Natsume Soseki: Han var född fattig – men nu kan man köpa mat för honom

Mar 16th, 2010 | By | Category: 2004-1, Artikel

Natsume Soseki föddes i Tokyo 1867 och dog 1916. Han bedrev universitetsstudier i engelsk litteratur i Tokyo och reste 1900 till England som stipendiat. Han återvände till Japan 1903 och efterträdde då Lafcadio Hearn som professor i engelsk litteratur vid Kejserliga universitetet i Tokyo. Han var en av de första författarna i Japan som påverkades av västerländsk litteratur, och han har i sin tur influerat många andra japanska författare.

Om man befinner sig i Tokyo med begränsad budget har man nytta av Soseki även om man aldrig läst honom. Hans bild finns på tusenyensedeln – värd cirka 70 kronor – och för den pengen kan man köpa sig så mycket sushi att du nästan blir proppmätt. På sedelns framsida är Natsume Soseki klädd i västerländska kläder och har en prydlig mustasch.

I Japan blev han redan under sin livstid en kulturell måttstock. Men författarens barndom utmärktes av sådana omständigheter som gjorde honom misstrogen mot världen omkring sig. Landet befann sig i ekonomiskt kaos och dessutom flyttade Natsume Soseki mellan sin fattiga biologiska familj och en fosterfamilj. Detta blev ett trauma eftersom kulturen lade stor vikt vid familjerötter.

Osäkerhet syns i prosan

Det är osäkert hur denna instabila uppfostran påverkade den unge konstnärens framtida skrivande, men det är lätt att se den osäkerhet som hela tiden finns med i hans prosa. En sådan är influenser från europeiska modernister som Freud, Woolf och – Hemingway.

Hans roman från 1905, med den gulliga titeln Wagahai wa neka de aru, som på svenska betyder Jag är en katt, beskriver sardoniskt Japans Meiji-era. Där beskrivs landets omdaning från ett feodalt till ett modernt samhälle ur en katts perspektiv. Moderniteten får många satiriska slängar.

Människan öde är ensamhet

Kokoro, som tillhör hans senare verk, anses som en av hans viktigaste böcker. Det är en melankolisk roman som beskriver vänskapens olika skiftningar. Insiktsfullt skildras det allmänmänskliga i ensamheten och vilsenheten i det moderna samhället samtidigt som författaren ger en fin bild av japanska traditioner och japansk livsstil.

Huvudtemat är att människans öde är att vara ensam – och att veta om det. Ett liv består av passion och i att bli förrådd, av längtan efter kontakt men med ständig ensamhet.

Under sitt liv missbrukade Sosoki olika substanser, tydligen bland annat vitriol, och detta tog slutligen hans liv. Han dog 1916 av en kronisk tarmsjukdom.

I västvärlden hedras han också – han finns visserligen inte på några sedlar här och i London finns ett Sosekimuseum.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22