Media slipar gravstenen åt smärre författare

Sep 5th, 2009 | By | Category: 2002-3, Artikel

Man vet aldrig i förväg vad som står i DAST som läsarna reagerar på. Hans Lingblom har i alla fall med sitt inlägg i förra numret av DAST fått Lars-Åke Wickström, Sundswalls Unga Skrivare Bokförlag, Sveriges minsta bokförlag, att reagera. Inlägget är något nerskuret, men allt väsentligt finns med.

Det är väldigt svårt att som liten förläggare upplysa sina konsumenter om att man existerar. Själv har jag givit ut Staffan var en stalledräng som Hans Lingblom nämner i DAST, samt Den som berättar sanningen.

Mitt stora problem är inte att sälja boken utan att framställa den. Skrivaren som jag använde till bokoriginalet har slutat produceras.

Som jag sa till Lingblom tog tre sidor två timmar att framställa på grund av trassel och då var jag ingen lätt stressad ung man, tro mig!!

Mitt förlag är troligen Sveriges minsta Bokförlag. En beställning om 50 böcker på en gång var så stor att den höll på att knäcka förlaget.

Jag har sålt cirka 300 Staffan var en stalledräng, men anser inte att jag skulle ha haft problem att sälja fler om jag kunnat producera.

Lingblom ställer en väldigt knivig fråga när han frågar om Staffan är en stalledräng är en bok och därmed ett samlarobjekt.

Naturligtvis är Staffan var en stalledräng ett samlarobjekt. Den är en utgiven bok som vilken annan bok som helst. Jag håller med om att det var lättare förr när bara de stora etablerade förlagen existerade, men det var också en tråkigare bokmarknad förr.

Och vi märker fortfarande av en gammaldags attityd vad det gäller medias sätt att förhålla sig till deckare.

En del deckarförfattare får kistlocket slipat av media, som inte skriver en rad om dem. Vi konsumenter får inte veta om att de existerar.

Som litet förlag har man inte råd med stora annonskampanjer utan får ofta tigga marknadsföring.

Böcker i media är tjatigt!!! Det är samma författare som det tjatas om.

Vart tar alla små och medelstora författare vägen? Som förläggare vill jag ha koll på konkurrenter.

De jag har bäst koll på är Liza Marklund, Jan Guillou, Aino Trossel, Henning Mankell, dvs. storsäljarna.

Varför satsar inte SVT på ett program där små författare på små förlag får sin röst hörd i etern?

Tack Hans Lingblom för ett intressant inlägg. Jag hoppas att det är startskottet för en kulturdebatt.



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22