Nobelpriset ingång till deckarstatistik

Jan 12th, 2013 | By | Category: 2013-01 jan, Artikel

Av KARL BERGLUND

Som så många saker i livet påbörjades mitt intresse för svensk kriminallitteratur av en slump. Jag arbetade som bibliotekarie på Nobelmuseet samtidigt som jag höll på att välja ämne inför min magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. Tidigare hade jag läst litteraturvetenskap och min inställning till deckare var ganska så njugg – det var ingenting jag självmant läste, och jag betraktade det överlag som mer eller mindre ointressant litteratur (trots, eller snarare på grund av, att jag aldrig läste något i genren).

Av en doktorand i biblioteket fick jag tips om att Nobelpriset i litteratur var ett vanligt förekommande tema i den svenska kriminalgenren. Det här väckte min nyfikenhet – hur kommer det sig att en av de starkaste symbolerna för svårtillgänglig ”kvalitetslitteratur” ofta används i en populärlitterär genre som deckaren? Jag plöjde raskt igenom ett par titlar – pseudonymen Joakim Bergmans Nobelpris till mördaren? (1968), Jan Mårtensons Nobelpristagaren och döden (1973), Liza Marklunds Nobels testamente (2006), Karin Alvtegens Skugga (2007) och Kjell Erikssons Öppen grav (2009) – som fokuserade Nobelpriset, om än inte alla litteraturpriset. Jag blev fascinerad och insåg att genren var avsevärt bredare och mer mångfasetterad än Omslag till Snille och smakjag dittills trott. Mest spännande i relation till just Nobelpriset i litteratur fann jag Alvtegens roman vara, och det var också den titel jag kom att skriva min uppsats om – sedermera omarbetad och publicerad som en rapport med titeln Snille och smak och mord (2010, länken går till sammanfattning av uppsatsen där det finns länk till hela uppsatsen i pdf))

Under arbetets gång flyttades alltmer av mitt fokus till de saker som pågick runt omkring kriminalgenren, utanför själva romanerna. Alvtegen, som debuterade i kriminalgenren 1998, beskrevs ofta som en ”deckardrottning” och som en del av en ”ny våg” av svensk kriminallitteratur. Ju mer jag läste, desto mer nyfiken blev jag. Dessutom fanns det nästan ingen forskning på området överhuvudtaget. Jag insåg att det här fanns en stor lucka inom litteraturvetenskapen, och beslöt att söka in till forskarutbildningen på detta ämne. Lyckligtvis blev jag antagen.

Omslag till Deckarboomen under luppDeckarboomen under lupp. Statistiska perspektiv på svensk kriminallitteratur 1977–2010 är alltså den första delen i mitt pågående avhandlingsarbete. Jag håller som bäst på att starta upp nästa del, en studie av deckares bokomslag och deras betydelser under perioden 1998–2010. Längre fram har jag tänkt närma mig författare som vandrar mellan kriminalgenren och andra genrer. Och om jag hinner, skulle såklart en kartläggning av den svenska deckarboomen i utlandet vara högintressant. Fler och fler forskningsidéer föds hela tiden, och det finns nästan hur mycket som helst att göra relaterat till svenska deckare.

———————

Artikel med siffror: http://www.dast.nu/artikel/vad-det-inte-det-vi-trodde-siffror-avslojar-deckarboomen-men

Krönika och recension: http://www.dast.nu/recension/statistik-far-mig-att-minnas

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22