Några rader om Buckskin Frank – och vem är det nu, då?

Sep 11th, 2009 | By | Category: 2005-4, Artikel

Av GÖSTA GILLBERG

Tombstone, the town too tough to die, hade under 1880-talet män och kvinnor av olika kvalitéer som mer eller mindre permanenta gäster. Här förekom bröderna Earp, Doc Holliday och hans periodiska älskarinna Katherine Elder, kallad Big Nose Kate, den svekfulle sheriff Johnny Behan vars tilltänkta hustru gifte sig med Wyatt Earp, Johnny Ringo (Ringgold), Curly Bill Brocius och många andra.

Hit kom även en stilig kvinnornas man som kallade sig Nashville Franklin Leslie. Han påstod sig vara född i Texas 1842 och sa att faderns efternamn var Kennedy. Han kom i gräl med fadern och lämnade hemmet och använde i fortsättningen moderns flicknamn Leslie. Han påstod vidare att han studerat medicin i tyska Heidelberg, vilket inte är så troligt, men vid inbördeskrigets utbrott återvänt till USA och tagit värvning i sydstatsarmén som trumpetare.

Spejare och bartender

Efter kriget blev han spejare under kampanjerna mot apacherna. Han vandrade vidare och hamnade i San Francisco, där han arbetade som bartender på och ibland var delägare i diverse salooner.

Vandringslusten höll tydligen i sig för i början av 1880-talet var han i Tombstone, lång, långhårig till axlarna, farligt blåögd och nästan alltid klädd i en fransprydd hjortskinnsjacka, som fick invånarna att kalla honom Buckskin Frank.

Han arbetade som bartender och var kanske delägare i Cosmopolitan Hotel där även May Killeen arbetade.

Måhända var det Buckskin Frank som anställde henne. Hon var gift men sammanbodde ej med Mike Killeen som var bartender på Commercial Hotel.

Det vimlar av bartendrar och saloonägare i Västerns vilda historia. Frank och May började umgås och det gillade inte Mike som flera gånger varnade Leslie och även hotade honom till livet.

Det spända förhållandet drevs till sin spets en junikväll 1880.

Lånade en revolver

Buckskin Frank hade en god vän som hette George Perine, som ibland stavas med två r och ibland får titeln löjtnant. De träffades utanför Cosmopolitan där även Perine bodde. Buckskin Frank bad att få låna hans stora coltrevolver. Var hade han sina egna revolvrar som han brukade bära tydligt? Perine hämtade sin stora revolver och även ett mindre vapen.

De gick till en restaurang för att äta och fortsatte sedan till ett hak där man hade dans. Här träffade de Mike Killeen och Buckskin Frank ville bjuda honom på ett glas. Killeen tackade nej. Han tänkte inte dricka ikväll.

De båda vännerna gick ut på verandan och såg på de dansande. May Killeen kom fram till dem när dansen var slut. De promenerade till Cosmopolitan där Buckskin Frank och May satte sig på verandan och Perine gick in och satte sig vid den långa bardisken. Han såg Killeen komma förbi och börja gå uppför trappan. Perine sprang efter och förbi honom. Han öppnade dörren till Buckskin Franks rum och tittade in. Där fanns bara en mr Robertson som delade rummet med Frank.

Killeen tittade också in och gick sedan hastigt ned mot verandan med Perine tätt efter. Perine hann bara ropa en varning till Frank innan Killeen svor åt Frank och började skjuta.

Första skottet missade

Hans första skott snuddade vid Franks huvud. Frank kastade sig ned och försökte få tag i den stora revolvern som han lagt under sin stol.

I mörkret fick han inte tag i vapnet och Killeen sköt igen en kula som svedde Franks huvud. Killeen kastade sig över honom och slog honom med sin pistol.

Killeen ägnade sig sedan åt den obeväpnade Perine. Frank fick fram den lilla revolvern ur byxfickan och sköt på Killeen. De kom i handgemäng och vacklade fram och tillbaka och Frank sköt igen. Båda föll. Killeen var den som kom först på fötter och sprang in på hotellet.

