Norsk ”guldålder” blir hårt kritiserad
Sep 17th, 2009 | By ansvarig | Category: 1997-2, ArtikelAv WILLY DAHL
Svenska läsare kan ha fått intrycket att norsk kriminallitteratur numera genomlever en veritabel guldålder, inte minst för att vi surfar på en utmärkt kvinnovåg med ständigt nya debutanter. Om någon i broderfolket av den orsaken blir avundsjuk, kan det vara en tröst att allt i Norge inte är idyll. Två gånger under förra året kom starkt kritiska röster till tals.
Den förste var Pål Gerhard Olsen, själv kriminalförfattare, som i en krönika i Dagbladet (19 augusti) hävdade att den norska kriminalromanen är ”inspärrad i korsett”. Han tog sig särskilt an ”den så kallade krimdrottningen Anne Holt” och menade att det var ”en gåta gränsande till det skandalösa att ingen kritiker har påpekat alla de litterära skavanker som vidhäftar hennes böcker”. Hennes romantexter kännetecknas av ”ett gammalmodigt, gnälligt berättargrepp, à la Agatha Christie på stadstur.”
Förstörde sin egen debatt
Dessvärre ödelade Olsen sin egen debatt med en del personkaraktärisering av den sort som gör att man drar på smilbandet. Men en del stöd fick han, bland annat av kriminalförfattaren Idar Lind som hävdade (5 oktober) att norsk kriminallitteratur lider av ”Sjöwall och Wahlöö-syndromet” och är för kommersiell för att hävda sig litterärt.
Nästa bredsida kom i den prestigetunga tidskriften Kritikk-Journalen (årshäfte 1996), där Nina Refseth särskilt nedvärderade Kjersti Scheens Ingen applaus for morderen (”språket är dödare än liken i denna bok”) och gav Gunnar Staalesens novellsamling De døde har det godt en överhalning som denne författare knappast utsatts för tidigare. En detaljerad genomgång börjar med slutsatsen: ”Gyldendal borde skämmas ordentligt för att de lät denna samling bli utgiven.”
Förlagen redigerar uselt
Till skillnad mot Olsen argumenterad Refseth, och går alltså att komma till tals med. Hon skjuter dock en bit över målet. Men hon har dessvärre rätt i att norska förlag gör ett dåligt redigeringsarbete med deckarna; alltför många språkliga grodor slipper igenom, liksom grova fel i beskrivningen av polisrutinerna. Och vi har tillräckligt många kritiker som i begeistring över genren brukar lite för starka ord om sådant som endast är lovande. Författaren till detta lovar att skärpa sig.
Relaterade poster:
Fatal error: Uncaught Error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php:22 Stack trace: #0 /home/dastnu/public_html/wp-includes/template-loader.php(106): include() #1 /home/dastnu/public_html/wp-blog-header.php(19): require_once('/home/dastnu/pu...') #2 /home/dastnu/public_html/index.php(17): require('/home/dastnu/pu...') #3 {main} thrown in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22