Racklar du roman?

Mar 11th, 2010 | By | Category: 2005-2, Artikel

Av Per Erik Tell

Svarar du nej är du i gott sällskap. Väldigt få pratar i dag den svenska romani som har sitt ursprung hos de romer som kom till Sverige redan på 1400-talet.

När jag träffar Gerd Carling på lingvistiska institutionen i Lund är hon på ett särdeles gott humör. Inte bara för att hennes bok Romani i svenskan gavs ut i april på Carlssons förlag, utan hon har för en tid sedan hittat en ung man i Västergötland som pratar en fullständig romani!

– Det här är otroligt spännande, säger hon och lyser upp.

Romani är nämligen ett i allra högsta grad utdöende språk. Ett område som Gerd Carling behärskar väl. Hon är doktor i jämförande språkforskning med sanskrit på Göteborgs universitet. Men även om romani som språk lever en tynande tillvaro så finns rester av romani överallt i svenskan.

– Många fler ord än vi tror kan härledas från romani. Det är de som jag har tagit upp i min bok, berättar hon.

Gerd Carling väljer att kalla ättlingarna till romerna som invandrade redan för femhundra år sedan för ”resande”. Själv kallade de sig för tavringar och i folkmun var de tattare. Många av de drygt 150 ord hon har tagit upp i sin bok har hamnat i svenskan via slangen eller något av de olika ”hemligspråk” som finns eller har funnits. Exempel på sådana språk är ”månsing” som var knallarnas eget språk, sotarskråets ”knoparmoj”, eller förbrytarspråket, egentligen en blandning av flera hemligspråk som bovar och banditer lärde sig på landets fängelser,

Orden kan också hamna i svenskan via andra språk. Som till exempel pucko!

Alla vet vi att ett pucko är en knäppis, någon som inte är riktigt klok. En dumskalle. Men det är inte dess egentliga betydelse. Den är snarast uppblåst eller högfärdig. Och ursprunget finns i sanskrit, en moderkälla till romani och alla andra indospråk.

– Fast jag hittade inte pucko i den svenska romanin, säger Gerd.

Istället var hon tvungen att lyfta blicken och kunde efter lite forskning konstatera att det fanns i både den grekiska och den walesiska romanin. Så pucko är inte något nypåkommet eller renodlat slangord utan har förts in av romerna.

Det är rena detektivarbetet Gerd har sysslat med för att hitta ordens rätta ursprung. Hennes drivkraft är att försöka rädda språket undan den fullkomliga glömskan, det totala utslocknandet. När hon nu fått kontakt med en person som talar svensk romani och jobbar med en ordlista, ser hon en möjlighet att också kunna nå det målet.

Ett annat ord i svenskan som har ett romaniursprung är bög.

Alla vet att en bög är en homosexuell.

Men det är bara omkring femtio år sedan ordet fick den betydelsen.

– Bög kommer från bögis, har hamnat här via den europeiska rotvälskan, där det är det samma som bulgar, och knallespråket månsing där det betyder det ursprungliga bonde. I svenska romanin finns ordet buro som betyder ”dom som inte reser”. Samma ord finns i det holländska boer, bonde. I förbrytarspråket har det däremot betytt knäppis, säger Gerd.

Hon berättar att cirkuskungen Brazil Jack Rhodin brukade säga till personalen innan orkestern slog an takten till öppningsmusiken i manegen att ”nu släpper vi in bögarna”.

– Då hyssjade barnbarnen åt farfar. De tyckte det var pinsamt. Men för Brazil Jack betydde bög bara bonde eller lantis, säger hon.

Ett annat ord som har med landsbygden att göra är bystan.

– Det är också romani och heter bus’stan, kommer ursprungligen från persiska och betyder trädgård.

Ding och beng använder vi väl lite till mans om våra medmänniskor. Utan att veta var orden kommer ifrån. Beng till exempel finns ju i bengalo, i betydelsen knäpp, men bäng finns också i slang för polis. Orden har samma ursprung. I sanskrit betyder beng missbildad. I romani är det ordet för djävulen.

– Ett religiöst ord helt enkelt.

Gud däremot heter devel på romani och det har varit ett problem för romerna både i England och faktiskt även i Sverige.

– De har fått utstå mycket misstankar för djävulsdyrkan i och med att deras ord för Gud är så nära det engelska ordet för djävul (devil).

Hon har massor av exempel på vad vi trott vara äktsvenska ord som vi fått av romerna. Jycke, lattjolajbans, muddra, gänga, jiddra och hispa är bara några.

I Nationalencyklopedin påstås att uttrycket ”kamma noll” är bildat som en metafor på att kamma.

– Det är fel. Det kommer av romanis kam som betyder att vilja ha något, säger Gerd.

Ett annat uttryck som vi ofta använder i slangen är ordet lax om en tusenlapp.

– Det har jag hittat i sanskrit. Tiotusen heter nämligen laksha, säger hon och skrattar.

Tio laxar må vara ett härligt fiskeresultat i Mörrumsån, men pratar vi pengar har det aldrig någonsin haft sitt ursprung i fiskvärlden.

Den svenska romanin fick sin senaste nedgång under 1930- och 40-talen. Tiderna var sådana, med den framväxande nazismen och rasdebatten, seriösa forskare mätte skallar och jämförde näsor, att tavringarna helt enkelt fann det säkrast att dölja sin bakgrund och anpassa sig till det svenska samhället, både vad gäller seder och språk.

– Små språkgrupper som utsätts för hårt tryck utifrån tenderar att försvinna. Det språkliga arvet undanhålls barnen av rena försiktighets- och överlevnadsskäl, säger Gerd Carling.

Nu hoppas hon att hennes arbete ska rädda språket undan den totala glömskan. Det första steget är hennes bok Romani i svenskan.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22