Nobelpris vanlig deckaringrediens

Jan 22nd, 2014 | By | Category: 2014-01 jan, Artikel

Nobelmord-logoNobelmuseet köper in böcker med anknytning till nobelprisen och då slogs man av hur vanligt det är med deckare bland de inköpta. Av den anledningen startade 2014 års nobelseminarier 21 januari på museet med ett samtal just om ”Nobelmord”. De samtalande var förste intendenten på museet Gustav Källstrand (till vänster på bilden nedan) och litteratursociologen Karl Berglund från Uppsala universitet.

Karl har skrivit en uppsats om Snille, smak och mord. Om genreproblematik och Nobelpristematik i Karin Alvtegens Skugga (http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:463933/FULLTEXT01.pdf). Annars håller han på med sin avhandling i litteratursociologi vars första tredjedel kom hösten 2012, Deckarboomen under lupp.

Den senaste deckaren med nobelanknytning är Jungfrustenen av Michael Mortimer (som är en pseudonym för Jerker Virdborg). Den startar i Nobelbanketten, och den festen ingår i många av de prisanknutna deckarna, Karl tror på 10–15 svenska.
I Sverige har författarna mest fokus på litteraturpriset, och bortsett från en norsk ungdomsdeckare så har inte fredspriset fått spänningslitterär uppmärksamhet, och ekonomipriset (till Alfred Nobels minne) ingen alls.

Gustav och Karl De vetenskapliga priserna, främst medicinpriset, finns mer i de utländska böckerna.

Men varför skriver man då deckare med nobelprisanknytning?

Av flera olika anledningar, sade Karl Berglund. Ibland är det bara som en indikator på att det finns vetenskap på hösta nivå i intrigen, så att ”nobelpris” får ett symbolvärde. Det spiller över i andra sammanhang så att men kan tala om att en prestation vore värt ett ”nobelpris i skidskytte”. Gustav Källstrand undrade om Pulitzerpriset hade fått ett liknande värde i USA men ingen av de två kunde komma på en titel.

Ett tidigt exempel på användning av nobelpris i litteratur är Hjalmar Bergmans pjäs Swedenhielms där fadern i familjen väntar på att få nobelpriset i fysik, men inte för ärans skull utan för att han och familjen behöver pengarna.

Omslag till Nobels testamenteMen vanligen är prestigen viktigare än pengarna, och det stora undantaget är Liza Marklunds Nobels testamente. Gustav konstaterade att det märks att Liza varit på nobelfesten och satt sig in i hur verksamheten fungerar. Han ville påpeka att hon inte är kritisk till priset och har tilltro till systemet. Och Omslag till Öppengravså är det i de allra flesta av böckerna, själva priset ifrågasätts inte. Undantag finns: Öppen grav av Kjell Erikssson är det tydligaste.

En annan thriller som inleds med stark kritik är Andreas Eschbach Der Nobelpreis (2005), inte översatt. Men efter nästan halva boken blir det en omvändelse: den inbrottstjuv som tar sig in i nobelstiftelsens lokaler får nästan en uppenbarelse och inser att detta är en seriös och viktig institution, vilket blir ännu tydligare när han med hjälp av en nobelpristagare får klart för sig vem skurken är. Det sker när en ”nobelpristagarhjärna börjar arbeta”.

Omslag till Der NobelpreisPengar kan dock spela en annan roll i sammanhanget. Det är inte själva prissumman, även om den är stor, som intresserar bovarna i sammanhanget. Det är, särskilt när det gäller medicinpriset, de ytterligare pengar som prestigen hos priset kan ge till läkemedelsföretag.

Omslag till SkuggaI Karin Alvtegens Skugga kan man se en kritik nerifrån, från populärlitteraturen mot den akademiskt belönade ”finlitteraturen”. I boken som utspels i en litterär miljö finns högkulturella referenser och högtravande floskler som ska visa skillnader mellan högt och lågt i litterära sammanhang.

Kritik inifrån kan ses i Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen då ett akademisammanträde diskuterar det kommande litteraturpriset. Huvudpersonen, som är frontfigur för den som egentligen skrivit böckerna och som inte alls kan litteratur, klagar över akademikollegerna som inte har läst de tänkbara pristagarna. Hon själv hade ju i alla fall gjort hemläxan.

Omslag till Grand final i skojarbranschenKerstin Ekman är ju medlem, men inte närvarande, i akademin. Hon började sin bana som deckarförfattare, och efter sitt inval har hon återkommet i genren en gång med Händelser vid vatten.

Hon är det lysande undantaget att akademiledmöter skriver spänningslitteratur, men Torgny Lindgren har under pseudonymen Hans Lamborn (tillsammans med Eric Åkerlund) skrivit Den röda slöjan 1990.

Omslag till Nobel crimesAv utländska pristagare har Maria Vargas Llosa skrivit deckare och Doris Lessing inte deckare men science fiction. Och så finns det en novellsamling, Nobel crimes, med bidrag från pristagare men de båda samtalsparterna var osäkra på hur deckaraktiga de egentligen är.

I ett sådant här sammanhang kan man förstås inte gå förbi den i höstas utkomna Akademimorden av Omslag till AkademimordenMartin Olczak, där Svenska akademin ledamöter mördas en efter en. Och redan på omslaget skymtar silhuetten av Strindberg som ju aldrig fick priset.

Fler verk som kan nämnas är Nobelpris till mördaren, 1968, av Bengt Söderbergh, och förstås den välkända The Prize av Irving Wallace från 1962. En litteraturpristagare kommer till Sverige och dras in i en agenthistoria med alla pristagarna det året.

Det är väldigt god research anser Gustav Källstrand. Boken filmades med Paul Newman i huvudrollen, Filmaffisch till Jagad av agenterJagad av agenter blev den svenska filmtiteln, och innehåller så typiska svenska inslag som hyreshus och nudistkonferens. Mycket schabloner om Sverige men korrekt om priset.

Ingen deckare men en roman med en oerhört osympatisk fysikpristagare som huvudperson är Ian McEwans Solar, svensk titel Hetta.

Karl Berglund sammanfattar att alla de här böckerna blir en del av mytbildningen om priset.

Ingen spänningsroman finns där Alfred Nobel själv är med, men en lång rad romaner och två seriösa biografier. Liza Marklunds Nobels testamente är den enda med klar koppling till Alfred.

I vår kommer en deckare till med litteraturpriset i handlingen: Kristina Appelqvists Minns mig som en ängel.
En utländsk thriller är också på gång som handlar om det hemliga sjätte nobelpriset som bara kan ges till dem som fått ett nobelpris och som löser gåtan om Stonehenge. Där finns likheter med Da Vinci-koden.

Så nu saknar Nobelmuseets bibliotek bara den stora romanen om ekonomipriset.

Så sätt igång och skriv.

LEIF-RUNE STRANDELL

Nobelmuseets webbplats: http://www.nobelmuseum.se

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22