Premiär för deckare vid ryska gränsen

Jan 27th, 2019 | By | Category: 2019-01 jan, Artikel

RukaDen första finska deckarfestivalen, Nordic Noir, arrangerades 18–19 januari i Ruka. Finländarna började blygsamt med 12 författare och c:a 150 besökare till det kylslagna Lappland. Det blev ett gemytligt, avslappnat och intressant evenemang som kräver en fortsättning.

Ruka är en av Finlands större skidorter, där säsongens världscuppremiär i längdskidåkning hölls. En liten ort med endast 63 bofasta innevånare. Under vintersäsongen är där desto fler. Flera hotell och många stugbyar tar emot skidturister från hela världen. Skyltar och restaurangmenyer är på finska, engelska, ryska och japanska. Svenska fungerar inte i denna del av Finland. Ruka ligger vid ryska gränsen med ett nordligare läge än Haparanda.

Stefan AhnhemUnder festivalen kröp kvicksilvret ner till närmare –30 grader när det var som kallast. De stackars skidåkarna åkte då inte många pass. Vad kunde då inte passa bättre än att lyssna på författare i stugvärmen?

De tolv författarna kom alla från de fem nordiska länderna. Våra svenska dominerade med fem stycken, Ninni Schulman, Stefan Ahnhem, Jens Lapidus, Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist. De två sistnämnda utgör författarparet Erik Axl Sund. Tre finländare fanns med: Kati Hiekkapelto, Antti Tuomainen och Max Seeck. Det var några år sedan Antti gavs ut på svenska och Max har aldrig blivit det.

Två kända islänningar fick jag lyssna på, Yrsa Sigurdadottir och Ragnar Jonasson. Från Norge och Danmark kom vardera en författare, Samuel Björk och Agnete Friis. Under två kvällar, dagarna var vikta åt skidåkning, kunde besökarna lyssna på flera seminarier med de olika deltagarna. Samtalen höll på fram till midnatt då det var läggdags för att orka med en ny dag i de kylslagna spåren och den kalla backen.

Jens LapidusEn sak som jag kunde konstatera var att finländare i allmänhet har höjt sina kunskaper i engelska. Alla seminarier försiggick på det språket. Författarna behärskade engelska utmärkt och ännu bättre var moderatorerna Ronja Salmi, Philip Teir och Kasper Strömman. Eftersom de bara var tre fick de ligga i ordentligt.

Yrsa SigurdardottirÄmnen som författarna kunde prata om var t ex humor. Där fick publiken också skratta när Antti, som skriver humoristiska böcker, och Samuel briljerade i komiska ordvändningar. Kati och Stefan fick mer frågor om sin musikaliska bakgrund än om musiken i deras nuvarande böcker, vilket kanske hade varit mer intressant. Samtalet mellan Jens och Yrsa om filmatisering av deras böcker visade att de båda hade helt olika makt över sina verk. Yrsa släppte allt till filmmakarna, medan Jens gärna ville fortsätta att ha synpunkter under manusskrivandet.

Det mest spektakulära seminariet blev också det sista med alla manliga författare på scen grillade av Ronja Salmi. När hon började ställa frågor om deras kvinnliga karaktärer, om könsroller och om MeToo var det många av de helt oförberedda männen som vred på sig i stolarna. Ronjas envishet och absoluta kyla i frågorna imponerade och provocerade.

Jag blev imponerad av Nordic Noir. Välarrangerat och intressant även om jag kanske kunde önska mig några andra programpunkter än bara biosittande seminarier. Att förlägga festivalen i Ruka måste ändå sägas vara genialiskt. Finsk kyla och mörker är minst lika deckarvänligt och mystiskt som gotländska gränder på sommaren.

NISSE SCHERMANKall backe 

Taggar: , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22