. 1574 var han färdig med en ny upplaga av Apostol. Samma år tryckte han ytterligare en bok, en ABC-bok som han själv skrivit texten till. Den har formatet 100 x 157 mm, är på 80 sidor och den äldsta bevarade lärobok som satts med kyrilliska bokstäver.

Kort därpå fick han erbjudande att arbeta åt den ukrainske feodalherren furst Konstantin Ostrozjskij som ägde godset Ostrov utanför Lvov. Fursten var en upplyst man som länge velat åstadkomma en fullständig utgåva av den slaviska bibeln. År 158l blev Fjodorov klar med den berömda Ostrogbibeln. Den har 1.256 sidor och pryds av 81 vinjetter och figurer, 68 slutvinjetter och drygt 1.300 anfanger. Trots denna rika utsmyckning ger boken ett strikt intryck. Av den finns närmare 300 exemplar kvar, vilket är betydligt fler än någon annan utgåva av Fjodorov, som efter detta mastodontverk återvände till Lvov.

Vapentillverkare

För en tid sedan fann man dokument som visar att Ivan Fjodorov inte bara var boktryckare utan också vapentillverkare. I januari 1583 reste han till Krakow, där han på beställning av polske kungen Stefan Bathory göt en liten fältkanon. På sommaren samma år kom han till Wien för att visa kejsar Rudolf II sin uppfinning – en mörsare med flera pipor.

En tid efter återkomsten till Lvov avled han och begravdes på Onufrijevklostrets kyrkogård. På gravstenen kallas han ”tryckaren av böcker, tidigare ej skådade”. De bevarade exemplaren av hans tolv utgåvor vårdas varsamt och studeras ingående och man samlar och utforskar dokument om hans liv och verksamhet. Institut och skolor bär hans namn och i både Moskva och Lvov har rests monument över den östslaviska boktryckarkonstens fader. Det finns ett Fjodorovmuseum inte långt från hans grav.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22