Robert Karjel gör bokdebut med teknisk thriller om stulen jaktrobot

Sep 17th, 2009 | By | Category: 1997-4, Artikel

Av KARL HJELM

Amraam är världens i särklass mest avancerade jaktrobot för flygplan. Den är tillverkad i USA och nu utlånad till Sverige för testverksamhet. På grund av vårt strategiska läge vid ett eventuellt ryskt anfall på Nato norrifrån är amerikanarna mycket angelägna om att svenskt försvar skall ha tillgång till den allra senaste teknologin.

Men trots allt hysch-hysch och ett mycket sofistikerat larmsystem blir Amraam stulen och en av säkerhetsvakterna brutalt mördad. Kuppen förefaller att vara mycket välplanerad och det finns anledning att misstänka säkerhetsläckage, kanske rent av spioneri inom det svenska försvaret.

Genom att lägga ihop många små pusselbitar står det snart utom all tvekan att det är ryssarna som förövat stölden. Amraam lär befinna sig inte långt från staden Murmansk på Kolahalvön. Men roboten går Inte att få tillbaka förhandlingsvägen och det vore mycket olyckligt om amerikanarna får veta att roboten är i ryssarnas händer. En kommandostyrka, bestående av fyra högt specialiserade män, ska smugglas över den ryska gränsen, finna Amraam och om möjligt få med den tillbaka till Sverige. Utanför staden Petjanga skall ubåten Näcken vänta för att efter avslutat uppdrag föra männen hem. Det är en militär operation och som sådan minutiöst planerad. Men oddsen är dåliga, det är de alla fyra medvetna om redan när de skjuts ur flygplanet över Nordkalotten. Och ändå vet de ingenting om den läcka inom försvaret som löpande förser ryssarna med information om operationen…

Detta är ingredienserna i debutanten Roben Karjels roman Gå över gränsen som kom ut hos Wahlström & Widstrand för någon månad sedan.

– Hela idén kom när jag var ute och sprang, förklarar Robert Karjel. Det var i en stor park i Dallas, men det är ju egentligen oviktigt. Jag minns inte hur långt jag sprang, men det var långt, för idén måste ju få presentera sig till punkt. Jag skulle skriva en bok, en thriller. Handlingen rullade fram i takt med stegen, slutet löste sig inte, men det övriga var klart. Den där dagen i Dallas hade jag nya löparskor på mig, nyinköpta för dagen. De finns fortfarande kvar men är nötta och stumma av årens alla steg. Nu har jag ett nytt par som ligger och väntar på mig i sin kartong. Det återstår att se vad deras första tur ger mig.

Det tog Karjel sju år att slutföra boken. När han började skriva flög han jet i flygvapnet. Nu när boken är färdig är det i cockpit till marinens helikoptrar han känner sig mest hemma.

– För att rädda söndagsseglare och jaga minkar om man så vill. Att det tagit sådan tid beror inte på lättjan, har han förklarat. Den obevekliga lusten, behovet, att skriva fanns där hela tiden.

– Nej, anledningen var att samtidigt som jag skrev var jag tvungen att lära mig skriva. Nog har skrivandet, berättandet, alltid varit en del av mig, men inte som prosa. Jag har inte längre ens någon uppfattning om hur många disketter eller pärmar med handskrivna sidor som ligger mellan de första kapitlens första versioner och det slutgiltiga manusets lunta. Mycket tid gick också åt till research. Min bok rör sig i den militära världen, den känner jag väl. Men för att med gott samvete kunna berätta den historia jag ville och på det sätt jag ville, föresatte jag mig att kunna hänföra allt som kan uppfattas som känsligt till öppna källor, om så krävdes. Samtidigt som det var ett digert arbete var det fascinerande, att se vad som faktiskt finns att hitta bara man letar.

Karjel är född 1965 och uppvuxen i Örebro. Nu bor han i Tyresö utanför Stockholm. På fritiden reser han gärna eller möter naturen, ibland både och.

– Om jag ska säga något om litteratur och natur, så är min mest minnesvärda läsupplevelse när jag under några dagar på väg uppför Amazonfloden i en flodbåt, låg i en hängmatta – det var min ”hytt” – och läste Harry Martinsons Vägen till Klockrike genom skyfall, storslagna åskväder och gassande sol.

Gå över gränsen är en teknisk thriller, ett äventyr till lands, till sjöss och i luften. Författaren kan, som militär och f.d. stridspilot, förmedla gedigna detaljkunskaper om såväl teknik som de miljöer där berättelsen utspelas.

Författarens har uppenbara kunskaper i fråga om flygplan och ubåtar. Dessa ger hög trovärdighet. Som alltid när det handlar om ”tekniska thrillers” kan beskrivningar av just tekniken ibland bli för mycket av det goda för en icke specialintresserad läsare.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22