Pera Palas i Istanbul tillflyktsort för politiker, äventyrare och författare

Sep 10th, 2009 | By | Category: 2006-2, Artikel

AV LENNART ANDERSSON

Det finns hotell världen över som skriker efter uppmärksamhet. Det finns också hotell som är mer diskreta men som blir kända ändå. Ett ställe av den senare typen är Pera Palas i Istanbul – byggt 1893 för resenärerna på Orientexpressen,

Många prominenta personer har bott här genom åren: Greta Garbo, spionen Mata Hari och det moderna Turkiets grundare Araturk har alla fått skyltar med sina namn uppsatta utanför de rum de bodde i. Araturks svit, nummer 101, är numera museum, vilket också gäller det betydigt mindre rummet med nummer 411.

Här skrevs Mordet på Orientexpressen

Här bodde nämligen Agatha Christie i omgångar mellan 1926 och 1932 och det var här hon skrev Mordet på Orientexpressen.

De övriga rummen är inga museer, utan det går utmärkt att boka in sig i det rum där Zsa Zsa Gabor en gång sovit. Eller varför inte Julia Iglesias? Hamado Pasha, före detta premiärminister i Egypten, har en gång slumrat i ett annat När man lämnar den myllrande livliga galan Mesrutiyet Cad och glider in genom Pera Palas magnifika entré hamnar man plötsligt hundra är tillbaka i tiden.

På den tiden reste gärna den europeiska aristokratin runt i världen per fartyg eller tåg. En av de populärare resorna var tåglinjen Orientexpressen som gick från London till dåvarande Konstantinopel, porten till Orienten. Det var just för att lösa inkvarteringen för Orientexpressens resenärer på ett respektabelt sätt som researrangören började låta bygga Pera Palas 1892.

Ännu i dag är det inte mycket innanför husets väggar som avslöjar att vi nu befinner oss på andra sidan ett annat sekelskifte. Den senaste större renoveringen gjordes 1974 med varsam hand. All originalutsmyckning har bevarats – från dörrhandtagen och strömbrytarna till de gyllene stuckaturerna i taket. Stämningen av gångna tider sitter fortfarande i väggarna.

Målningen är lite avskavd på sina håll, en del träsniderier har sprickor, parkettgolven är slitna och knarrar påtagligt. Hissen (som påstås vara Europas äldsta) är värd ett besök i sig. Den fritt hängande korgen gungar betänkligt under gästernas tyngd och vid den långsamma färden uppåt knirrar det i linorna.

Hissen stannar med ett knyck.

Bedagad charm – och TV

Hamado Pashas rum tar emot med den bedagade charm man kan vänta sig att en egyptisk politiker kunde stå ut med.

På golvet ligger handvävda turkiska mattor, men numera finns både telefon och TV till gästernas båtnad.

I det stilenliga badrummet finns ett handfat med antika kranar. Innan man kliver ner i det gammaldags badkaret på lejontassar är det säkrast att man upptäcker skylten som berättar att handdukar finns att köpa i receptionen. Enligt hotelledningen har möblerna i rummet hängt med sedan begynnelsen, då de specialbeställdes från många fabrikanter runt om i hela världen. Klädskåpet är tillverkat av Odifredi i Livorne i Italien. Ett litet skrivbord med hotellets brevpapper i lådan kan få vem som helst att skriva ett alldeles vanligt brev trots att e-posteran pågått ett tag.

Balkongdörren är säkert tre meter hög och sex våningar ner dånar en åttafilig trafikled rakt genom Istanbul. Det kan ta vem som helst tillbaka till nutiden.

Det kostar en skaplig hacka att övernatta på Pera Palas, men för den som drömt om att någon gång få göra en resa i tiden är det väl vätt pengarna. Om man inte vill bryta tidsillusionen är det bäst att stanna kvar på hotellet.

Man slipper gå ut

Här kan man faktiskt göra saker hela dagen. Efter en sen och utdragen byfféfrukost står man sig över lunchen. Därefter kan man alltid dra sig tillbaka till rummet för att författa några brev – en förr vanlig sysselsättning. När det är gjort är det lämpligt att ta med sig sin reselektyr – naturligtvis en roman av Agatha Christie. Den passar sig alldeles utmärkt att läsa inne i det ombonade kaféet.

På kvällskvisten är det dags för en gin & tonic i den världsberömda Orient Express Bar där det doftar svagt av cigarrök. Hicka kan uppstå eftersom drinken kostar lite över två miljoner. Men lugn. Omräknat till svenska pengar blir det bara cirka 70 kronor. Men titta gärna i den väldiga barspegeln så du minns hur det ser ut när en världsvan lämnar ifrån sig miljonerna.

Middag i restaurangen med kristallkrona högt uppe under taket. Vita dukar på borden – givetvis – och en scen med tillhörande cocktailpianist. Den som har svårt att lokalisera sig ska veta att hotellet har 145 rum, varav sex är sviter.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22