Mord, hor och ondska i farfars fars Göteborg

Sep 19th, 2009 | By | Category: 1995-1, Artikel

AV JON-EGIL FORNÆSS

Sören Skarbacks senaste bok ”Farfars fars Göteborg” (Warne Förlag) står visserligen i hyllorna för hembygdshistoria, men den innehåller många pikanta detaljer ur västsvensk kriminalhistoria. Kapitelrubriker som ”Mystiska mord” och ”Styckmörderskan på Landsvägsgatan” ger en tydlig vink om detta.

Det är autentiska fall som återges. Skarback har i sin forskning grävt i 1800-talets dagstidningar och polismästarnas noteringar för att kartlägga vilka uttryck kriminaliteten kunde ta sig för cirka hundra år sedan.

Han berättar sakligt men medryckande om hur kringvandrande försäljare spårlöst kunde försvinna i den västliga göteborgska förorten Majorna och hur deras skelett så småningom återfanns när husen revs och lämnade plats för modernare bebyggelse. Ett kapitel handlar om gubben Wetterlind, som till följd av sin paranoia barrikaderade sig på vinden i en gammal träkåk, sköt ihjäl en person och sårade åtskilliga andra innan polisen med list kunde övermanna honom.

Styckmord

33-åriga Anna-Britta Persson var på sin tid en riksbekant mörderska, besjungen i skillingtryck. I verkligheten var hon grymmare än i sångtexten. Med kniv skar hon strupen av en flicka, som råkat bli vittne till hur hon förvarade tjuvgods i ett vindsrum. Liket styckades för att lättare kunna gömmas undan, men mordet uppdagades.

Däremot löstes aldrig gåtan med gamla Kajsa-Mor, som bodde i en dragig liten koja i vildmarken Annedal, en trakt som numera är en tättbebyggd stadsdel. Kajsa-Mor sålde äkta dödskallar på marknader i södra Sverige. Var de efter mordoffer eller hade hon bara grävt upp den från en gammal kolerakyrkogård?

Efter forskning i Landsarkivet beskriver Skarback vidare prostitutionen i Nordstan, emigranternas saltstänkta stadsdel. Flickorna gick på Sillgatan, som för exakt hundra år sedan döptes om till det bättre klingande Postgatan. Enligt lagen blev alla dessa ”samhällets olycksbarn” registrerade och måste regelbundet visa upp sig för sundhetsnämndens läkare. Många hamnade på kurhus, där medicinen mot syfilis var kvicksilver och ledde till kvicksilverförgiftning i stället. Andra, som uteblivit från läkarbesöken flera gånger i rad, sattes i ett kvinnofängelse kallat Spinnhuset.

Skarback redogör i viss mån för sociala förhållanden, så att grogrunden för rånmord, stölder och prostitution kan ses i ett begripligt perspektiv.

En del av historierna börjar under 1800-talet och når en bra bit in i vårt eget sekel. Kring en ärgad kvinnostaty av brons, nött av tidens tand på Örgryte gamla kyrkogård, spinns berättelsen om hur göteborgska nazister höll nattliga möten under andra världskriget.

”Farfars fars Göteborg” är Skarbacks fjärde bok om livet under flydda århundraden, där han ofta skriver om ond bråd död och sällsamma händelser ur hävderna. Kriminalromaner skriver han också, men har hittills dold detta bakom pseudonym, för att det skall finnas en tydlig gräns med fakta och fiktion.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22