Av BENGT HEURLIN

1982 vandrade jag och min särbo Skåneleden – från kust till kust. Den leden går ju rakt genom Snapphanebygderna i norra Skåne och vandringen väckte minnet av Carl August Cederborgs romaner, som jag läste i slukaråldern och de tidiga tonåren.

De böcker som fanns i mitt föräldrahem var sönderlästa och bortkastade, så när jag nu ville läsa romanerna igen fick jag leta efter dem på antikvariat. I Skåne var det glest med Cederborgare, men i Stockholm gick sökandet bättre.

Historia och kriminalromaner

Till slut hade jag kommit över alla snapphaneromanerna och även åtskilligt av hans övriga produktion. DAST:s många deckarläsare vet förstås att Cederborg också skrev några kriminalhistorier.

I böljan på 90-talet sändes i P1 ett par radioprogram om Cederborg. De båda journalister som var ansvariga för dem, Lars Fernebring och Mac Robertson, skrev också den bok om Cederborg som jag använt som faktakälla för den här uppsatsen. I både radioprogrammen och boken får vi många bevis på vad Cederborgs romaner betytt för att väcka historieintresset hos unga läsare, som han en gång gjorde hos mig.

Det finns också ett annat skäl till mitt intresse för Cederborg. Min far och hans bröder talade ibland om honom och hans far Tufve Cederborg som var kyrkoherde i Kviinge, där min farfarsfar var folkskollärare. ”Gubbarna var goda vänner”, brukade de säga, ”och det berodde förstås på att de söp ihop på bondkalasen.”

Hindrade huset att brinna upp

Men Fernebring & Robertsons bok ger kanske en förklaring till hur vänskapen föddes: Skollärare Heurlin räddade prästgården i Kviinge från att brinna upp, just den dag då flyttlasset med kyrkoherdefamiljen var på väg till det nya hemmet.

Carl August föddes 1849. Hans far var då informator åt barnen Wachtmeister på Wanås slott. Tufve Cederborg var utbildad präst, och han ville förstås ha en prästtjänst, men det dröjde ända till 1861 innan han kunde tillträda som kyrkoherde i Kviinge. Carl August tillbringade alltså sina första 12 år vid Wanås slott. Slottet och dess omgivningar dyker upp i flera av romanerna, t.ex. Grevefejden och Göingehövdingen. Efter att ha blivit undervisad i hemmet av föräldrarna böljade Carl August vid Katedralskolan i Lund när han var 15 år. Han trivdes inte med skolan utan efter tre år slutade han för att i stället bli lantbrukselev under ett år. Därefter återvände han hem till prästgården och hjälpte sin far med jordbruket. Vid 27 års ålder skaffade han sig en egen gård och var lantbrukare under några år. Under den tiden gifte han sig och fick tre barn. När Carl August var 33 år gammal flyttade familjen till Helsingborg, där han blev delägare i Skånes Allehanda. När den tidningen bytte ägare slutade han och tog kortare anställningar som journalist på andra håll.

Debut med följetong

1898 skrev han Göingehövdingen som kom att bli hans debut som romanförfattare. Den sålde han som följetong för 500 kronor. I bokform kom den ut 1899 på Skoglunds förlag, men den förläggare som kom att bli förknippad med Cederborg var Otto Elander i Göteborg med förlaget Västra Sverige.

1898 flyttade familjen Cederborg till Stockholm, där Carl August fått arbete på Svenska Dagbladet. Han medarbetade också i Allers familjejournal. 1904 dog Cederborgs hustru och året efter lämnade han alla uppdrag inom tidningsvärlden för att helt ägna sig åt sitt romanskrivande. Efter några år köpte han hus i Saltsjöbaden där han dog 1933.

Cedeborgs romaner har de egenskaper som en god äventyrshistoria ska ha: högt tempo, stegrad spänning, tydliga hjältar och skurkar. För att dämpa spänningen lägger Cederborg ibland in beskrivningar av natur och miljö. Ofta finns det också en kärlekshistoria med. Dessa inslag tillåts dock aldrig ta överhand i historien, vilket gör att de fungerar bra som ungdomsböcker. När jag läste dem som ung rusade jag igenom de sidor som innehöll miljö- eller naturbeskrivningar; när jag nu läser om dem på äldre dar ser jag hur Cederborg med enkla medel, lite skissartat, tecknar det nordskånska landskapet och lyckas göra det levande.

Intryck av Scott, Dumas och Topelius

Det är också tydligt att Cederborg tagit intryck av föregångarna Scott, Dumas och Topelius. Lömska munkar dyker upp också hos honom, skillnaden mellan skurkar och hjältar är tydlig.

Just miljön känns väldigt levande i de romaner som utspelas i Göingebygderna. Detta bidrar till att jag sätter hans snapphanehistorier främst. Troligen hörde Carl August under barndomen berättas om striderna mellan svenskar och snapphanar och minnena av dessa historier har han vävt in i sina romaner. De personer som figurerar i de muntliga berättelserna om snapphanetiden finns med i Cederborgs romaner. Ofta är händelserna knutna till vissa platser som man kan hitta än i dag. Det var ju så mina minnen av romanerna väcktes under vandringen på Skåneleden.

Faktakälla

Lars Fernebring & Mac Robertson, C. Aug. Cederborg – Snapphanetidens berättare

Snapphaneromaner

1899 Göingehöfvdingen

1900 Den siste snapphanen

1913 Snapphaneblod

Kriminalhistorier

1909 På jakt efter sig själv

1911 Amatördetektivens första bragd

1926 Silverkvarnen

1926 Spionernas hövding

Historiska romaner

1901 Dufvans dotter

1909 Pelle Drufvas öden och äfventyr i gamla nya Sverige

1913 Dackefejden

1913 De tolv apostlarna eller Jakob Bagges skatt

1913 Kopparskrinet

1913 Silverhättan

1914 Svante Stensson Sture

1915 De röda vargarna

1915 Drabanten

1921 Mickel Göing

1921 Önnestads präst

1922 De förlorade dokumenten

1922 En karolin

1922 Revolutionen i Kristianstad

1922 Sagan om Helgehus

1923 Flackeholm

1923 Hans Våghals

1924 Peder fredag

1924 Urban Hjärne

1925 Suckarnas torn

1927 En barnförlovning

1928 Vadmalsriddaren

1929 Vita frun på Trollebo

1930 Faddergåvan

1931 Kungens kurir

1932 Boken och svärdet

1933 Grevinnan Armida

1933 Lyckoringen

1935 Daljunkaren

1936 En amason

1936 En karolins hemkomst