Frank trevade efter den grova revolvern och fick tag i den och följde efter och sköt ännu ett skott innan ”rättvisans” hantlangare kom till plats.

Detta var i stora drag Franks version.

Självförsvar och giftermål

Frank och Perine greps. Den svårt sårade Killeen fick inta sjuksängen. Han tog flera dagar på sig att dö. Buckskin Frank påstod att han lossat det dödande skottet i självförsvar varpå de gripna släpptes. Killeen begravdes och den sjätte augusti gifte sig Buckskin Frank och May Killeen.

Men episoden var inte slut härmed. Någon anklagade i mitten av augusti George Perine för att ha mördat Killeen. Vicesheriff Wyatt Earp fick i uppdrag att gripa Perine som dock fick reda på detta och ilade från Tombstone så fort att han glömde förse sig med vapen. Många började söka honom, men det var Morgan Earp som grep honom och han förhördes i dagarna tre tillsammans med Buckskin Frank och flera vittnen.

Det främsta beviset mot Perine var Mike Killeens berättelse på dödsbädden inför en sjukvårdare. Killeen påstod, att han velat träffa sin fru då han hört att hon hade gått på dansen och att Buckskin Frank var i närheten. Han gick till Cosmopolitan, för han trodde att de två befann sig på Buckskin Franks rum. De var inte där. De satt i stället omslingrade på verandan. Han tänkte gå därifrån, men Frank reste sig och sköt ett skott mot honom. Han sköt ett skott tillbaka och hoppade på Frank och slog honom i huvudet med revolvern. Han råkade se Perine stå i dörren till hotellet med revolvern riktad mot honom. Perine tryckte av tre gånger medan Killeen sköt ett skott mot honom och ett mot Frank, innan han kastade sig över honom. Han visste att han var träffad men inte exakt var. Folk strömmade till och det blev lugnt.

Synd att inte kunna hämnas

Killeen beklagade att han skulle dö utan att han kunde göra upp med Perine som sköt på honom utan anledning. Han visste att Buckskin Frank inte hade skjutit honom utan det var Perine. Perine påstod att han var obeväpnad så när som på en kniv.

En läkare menade att det var möjligt, men inte troligt, att Frank avlossat det dödande skottet med tanke på att kulan gått horisontalt genom kroppen när Killeen stått över Frank enligt dennes vittnesmål.

Domaren överlät fallet på en åtalsjury. Då Perine inte kunde skaffa 5000 dollar till borgen fördes han av Wyatt Earp till Tucson där han satt häktad två månader i väntan på åtalsjuryns utslag. I oktober friades han.

Den 15 mars 1881 överfölls en diligens mellan Tombstone och Benson av fyra män. Wells Fargo-agenten Robert Paul, som ”rode shotgun” som det heter i gamla goda westernböcker, beordrade kusken att köra vidare. I den följande eldstriden dödades kusken och en passagerare. Bob Paul tog tömmarna och slog larm vid närmaste bebyggelse.

Lurig sheriff

Ett uppbåd bestående av tre bröder Earp, Doc Holliday, Bat Masterson, sheriff Johnny Behan, vicesheriff Breakenridge och Buckskin Frank. Länge ryktades det att Buckskin Frank lurat uppbådet på avvägar. Frank berättade långt om länge för Wyatt Earp att sheriff Behan mutat honom att göra det. Sheriff Behan visste att medlemmar i Curly Bill Brocius gäng stod bakom diligensöverfallet. Curly Bill och sheriffen var goda vänner.

Buckskin Frank blev förste bartender på Oriental Saloon där Wyatt Earp var delägare och kom därigenom på god fot med bröderna Earp och Doc Holliday, Han lyckades sköta arbetet på saloonen och ändå umgås och dricka med Earps fiender. Bland dessa senare var Johnny Ringo mycket god vän med Buckskin Frank.

Ansågs vara farlig

Frank fick rykte om sig att vara en farlig man som man inte fick stöta sig med, speciellt inte när han druckit för mycket vilket inte var så sällan.

