Nobelpristagares skröna ute igen efter 72 år

Jul 4th, 2017 | By | Category: 2017-07 juli, Artikel

John SteinbeckAv KJELL E GENBERG

2017 är tydligen återutgivningarnas år. För en liten tid sedan kunde vi läsa i Dast om att Betty Smiths bok Det växte ett träd i Brooklyn (Del 1) från 1943 återutgetts av Bookmark, sedan kom tre feta äldre volymer av James Ellroy på Modernista och alldeles nyss, också på Modernista Raymond Chandlers två första romaner från 1939 och 1940.

Omslag till Det stora kalasetNu ansluter sig Lindelöws Förlag till nostalgikerna genom att ge ut 1962 års Nobelpristagare John Steinbecks festliga skröna Det stora kalaset (originaltitel: Cannery Row) från 1945 i nyöversättning av Einar Heckscher. Boken fick sedan en något fristående fortsättning i romanen En underbar torsdag. Cannery Row i Monterey, Kalifornien är, som namnet antyder, konservfabrikernas gata och tiden är 30-talets stora amerikanska depression.

Persongalleriet är rent ut sagt förtjusande och väldigt divergerat. Som det står i inledningskapitlet är den skräpiga gatans invånare ”horor, hallikar, hasardspelare och skitstövlar”, men samtidigt ”helgon och änglar, martyrer och heliga män”. De har namn också: den klurige kinesiske livsmedelshandlaren Lee Chong vars affär alltid är osannolikt välsorterad, Mack som är något av en ledare för parkbänksgänget som dagligen strävar efter livets höjdpunkt, nämligen att bli fulla. Där har också den praktfulla Dora sin bordell och hon liksom Lee, Mack och alla de andra beskrivs med grandios humor, medmänsklighet och skärpa av Steinbeck. Boken är en hyllning till människors uppfinningsrikedom och förmåga att njuta i en tid när nästan heta det amerikanska folket led under tidernas värsta lågkonjunktur och kulminerar i en makalös fest som inte gick att glömma på många år.

Cannery Row-affischDet stora kalaset filmatiserades redan 1945 och sedan 1982 med Nick Nolte och Debra Winger i ledande roller.  Hela sjutton av Steinbecks verk hamnade ofta på vita duken. Efter första filmningen av Det stora kalaset blev Pärlan inspelad två år senare. Mest känd för en internationell publik blev nog Öster om Eden från 1955 eftersom den blev startskottet för James Deans intensiva men korta karriär. Steinbeck intresserade sig mycket för denna konstart och skrev också flera filmmanuskript. För manuset till Alfred Hitchcocks Livbåt från 1945 nominerades han till en Oscar.

John Ernst Steinbeck, Jr. föddes den 27 februari i staden Salinas i den kaliforniska kommunen Monterey av tyska och irländska föräldrar. Hans far John var skattmästare i Monterey och kom ur den tyska släkten Großsteinbeck som förkortade namnet när de kom till USA. Modern Olive Hamilton var lärare och liksom sonen förtjust i att läsa och skriva. Unge herr Steinbeck började 1919 studera marinbiologi men avbröt utan att ta examen för att i stället pröva lyckan som författare. 1929 kom hans första roman Blod och guld, som blev en flopp. Det skulle dröja till 1935 innan framgången kom med Riddarna kring Dannys bord, en roman som filmades sju år senare. Det är en historia om vagabonderande kaliforniska paisanos som lever ett bekymmersfritt liv där dagens möda går ut på att skaffa dagens tunna med vin och att förföra de kvinnor som kommer i deras väg. Det finns en svag anknytning till legenden om Kung Arthur och riddarna kring det runda bordet i huvudpersonens Dannys leverne.

Steinbecks verkliga genombrott kom när han på ett realistiskt och samhällskritiskt sätt började beskriva fattiga människors liv under den stora depressionen i 1930-talets Kalifornien. Möss och människor (1937) satte Steinbecks namn på den litterära kartan. Historien var från början en teaterpjäs som inte slog, vilket den gjorde i romanform. Så pass att den senare också hamnade på teaterscenen och blev film 1939 med Lon Chaney Jr. och Burgess Meredith i huvudrollerna som Lennie och George. Dessa två vandrar runt och söker arbete. Lennie är efterbliven så George måste hålla ett öga på honom. De hamnar på en gård där Lennie oavsiktligt dödar en kvinna och de tvingas fly. När de är nära att gripas dödar George Lennie. Han vill inte att vännen ska hamna i sheriffuppbådets klor.

Steinbecks nästnästa verk blev också den bok han är mest berömd för. I romanen Vredens druvor (1939) tvingas familjen Joad som tusentals andra att under depression lämna sitt jordbruk i Oklahoma och flytta till Kalifornien. Där är de enda arbeten man kan få kraftigt underbetalda och deras drömmar om ett bättre liv krossas av den hänsynslösa rovdrift som rika jordägare utövar mot fattiga migranter. De som sökt lyckan visar varandra solidaritet men det hjälper inte, familjen Joad fortsätter vara medellösa och splittras slutligen. Romanen, som bygger på artiklar som Stenbeck skrev under sin tid som journalist i San Francisco, belönades med Pulitzerpriset 1940 och filmatiserades av regissören John Ford med Henry Fonda i en stor roll. Den hade också stor betydelse för Steinbecks nominering till Nobelpriset i litteratur. Men i hemlandets politiska klimat ansågs filmen och dess förlaga vara mycket kontroversiell. I kommunen Kern bannlystes boken från allmänna bibliotek och skolor under åren 1939–1941.

Även boken Pärlan från 1947 beskriver arbetare under depressionen men också indianers kamp att överleva den vite mannens jakt efter rikedomar.

Under andra världskriget arbetade Steinbeck som krigskorrespondent för New York Herald Tribune. Artiklarna från den tiden finns samlade i boken Det var en gång ett krig som kom ut 1958. Hans roman Månen har gått ned från 1942 behandlade motstånd mot nazismen i en by som underförstått låg i Norge och för den belönades han med Haakon VII:s frihetskors.

1964 tilldelades Steinbeck Förenade Staternas Frihetsmedalj (United States Medal of Freedom) av president Lyndon Johnson. Tre år senare rapporterade han från kriget i Vietnam. Eftersom han ansåg att den amerikanska insatsen var nödvändig och att hans två söner tjänstgjorde där gjorde att han kallades krigshetsare. 1961 kom hans sista roman Missnöjets vinter som handlade om amerikansk kulturs moraliska förfall. Den blev en flopp, precis som debutboken. Cirkeln var sluten.

John Steinbeck var gift tre gånger. Under vissa delar av sitt liv hade han lidit av svagt hjärta och det var troligen en hjärtattack som tog hans liv den 20 december 1968 i New York.

Taggar: , , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22