Några rader om Poker Alice – och vem är det nu, då?

Sep 4th, 2009 | By | Category: 2002-3, Artikel

Av Gösta Gillberg

Vid en första anblick på den så kallade Vilda Västern verkar den vara reviret för enbart män – exvis Wild Bill Hickok, bröderna Earp och Doc Holliday, Billy the Kid (det fanns ett par tre stycken som kallades så) och Wes Hardin för att inte tala om Buffalo Bill – ja, det var många som var kända under det namnet. Men inga kvinnor?

Calamity Jane dyker naturligtvis upp med en gång men sen måste man leta i minnet och historieböcker. Då kommer de. Belle Starr, Cattle Kate, Big Nose Kate (Doc Hollidays ”flamma”), måhända Annie Get Your Gun Oakley och alla glädjeflickorna med fantastiska namn: Diamond Tooth Lil, vars rätta namn dock var Evelyn Hildegard, Three-Tit Tillie (det låter nåt, va?), Madame Featherlegs, Madame Moustache, Noseless Lou, Few Clothes Molly (inte så dumt), Short and Dirty (usch, då!) och många fler. Och så naturligtvis Poker Alice.

Alice Ivers föddes 1851 i Sudbury i England. Hennes far var skollärare och när hon var 12 år flyttade familjen till Amerika. Den hamnade i sydstatshuvudstaden Richmond där familjefadern lätt fick anställning. Alla (?) andra lärare var ute i kriget, men efter ett par år var inbördeskriget slut och familjen flyttade västerut och hamnade i Denver, en stad som vilade på rika silverådror och hade lockat till sig äventyrare redan 1858. Alices far fick genast anställning som lärare och familjen hade det bra. Alice träffade en gruvingenjör som hon förälskade sig i. De gifte sig och flyttade till Lake City där Alices make omkom i en gruvolycka efter några månaders äktenskap.

Alice återvände inte till far och mor, trots att båda föräldrarna godkänt äktenskapet, även om de ansett åldersskillnaden mellan de två ganska stor, närmare tio år. Alice hade ofta sett på när hennes make spelade kort och när hon var ensam, medan han spelade poker på någon saloon, ägnade hon sig åt svåra patienser. Hon hade gott kortminne.

Tjänade bra på spel

En kväll strax efter makens död bad hon en saloonägare att få spela med hans stamkunder. Krogägaren uppskattade Alices spel till den grad att han anställde henne och det var så hon fick namnet Poker Alice. Hon tjänade bra med pengar som hon snart spelade bort. Hon flyttade till Silver City i New Mexico där nya gruvor var i full gång. Hon hade då bara tio dollar på fickan (har kvinnor pengar på fickan?), Hon gick in på första bästa (?) saloon och spelade farao. Hon vann och hon vann och så småningom var det bara hon och ”bankiren” kvar och till slut gav även han upp och förklarade banken stängd. Alice tog över och den gången gjorde hon en vinst på över 10000 dollar.

Från plats till plats

Hon återvände till Colorado och förlorade alla sina pengar i Leadville men i Central City vann hon allt tillbaka. Så blev det New Mexico, den här gången till Georgetown, där hon tjänade mer pengar, och sedan vidare till Texas.

Kvinnliga spelare var sällsynta på den tiden och den cigarrökande Poker Alice var en av de första. En falskspelare i Pecos, Texas, trodde hon var lättlurad men Alice kom snart på honom och efter några givar rakade hon in potten med vänster hand medan hon hade sin revolver i höger hand och reste till New York. Där inhandlade hon fina kläder och vackra juveler, dinerade på flotta restauranger och for sedan till Västern, pank och glad. Detta blev hennes livsstil. Storvinst i Västern och flott liv österut. Hon blev känd från St Louis till San Francisco och från Sydvästern till Kanada. Hon var oftast elegant men hade alltid med sig sin revolver, enligt legenden. Den vackra bordellmamman ”Sweet” Mattie Silks påstod dock att Alice aldrig var beväpnad. Ett påstående som motsägs av något som påstås ha hänt i Deadwood. Men innan dess hamnade Poker Alice i Creede i Colorado där man hade hittat silver.