I oktober 1881 utkämpades den famösa striden i O.K. Corral. Frank deltog inte i den. Det gjorde inte heller en vild tjugoåring vid namn Billy Claiborne som smet undan när skjutandet började.

Billy Claiborne, ja. En bråkstake som gärna ville bli kallad Billy the Kid och var en stor beundrare av Johnny Ringo. Efter ett kroggräl blev han gripen för att ha dödat en man och burades in. Efter några timmar tilläts han gå till dasset ute på gården till häktet. Han hoppade över muren och upp på Ringos häst, som lämpligt nog stod där, och galopperade iväg.

Den tionde juli 1882 lämnade Buckskin Frank, Johnny Ringo och Billy Claiborne Tombstone för att supa i ”städerna” Charleston, Galeyville och Contention och nästa dag skildes de. Frank red tillbaka till Tombstone och det var ungefär samtidigt som nyheten om Johnny Ringos död kom.

Ringo hade hittats sittande under ett träd skjuten i höger tinning. Sin revolver hade han i höger hand. Hans ena patronbälte var påspänt uppochner och alla patronerna hade fallit ur. I det andra patronbältet fanns flera patroner där blyet var borttuggat vilket tydde på att han hade försökt ta sitt liv. Stövlarna var borta och han hade tagit av sig undertröjan och rivit den i trasor som han lindat om fötterna. När han hittades var fotsulorna bara vilket visade att han gått ett stycke. Hans häst hade kommit till en ranch närheten med stövlarna fästa vid sadeln.

Full och somnat i sadeln

Vid coronerförhöret antogs att Ringo svårt whiskyberusad suttit av hästen, tagit av stövlarna och hängt dem på sadeln och sedan lagt sig och somnat. Hästen blev törstig och sökte vatten, är Ringo vaknade måste han ha varit vansinnig av törst och börjat gå att leta efter vatten och sedan skjutit sig själv.

Billy Claibome arbetade en kort tid i gruvstaden Globe Delta, som han sa, för att tjäna sitt uppehälle innan han skulle döda Frank Leslie. Tidigt på morgonen den 14 november 1882 dök han upp i Tombstone. På Orientals bar samtalade Frank med några vänner när Billy kom in och gick fram till dem och la sig i deras samtal. Frank tog honom åt sidan och sa att de ville vara ifred. När han gick tillbaka kom Billy efter honom och svor och skällde åt honom. Frank vände sig hastigt om och tog honom i kragen och körde ut honom.

Billy gick till sin häst för att hämta vapen och sågs sedan med revolverbälte över vänster axel och Winchestergevär i höger hand gå mot Oriental. En skoputsare försökte hejda Billy men denne fräste åt honom ungefär så här:

– Försvinn annars dödar jag dig, din svarta jävel!

Skoputsaren försvann. (Hallå där! När såg vi en svart skoputsare på en dammig gata i en vildavästernfilm?).

Självförsvar igen

Buckskin Frank som blivit varnad kom ut genomen sidodörr och såg Billy som hukade bakom ett fruktstånd vid gathörnet. Han ropade åt honom att inte bråka, men Billy avlossade sin Winchester. Kulan slog i planktrottoaren till vänster om Frank som sköt tillbaka och hans kula träffade Billy i vänster sida och kom ut nära ryggraden. Frank arresterades men frigavs fort då han handlat i självförsvar.

Några år förflöt under vilka apacherna gjorde uppror och Frank var spejare under jakten på dem. En av delägarna i Oriental köpte ut sig och Frank blev delägare i ranchen Magnolia. Ett tag var han tullinspektör vid Rio Grande, där man försökte hejda insmugglandet av ”gul” arbetskraft. På sin fritid ägnade han sig ofta åt att skjuta mönster kring sin hustru som efter sju års äktenskap ansökte om skilsmässa. Han motsatte sig ej detta och hon gifte senare om sig och flyttade till Kalifornien där hon dog 1947.