Slusken i stickelbärsbusken

Hon fick jobb på en saloon som ägdes av en man som besjöngs, och besjunges, som ”the dirty little coward who shot Mr Howard” (i Alf Henriksons översättning i ett gammalt Sune Waldimir-program ”den fege lille slusken i stickelbärsbusken”). Mr Howard var alltså Jesse James och mannen som sköt honom var Bob Ford. Denne var avskydd och föraktad och hade två gånger körts bort från Creede men tillåtits återvända mot löfte att uppföra sig väl. En man vid namn Ed Kelley sköt honom med en dubbelpipig hagelbössa. Mest för att bli känd som ”Mannen som dödade mannen som dödade Jesse James”, påstods det. Mycket av Vilda Västerns historia är baserat på påståenden.

Poker Alice spelade på saloonen när Bob Ford dödades och hon förlorade sitt jobb. Hon var tvungen att skaffa sig nya spelmarker (förlåt?) och hamnade i Deadwood, där James Butler ”Wild Bill” Hickoki mördades. Det har påståtts att det var först här i Deadwood som hon lärde sig röka cigarr. På saloonen där hon arbetade fanns ännu en anställd spelare, William Tubbs, och en viss rivalitet uppstod naturligtvis mellan dem.

Blåste krutrök ur pipan

En kväll anklagade en berusad man den obeväpnade Tubbs för att fuska och anföll honom med en bowiekniv. Någon sköt ett skott och den berusade tappade kniven. Poker Alice stod vid sitt bord och blåste krutrök ur pipan på sin revolver, påstods det. Hon och Tubbs gifte sig strax efteråt och lämnade spelborden för gott. Trodde Alice.

De köpte en ranch, adopterade sju föräldralösa barn och startade något som idag kallas hönseri. Under en svår snöstorm 1910 dog Tubbs. Alice drog den döde till ett uthus där han snabbt blev djupfryst. Så snart ovädret blev en aning lugnare, lastade hon liket på en släde som hon drog genom djupa snödrivor den långa vägen till närmaste stad.

Brasa till graven

Hon pantsatte sin vigselring för 25 dollar som blev betalningen för några män som skulle gräva en grav. Det var så kallt att de var tvungna att elda en stor brasa i flera timmar innan det gick att gräva. När Tubbs kommit i jorden gick Alice in på stadens saloon och bad att få spela. Dock endast tills hon hade tjänat 25 dollar. Hon var snart tillbaka bland sina höns. Vigselringen var tillbaka på fingret.

Alice beslöt att ägna sig åt får och anställde en man som hjälpreda. Det var hårda tider med ont om kontanter. Mannen hade svårt att få ut sin lön och Alice ansåg att det bara fanns ett sätt att lösa det problemet. Hon gifte sig med honom.

Det dröjde emellertid inte länge innan de skilde sig och Alice återtog sin andre makes man – Tubbs. Fårfarmen gick i konkurs och Alice började spela igen. 1912 öppnade hon en spelklubb och lockade soldater från det inte alltför avlägsna Fort Meade. Sent en kväll efter stängningsdags återvände några berusade soldater. Eftersom Alice inte visste om de ville ha sprit eller tänkte råna henne tog hon till vapen och började skjuta. En soldat stupade.

Hon blev turistattraktion

Vid rättegången befanns Alice skyldig men domaren sade sig inte kunna döma en gammal vithårig kvinna till fängelsestraff. Alice återvände till sin lilla ranch.

Hon blev så småningom något av en turistattraktion. Det var många som ville se den lilla gråhåriga damen som var en legend från den gamla Västern. Det var en turist som fann henne dödssjuk i sången och såg till att hon kom till närmsta sjukhus där hon dog i februari 1930.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22