Beskyddaren hittad död

Efter skilsmässan slog sig Frank ihop med Mollie Williams och installerade henne på sin ranch. Hon kom från det så kallade rödalyktkvarteret och hade varit ”värdinna” på Bird Cage Theater. I dennes före detta beskyddare hittades senare död med svåra skallskador vid en gruva.

Ryktesvis var det Buckskin Frank som orsakat dem. Ryktet sade även att Frank stod bakom en hel del större och smärre brott.

Frank och Mollie bodde mer eller mindre permanent på Magnolia i två år och på kvällen till den tionde juli 1889 dödade han henne.

De kom ut till ranchen från Tombstone bra berusade och grälade och slogs. De satt på verandan och fortsatte att gräla och drängen Jim Neal var även där. Plötsligt sprang Frank in i huset och kom lika plötsligt ut igen med en revolver i handen. Han riktade vapnet mot Mollie, sköt, tryckte revolvern mot Neal och sköt igen.

– Var inte rädd, ingen fara, sa han och Neal trodde honom först men märkte sedan att han blödde.

Han flydde och tog sig i mörkret till närmaste ranch dit han kom i gryningen. Frampå förmiddagen såg han Frank komma ridande, fick tag på en hagelbössa och gömde sig medan ranchägaren kom ut och frågade vad Frank ville.

Frank frågade om Neal var där eftersom han tänkte döda honom. Ranchmannen sa att han inte sett till Neal och Frank red sin väg. Ranchägaren red till Tombstone för att tillkalla läkare och berätta om vad som hänt. Läkaren red ut till ranchen och lappade ihop Neal och fortsatte sedan till Magnolia, där han hittade Mollie död.

Frank syntes inte till.

Fyra män sändes ut att gripa Frank och mötte honom på väg mot Tombstone. Han påstod att Jim dödat Mollie och han hade varit tvungen att döda Jim. Det var först när han fick se Jim ligga levande på en brits i sheriffkontoret som han förstod att han var fast. Han fick vänta i häkte till i början av januari innan han ställdes inför rätta. Den nionde dömdes han till livstids fängelse och fördes till Yuma.

Försökte rymma

Efter några veckor placerades han i isoleringscell efter att ha deltagit i ett rymningsförsök. Någon hade skvallrat om fångarnas plan och beväpnade vakter väntade på fängelsemuren. När isoleringsbestraffningen var avklarad fick han med hjälp av fängelseledningen (ex-sheriff Johnny Behan som ju var en gammal vän) och gamla medicinstudier arbeta i sjukstugan.

När han varit i Yuma nästan fyra år intervjuades han av en journalist som skrev en längre artikel om honom, en artikel som lästes av nyligen frånskilda Belle Stowell i San Francisco. Så som det tydligen ofta händer fattade hon tycke för Frank och de började korrespondera. Frank sökte nåd och med stort stöd från vänner och bekanta benådades han i november 1896. Belle Stowell väntade på honom när han släpptes och de gifte i Kalifornien den förste december 1896.

Lycklig kärlek – och guld

Efter en kanske lycklig tid tillsammans skildes de och Frank reste till Klondike och tydligen hittade han guld för när han kom tillbaka till San Francisco hade han ganska gott om pengar. Det var 1904.

Sedan följde flera ”blanka” år. 1911 arbetade han på en saloon i Oakland i Kalifornien och kom så småningom tillbaka till San Francisco.

Jeff Milton, ”a good man with a gun”, träffade honom där och hjälpte honom med ”kontantlån”, vilket även Wyatt Earp en gång gjorde.

Buckskin Frank Leslie var mer än åttio fyllda när han 1925 kom in på en biljardsalong i Oakland och bad om jobb.

Ägaren tyckte synd om honom och gav honom några dollar för att städa lokalen. Bartendern där som först efter några dagar kände igen honom råkade vara Jim Neal, mannen som Frank försökte döda på ranchen Magnolia 1889.

Efter några veckor tog Buckskin Frank Leslie ut sin innestående lön och försvann. Och med honom även biljardsalongägarens revolver.

Och sedan dess var han verkligen försvunnen.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22